Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Mer träning är inte alltid bättre enligt forskare

Tuffare träning är inte svaret på hur sjuktalen ska minska. Ibland räcker det att få folk att resa sig från skrivbordsstolen. På frågan hur skrivbordspotatisarna ska förmås att röra sig mer, står experterna dock ganska svarslösa.
Johanna Rovira Publicerad
Person släpar på däck i rep i snöig skog.
Att träna tufft är sämre än lågintensiv träning. Foto: Heiko Junge / NTB scanpix / TT

Sjuktalen ökar och den psykiska ohälsan är oroande hög. Påståendet att alla ska röra sig trettio minuter per dag för må bättre, håller inte enligt Örjan Ekblom, docent på idrottsuniversitetet GIH, som forskat i hur fysisk aktivitet kan användas som sjukdomsbehandling och förebygga ohälsa.

– Jag vill understryka att mer träning inte alltid är bättre och inte gäller alla, säger han vid ett seminarium om risker med stillasittande, som arrangerats av Nyckeltalsinstitutet och ActiWay.

– Det finns forskning som bekräftar att det är värdefullt att träna om man sitter mycket. Men för en person som redan tränar mycket spelar sittandet inte så stor roll.

I en studie han varit med och gjort, där förmågan att lära nytt och skapa minnen hos stillasittande anställda mättes, visade det sig att den grupp som tränade hårdast – i detta fall tog en cykeltur eller en rask promenad på lunchen – inte fick bäst resultat. Det fick i stället den grupp som tog korta bensträckare eller stod upp och arbetade en del av dagen. Det var också i den gruppen man valde att fortsätta aktiviteterna efter studiens slut, enligt Örjan Ekblom.  

En annan undersökning visar att för personer med mild eller måttlig depression, fungerar lågintensiv träning, typ yoga och bodybalance, bättre än medel- och högintensiv träning.  

– Jag var helt övertygad om att det skulle bli bäst resultat i gruppen som tränade hårdast, men oj så fel jag hade, säger Örjan Ekblom.

Hårdare träning för redan vältränade gör varken till eller från för välbefinnandet och de kognitiva förmågorna. Knäckfrågan är hur man får de personer som aldrig rör på sig att bryta mönstret. Och där har experterna som var med på seminariet inte några bra svar.

– Det finns ett stort behov av mer detaljerad kunskap och att identifiera hur lite man måste röra sig för att må bra, säger Örjan Ekblom och gör tummen upp för gående möten, så länge det rör sig om två, tre deltagare.

Bonussystem baserade på träning och gamification, det vill säga tävlingar, är han däremot mer skeptisk till.

 – Gamification är kul, men en extern motivationsfaktor. Motivationen måste komma inifrån. Då tror jag mer på nudging, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket