Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Mer träning är inte alltid bättre enligt forskare

Tuffare träning är inte svaret på hur sjuktalen ska minska. Ibland räcker det att få folk att resa sig från skrivbordsstolen. På frågan hur skrivbordspotatisarna ska förmås att röra sig mer, står experterna dock ganska svarslösa.
Johanna Rovira Publicerad 14 februari 2020, kl 14:46
Person släpar på däck i rep i snöig skog.
Att träna tufft är sämre än lågintensiv träning. Foto: Heiko Junge / NTB scanpix / TT

Sjuktalen ökar och den psykiska ohälsan är oroande hög. Påståendet att alla ska röra sig trettio minuter per dag för må bättre, håller inte enligt Örjan Ekblom, docent på idrottsuniversitetet GIH, som forskat i hur fysisk aktivitet kan användas som sjukdomsbehandling och förebygga ohälsa.

– Jag vill understryka att mer träning inte alltid är bättre och inte gäller alla, säger han vid ett seminarium om risker med stillasittande, som arrangerats av Nyckeltalsinstitutet och ActiWay.

– Det finns forskning som bekräftar att det är värdefullt att träna om man sitter mycket. Men för en person som redan tränar mycket spelar sittandet inte så stor roll.

I en studie han varit med och gjort, där förmågan att lära nytt och skapa minnen hos stillasittande anställda mättes, visade det sig att den grupp som tränade hårdast – i detta fall tog en cykeltur eller en rask promenad på lunchen – inte fick bäst resultat. Det fick i stället den grupp som tog korta bensträckare eller stod upp och arbetade en del av dagen. Det var också i den gruppen man valde att fortsätta aktiviteterna efter studiens slut, enligt Örjan Ekblom.  

En annan undersökning visar att för personer med mild eller måttlig depression, fungerar lågintensiv träning, typ yoga och bodybalance, bättre än medel- och högintensiv träning.  

– Jag var helt övertygad om att det skulle bli bäst resultat i gruppen som tränade hårdast, men oj så fel jag hade, säger Örjan Ekblom.

Hårdare träning för redan vältränade gör varken till eller från för välbefinnandet och de kognitiva förmågorna. Knäckfrågan är hur man får de personer som aldrig rör på sig att bryta mönstret. Och där har experterna som var med på seminariet inte några bra svar.

– Det finns ett stort behov av mer detaljerad kunskap och att identifiera hur lite man måste röra sig för att må bra, säger Örjan Ekblom och gör tummen upp för gående möten, så länge det rör sig om två, tre deltagare.

Bonussystem baserade på träning och gamification, det vill säga tävlingar, är han däremot mer skeptisk till.

 – Gamification är kul, men en extern motivationsfaktor. Motivationen måste komma inifrån. Då tror jag mer på nudging, säger han.

Hälsa

Friskvårdsbidrag missas av många

Mindre än hälften av alla som erbjuds friskvårdsbidrag utnyttjar det till fullo, trots att 85 procent av svenskarna erbjuds förmånen via jobbet.
Lina Friberg Publicerad 27 januari 2023, kl 11:11
Kontorsstol och skrivbord som lämnats tomma. En hantel står på skrivbordet.
Mindre än hälften av anställda med rätt till friskvårdsbidrag utnyttjar det fullt ut. Foto: Ingvar Karmhed/ SvD/SCANPIX.

Enligt en ny Sifo-undersökning, utförd på uppdrag av friskvårdsappen Epassi, så misslyckas många arbetsgivare med att få sina medarbetare att nyttja hela friskvårdsförmånen.

Undersökningen bygger på 1136 intervjuer med anställda i åldern 18-64 år.

 – Det är förvånande att se att friskvårsbidraget inte används fullt ut, i synnerhet i dessa ekonomiskt pressade tider, säger Åsa Severgårdh, vd på Epassi Sweden.

16 procent av de tillfrågade svarar att de inte avser att använda förmånen, vilket innebär att 720 000 av Sveriges cirka 4 500 000 anställda inte utnyttjar det alls. 41 procent använder en del av bidraget. Svenska arbetstagare får i genomsnitt 2 600 kr per år i friskvårdsbidrag.

Friskvårsbidrag ändå på mångas önskelista

 Ändå är friskvårdsbidrag på jobbet en av de mest populära jobbförmånerna enligt svenskarna. I en Sifoundersökning från förra året beställd av rekryteringsföretaget Randstad, fick 1171 personer svara på frågan om vilka förmåner som ökar attraktiviteten för ett nytt jobb. 38 procent av de tillfrågade svarade friskvårdsbidrag, vilket placerade förmånen på plats sex över de mest populära favörerna.

Exempel på godkända friskvårdsaktiviteter:

  • Alpackavandring
  • Bastubad
  • Fotmassage
  • Nikotin­avvänjning
  • Minigolf       

Källa: Skatteverkets lista över friskvårdsaktiviteter

Exempel på ej godkända friskvårdsaktiviteter:

  • Babysim
  • Biljard
  • E-sport
  • Fiske
  • Skönhetsbehandlingar

Källa: Skatteverkets lista över friskvårdsaktiviteter