Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Människor med hög IQ

Två procent av jordens befolkning har 131 eller mer i IQ. De kan, om de vill, vara med i Mensa som har 100 000 medlemmar runt om i världen. I Mensa Sverige finns cirka 3 500 medlemmar i åldrarna 7 till 81 år.
Eva Karlsson Publicerad
Bild på figurer från IQ-test.

Fredrik Kjällander, pressansvarig på Mensa Sverige, säger att det som kännetecknar en person med IQ över 130 är att han eller hon är mer intelligent än de flesta. När det gäller andra egenskaper finns inga klara besked.

Hur kom du på att du var ovanligt smart?
– Jag har alltid känt att jag har haft lätt för att lära mig saker och att förstå samband. Tyvärr innebar detta att jag redan i lågstadiet tappade motivationen för skolan och ägnade lika mycket tid åt att driva lärarna till vansinne som att prestera i skolarbetet. Som tur var fanns högskoleprovet (fick 2,0) som öppnade dörren till universitetet. Det gjorde mig även nyfiken på att testa min IQ.

Vad har du för yrke?
– Jag är civilekonom och jobbar som vd.

Har man kapacitet att arbeta och plugga mer än andra? Personer som till exempel studerar till jurist och ekonom samtidigt, kan man utgå från att de har hög IQ?
– Hög IQ kan väl ses som en form av potential för hög studiekapacitet. Men det räcker inte med att ha kapaciteten - man måste ju göra själva jobbet också, vilket är en helt annan sak. Att läsa dubbelt anser jag handlar mer om tidsprioritering och ett gott sittfläsk än hög IQ.

Ni får varje år tar emot hundratals mejl från oroliga föräldrar till barn som har extremt lätt för sig men som inte trivs i skolan.
– Man hör ofta från skolans håll att "de begåvade klarar sig alltid", som svar på att de begåvade barnen i klassen försummas när det gäller fördelningen av lärarresurserna. Sanningen är att begåvade barn i dag ofta blir understimulerade i skolan och rent av hindrade i sin utveckling.

– Bortsett från att de inte får vad de har rätt till påverkas Sveriges konkurrenskraft negativt, då det är dessa barn som väntas stå för Sveriges innovationskraft och ledarskap när de växer upp. Mensa Sverige har därför startat ett speciellt program GCP, Gifted Children Programme, för att stödja föräldrar till begåvade barn.  

På er hemsida står att man måste var 18 år för att göra IQ-testet.  
– Mensa har valt att använda en 18-årsgräns för de tester som vi ansvarar för. Yngre medlemmar har testat sig hos en extern psykolog.

Vad finns det för fördelar i vardagen med att ha hög IQ? Finns det nackdelar
– Det är mest fördelar. Man har ju lättare att sätta sig in i en problemställning och förhoppningsvis även att komma fram till hur man löser problemet.

Ger hög IQ självförtroende?
– Att vara avvikande från medel i någon form kan i sig vara en grund för ett utanförskap, speciellt i unga år. Men vad gäller vuxna är min personliga uppfattning att hög intelligens påverkar självförtroendet positivt. Samtidigt är många med hög IQ orimligt självkritiska och blir sällan nöjda med sina prestationer.

Har Mensamedlemmar hög status?
– Jantelagen har fortfarande Sverige i ett järngrepp och vi ligger nog i den absoluta botten avseende samhällets uppskattning av hög intelligens. Många medlemmar håller sitt medlemskap i Mensa hemligt för att de tror att de ska få negativ respons på medlemskapet. Men trots jantelagen är faktiskt Sverige ett av de länder som har flest medlemmar per capita, vilket jag personligen mer tror beror på den starka föreningstradition som finns i Sverige.

Jag gjorde just Mensas provtest på nätet och fick veta att chansen att få bli medlem är liten. Kan dagsformen variera?
– Din IQ är i princip konstant, men din dagsform för allmän testning kan ju självklart variera. För att få en mer kvalificerad uppfattning om var du ligger bör du även göra det riktiga testet.

En kollega till mig har läst att IQ-testet är mer gjort för män. Män och kvinnor tänker ju på olika sätt.   
– De etablerade IQ-test som finns på marknaden är mycket tillförlitliga för att mäta IQ. Men dessa hittar man inte på nätet.

– Män och kvinnor har i princip samma IQ i genomsnitt, men med en överrepresentation av män i ytterkanterna av skalan. Det finns med andra ord fler män än kvinnor med låg IQ såväl som hög IQ.

Berätta om medlemmarna i Mensa.
– En tveksamhet jag själv kände inför att bli medlem var att jag trodde att det bara skulle vara en samling nördar och kufar med tveksam social förmåga. Det visade sig tvärtom att medlemmarna utgörs av en salig blandning av intressanta människor.

Kan du nämna några svenska kändisar.
– Mensa Sverige har som policy att inte lämna ut vilka som är medlemmar, så du kan tyvärr inte få några kändisexempel.

Vad gör ni på era möten?
– Det finns en hel uppsjö av olika sociala aktiviteter inom Mensa, från pubträffar till olika forum på nätet. Vi brukar sammanfatta poängen med Mensa med orden: Nytta, Nöje, Nytta. Det vill säga Nytta för dig själv, genom att vara en del av ett kvalificerat internationellt nätverk. Nöje, genom att träffa spännande människor under olika former. Nytta för andra, genom att göra en samhällsinsats, till exempel genom vårt program för att hjälpa begåvade barn.

– Den senaste aktiviteten jag själv deltog i var en Prova på-träff. Man träffas och testar på något som man kanske inte gjort förut. Det kan vara allt från att lära sig någon dans till att spela på trav på Solvalla.

Mer info om Mensa, provtestet och information om programmet för begåvade barn (GCP) hittar du på www.mensa.se

Rätt svar: A

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.