Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Mer träning är inte alltid bättre enligt forskare

Tuffare träning är inte svaret på hur sjuktalen ska minska. Ibland räcker det att få folk att resa sig från skrivbordsstolen. På frågan hur skrivbordspotatisarna ska förmås att röra sig mer, står experterna dock ganska svarslösa.
Johanna Rovira Publicerad
Person släpar på däck i rep i snöig skog.
Att träna tufft är sämre än lågintensiv träning. Foto: Heiko Junge / NTB scanpix / TT

Sjuktalen ökar och den psykiska ohälsan är oroande hög. Påståendet att alla ska röra sig trettio minuter per dag för må bättre, håller inte enligt Örjan Ekblom, docent på idrottsuniversitetet GIH, som forskat i hur fysisk aktivitet kan användas som sjukdomsbehandling och förebygga ohälsa.

– Jag vill understryka att mer träning inte alltid är bättre och inte gäller alla, säger han vid ett seminarium om risker med stillasittande, som arrangerats av Nyckeltalsinstitutet och ActiWay.

– Det finns forskning som bekräftar att det är värdefullt att träna om man sitter mycket. Men för en person som redan tränar mycket spelar sittandet inte så stor roll.

I en studie han varit med och gjort, där förmågan att lära nytt och skapa minnen hos stillasittande anställda mättes, visade det sig att den grupp som tränade hårdast – i detta fall tog en cykeltur eller en rask promenad på lunchen – inte fick bäst resultat. Det fick i stället den grupp som tog korta bensträckare eller stod upp och arbetade en del av dagen. Det var också i den gruppen man valde att fortsätta aktiviteterna efter studiens slut, enligt Örjan Ekblom.  

En annan undersökning visar att för personer med mild eller måttlig depression, fungerar lågintensiv träning, typ yoga och bodybalance, bättre än medel- och högintensiv träning.  

– Jag var helt övertygad om att det skulle bli bäst resultat i gruppen som tränade hårdast, men oj så fel jag hade, säger Örjan Ekblom.

Hårdare träning för redan vältränade gör varken till eller från för välbefinnandet och de kognitiva förmågorna. Knäckfrågan är hur man får de personer som aldrig rör på sig att bryta mönstret. Och där har experterna som var med på seminariet inte några bra svar.

– Det finns ett stort behov av mer detaljerad kunskap och att identifiera hur lite man måste röra sig för att må bra, säger Örjan Ekblom och gör tummen upp för gående möten, så länge det rör sig om två, tre deltagare.

Bonussystem baserade på träning och gamification, det vill säga tävlingar, är han däremot mer skeptisk till.

 – Gamification är kul, men en extern motivationsfaktor. Motivationen måste komma inifrån. Då tror jag mer på nudging, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.