Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Människor med hög IQ

Två procent av jordens befolkning har 131 eller mer i IQ. De kan, om de vill, vara med i Mensa som har 100 000 medlemmar runt om i världen. I Mensa Sverige finns cirka 3 500 medlemmar i åldrarna 7 till 81 år.
Eva Karlsson Publicerad
Bild på figurer från IQ-test.

Fredrik Kjällander, pressansvarig på Mensa Sverige, säger att det som kännetecknar en person med IQ över 130 är att han eller hon är mer intelligent än de flesta. När det gäller andra egenskaper finns inga klara besked.

Hur kom du på att du var ovanligt smart?
– Jag har alltid känt att jag har haft lätt för att lära mig saker och att förstå samband. Tyvärr innebar detta att jag redan i lågstadiet tappade motivationen för skolan och ägnade lika mycket tid åt att driva lärarna till vansinne som att prestera i skolarbetet. Som tur var fanns högskoleprovet (fick 2,0) som öppnade dörren till universitetet. Det gjorde mig även nyfiken på att testa min IQ.

Vad har du för yrke?
– Jag är civilekonom och jobbar som vd.

Har man kapacitet att arbeta och plugga mer än andra? Personer som till exempel studerar till jurist och ekonom samtidigt, kan man utgå från att de har hög IQ?
– Hög IQ kan väl ses som en form av potential för hög studiekapacitet. Men det räcker inte med att ha kapaciteten - man måste ju göra själva jobbet också, vilket är en helt annan sak. Att läsa dubbelt anser jag handlar mer om tidsprioritering och ett gott sittfläsk än hög IQ.

Ni får varje år tar emot hundratals mejl från oroliga föräldrar till barn som har extremt lätt för sig men som inte trivs i skolan.
– Man hör ofta från skolans håll att "de begåvade klarar sig alltid", som svar på att de begåvade barnen i klassen försummas när det gäller fördelningen av lärarresurserna. Sanningen är att begåvade barn i dag ofta blir understimulerade i skolan och rent av hindrade i sin utveckling.

– Bortsett från att de inte får vad de har rätt till påverkas Sveriges konkurrenskraft negativt, då det är dessa barn som väntas stå för Sveriges innovationskraft och ledarskap när de växer upp. Mensa Sverige har därför startat ett speciellt program GCP, Gifted Children Programme, för att stödja föräldrar till begåvade barn.  

På er hemsida står att man måste var 18 år för att göra IQ-testet.  
– Mensa har valt att använda en 18-årsgräns för de tester som vi ansvarar för. Yngre medlemmar har testat sig hos en extern psykolog.

Vad finns det för fördelar i vardagen med att ha hög IQ? Finns det nackdelar
– Det är mest fördelar. Man har ju lättare att sätta sig in i en problemställning och förhoppningsvis även att komma fram till hur man löser problemet.

Ger hög IQ självförtroende?
– Att vara avvikande från medel i någon form kan i sig vara en grund för ett utanförskap, speciellt i unga år. Men vad gäller vuxna är min personliga uppfattning att hög intelligens påverkar självförtroendet positivt. Samtidigt är många med hög IQ orimligt självkritiska och blir sällan nöjda med sina prestationer.

Har Mensamedlemmar hög status?
– Jantelagen har fortfarande Sverige i ett järngrepp och vi ligger nog i den absoluta botten avseende samhällets uppskattning av hög intelligens. Många medlemmar håller sitt medlemskap i Mensa hemligt för att de tror att de ska få negativ respons på medlemskapet. Men trots jantelagen är faktiskt Sverige ett av de länder som har flest medlemmar per capita, vilket jag personligen mer tror beror på den starka föreningstradition som finns i Sverige.

Jag gjorde just Mensas provtest på nätet och fick veta att chansen att få bli medlem är liten. Kan dagsformen variera?
– Din IQ är i princip konstant, men din dagsform för allmän testning kan ju självklart variera. För att få en mer kvalificerad uppfattning om var du ligger bör du även göra det riktiga testet.

En kollega till mig har läst att IQ-testet är mer gjort för män. Män och kvinnor tänker ju på olika sätt.   
– De etablerade IQ-test som finns på marknaden är mycket tillförlitliga för att mäta IQ. Men dessa hittar man inte på nätet.

– Män och kvinnor har i princip samma IQ i genomsnitt, men med en överrepresentation av män i ytterkanterna av skalan. Det finns med andra ord fler män än kvinnor med låg IQ såväl som hög IQ.

Berätta om medlemmarna i Mensa.
– En tveksamhet jag själv kände inför att bli medlem var att jag trodde att det bara skulle vara en samling nördar och kufar med tveksam social förmåga. Det visade sig tvärtom att medlemmarna utgörs av en salig blandning av intressanta människor.

Kan du nämna några svenska kändisar.
– Mensa Sverige har som policy att inte lämna ut vilka som är medlemmar, så du kan tyvärr inte få några kändisexempel.

Vad gör ni på era möten?
– Det finns en hel uppsjö av olika sociala aktiviteter inom Mensa, från pubträffar till olika forum på nätet. Vi brukar sammanfatta poängen med Mensa med orden: Nytta, Nöje, Nytta. Det vill säga Nytta för dig själv, genom att vara en del av ett kvalificerat internationellt nätverk. Nöje, genom att träffa spännande människor under olika former. Nytta för andra, genom att göra en samhällsinsats, till exempel genom vårt program för att hjälpa begåvade barn.

– Den senaste aktiviteten jag själv deltog i var en Prova på-träff. Man träffas och testar på något som man kanske inte gjort förut. Det kan vara allt från att lära sig någon dans till att spela på trav på Solvalla.

Mer info om Mensa, provtestet och information om programmet för begåvade barn (GCP) hittar du på www.mensa.se

Rätt svar: A

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så bromsar du stress på jobbet – träna självmedkänsla

Att ta hand om sig själv är inte mesigt, utan stärker din hälsa. Både du och jobbet har allt att vinna på självmedkänsla, enligt psykologen Sofia Viotti, aktuell med en ny bok om hur man gör.
Elisabeth Brising Publicerad 6 december 2024, kl 06:04
Kvinna mediterar med händerna vid hjärtat.
Pröva att ge dig själv lite medkänsla i arbetsvardagen, istället för att lägga ok på börda med självkritik. Självmedkänsla kan göra att du mår bättre och orkar mer på sikt. Foto: Shutterstock

Känner du dig otillräcklig? Du är inte ensam. Men enligt psykologen Sofia Viotti finns en risk att du reagerar med att pusha och kritisera dig själv, vilket bara förvärrar ditt mående. 

Först när du tar hand om din hjärnas och kropps behov med medkänsla kan du göra kloka förändringar menar hon. 

Sofia Viotti.
Sofia Viotti, leg. psykolog och författare. Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

– Det saknas kunskap om hur människans hjärna och kropp fungerar i relation till arbete, säger Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet. 

Självmedkänsla handlar om att ha ett förhållningssätt till sig själv där man kan stanna upp och ta hand om sig, snarare än att kritisera. 

– Det innebär att man är sin egen stöttande, trygga mentor och kan hjälpa sig själv vid svårigheter, förebygga problem och skapa välmående, säger Sofia Viotti.

Hon liknar det vid ett förhållningssätt som en lugn empatisk förälder har till sitt barn. 

Självmedkänsla

Självmedkänsla är en del i compassionfokuserad terapi grundad av den brittiske professorn Paul Gilbert. Den amerikanska psykologiforskaren Kristin Neff har också forskat om förmågan.

Tre system som strävar efter balans

Medkänslans psykologi beskriver lite förenklat hjärnans och kroppens aktivitet som tre olika system som strävar efter att vara i balans: Driv, hot och lugn. 

Drivsystemet ger oss energi att utmanas och utvecklas mot våra mål.

Hotsystemet ska göra oss alerta på faror så att vår kropp reagerar med ilska, flykt eller frysrespons. 

Det tredje, lugn och ro-systemet, reglerar och balanserar de andra två systemen.

Vid stress och känslor av obehag behöver vi aktivera mer av lugn- och ro-systemet i kroppen för att må bättre. 

– Lugn och trygghet gör att vi kan återhämta oss. Men ofta har man alldeles för mycket aktivitet i driv- och hotsystemet på jobbet – man är för uppstressad helt enkelt, säger Sofia Viotti. 

Vi vill ha en blandning av driv och lugn när vi arbetar. Vi har våra mål, men vill också känna oss trygga. 

– Vid stress blir delar av hjärnan delvis blockerade, säger Sofia Viotti. 

Samtidigt är hot-systemet viktigt att ha tillgång till, betonar hon, för det kan signalera: Det här blir inte bra, för mig eller andra, vilket kan ge en energi att sätta gränser och förändra livet. 

Komma i kontakt med sund ilska

Det är lätt att bara stänga av känslor och köra på vid stress. Personer som har svårt att känna trygghet har dessutom ofta som strategi att använda sig av driv-systemet för att försöka reglera ner sitt inre obehag enligt Sofia Viotti. 

Sätt ord på obehaget i stället föreslår psykologen. Vad är det som inte fungerar? 

Ibland behöver du komma i kontakt med en sund ilska. Ofta innebär självmedkänsla att du måste börja gränssätta mot andra, lugnt och sakligt. 

Olika lätt att börja med

För en del är det mer naturligt att uttrycka behov och ta hand om sig själva, för andra betydligt svårare.

– Har man haft känslomässig trygghet i sin uppväxt får man med sig självmedkänsla automatiskt. Men har man inte haft det är det något man behöver utveckla och öva upp, säger Sofia Viotti. 

Arbetsklimat som aktiverar hotkänslor

Många jobb i dag ökar på aktiviteten i hotsystemet i kroppen enligt Sofia Viotti. Det kan bero på för hög belastning, kontrollerande beteenden av chefer, att man blir bestraffad om det blir fel, att det finns en hård stämning eller mycket konkurrens. 

Ett otryggt arbetsklimat ger sämre hälsa enligt studier och en osäker anställning kan till och med leda till för tidig död, vilket Kollega rapporterat om tidigare. 

Du skriver  i din bok att det är ett problem att färre är fackligt aktiva, hur menar du då?

– Saker läggs på individen i samhället, vi blir lämnade ensamma. Du ska sätta gränser och hantera stress, men det är enormt mycket mer effektivt om vi är många som går ihop och vägrar göra mer. 

Stoppa stresstankar med självmedkänsla

1. Stanna upp och bli medveten. Lägg märke till din tanke om otillräcklighet och hur du försöker kompensera för den. 

2. Ta hand om obehaget du känner i situationen. Lägg fokus mot kroppen. Lägg en hand på hjärtat. Säg till dig själv: Jag kan ta hand om det här. 

3. Var förstående mot dig själv och att du lätt fastnar i tankar om otillräcklighet. Säg till dig själv: Inte konstigt att jag reagerar så här med min uppväxt, eller mina tidigare erfarenheter. 

4. Undersök om det finns några andra känslor eller kroppsliga behov att hand om bakom tankarna. Ofta behöver du komma i kontakt både med en önskan att ta hand om dig själv och en ilska som hjälper dig sätta sunda gränser. 

5. Pröva att agera på ett nytt sätt som du tror blir mer hjälpsamt för dig. Obs! Hoppa inte över detta steg.

Här kan du lyssna på Sofia Viottis övningar i självmedkänsla från boken.