Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Livets Ord

"Det har hänt att de som predikat mot mig har dött knall och fall. Se vad som hände med pastor Ludwig Jönsson. Han fick en hjärtattack och dog", skanderar Ulf Ekman, pastor och grundare till Livets Ord. Församlingen skrattar våldsamt. Det finns en rättvisa. Gud straffar dem som inte har den rätta tron.
Lina Jonsson Publicerad

Händelsen utspelade sig under en predikan i Uppsala. Församlingen hade samlats för att höra sin ledare tala. I publiken satt män, kvinnor och barn. Och en tvivlare.

Vi backar tillbaka några årtionden. I början av 1980-talet kom Per Kornhall hem från en lång resa i Indien. Som 22-årig student var han sökande, tyckte om att måla men visste inte riktigt var hans plats i livet var. En dag gick han förbi Sergels torg i Stockholm. Där såg han unga människor lovorda Jesus och när en man steg fram och frågade om han ville ta emot frälsaren sade Per ja. Mötet blev startpunkten på en 17 år lång affär med Livets Ord. Först som fanatisk anhängare, sedan som försiktigt tvivlande och slutligen som beslutsam uppbrytare.  

- Jag skulle beskriva det som en kärleksrelation. Den första tiden var intensiv, jag hade äntligen hittat ett sammanhang i livet och kommit hem, säger Per Kornhall.

Tiden gick och Per blev mer och mer indragen i församlingen och  uppmanades att åka till Uppsala för att delta i Livets Ords bibelskola. Där var budskapet tydligt: församlingens ledare var Ulf Ekman och han hade fått i uppdrag av Gud att förändra Sverige. Per tog budskapet på fullaste allvar och predikade Livets Ord för alla som orkade lyssna, och även för dem som inte gjorde det.

- När jag jobbade på ett sjukhem var de tvungna att flytta mig från patientavdelningen till köket för att jag försökte att predika för patienterna så att de kom till himlen.

Vännerna utanför församlingen försvann successivt. Inom familjen hade man en tyst överenskommelse att inte tala om Livets Ord. Den enda som gjorde en ansats att få Per på andra tankar var hans farmor.

- Hon utsatte mig för en del kritisk information men jag var inte mottaglig. Jag tolkade det istället som att jag var på rätt väg, att jag måste stå emot frestelser och ond information som kom utifrån, säger Per Kornhall.

Vännerna blev desto fler inom församlingen. Han träffade även sin före detta fru inom Livets Ord och de fick senare tre barn. Men åren gick och med dem kom även tvivlet. Per Kornvall kan inte avgöra exakt när det kom. Det var en följd av olika händelser.  

- Det första var att jag började plugga biologi på universitetet och sedermera undervisade i ämnet på Livets Ords bibelskola. Inom Livets Ord förnekar man evolutionen, vilket jag inte kunde göra i min undervisning.

Den andra, och mest avgörande händelsen var att två bekanta till Per Kornhall och hans fru uteslöts ur församlingen. Orsaken var olydnad. När hans fru föreslog att de borde sluta umgås med det uteslutna paret så brast det.

- Jag sade bara aldrig i livet. Först trodde jag att ledningen gjort ett misstag med att utesluta paret, men när det visade sig att så inte var fallet så tog jag beslutet att skriva en utträdesansökan.

Tiden efter utträdet blev tuff och ledde också till att Per separerade från sin fru, som inte ville gå ur Livets Ord. En räddning blev familjen och arbetskamraterna utanför församlingen.

- Jag hade vänner utanför församlingen, men för många är Livets Ord både familjen och hela bekantskapskretsen. Det är en tuff struktur att bryta sig ut från och gör man det är man väldigt ensam.

Dagarna efter sitt utträde började Per Kornhall söka på ordet sekt på Internet. När definitionerna punktades upp föll pusselbitarna på plats. I samma veva fyllde han 40 år, vilket firades med stort kalas.

- Jag firade att jag var fri, att det fanns en hel värld att upptäcka och att min resa började nu.

I dag har Per ingen kontakt med sina forna församlingsvänner. Hans barn har lämnat församlingen och själv arbetar han som kvalitetsutvecklare på Skolverket, samtidigt som han har skrivit två böcker om livet i en sekt: "Skapelsekonspirationen" och "Livets Ord"

- Jag kan väl säga att det som inte dödar härdar. Visst kunde jag ha gjort betydligt vettigare saker i 17 år, men kan jag hindra någon från att begå samma misstag så har jag hjälpt någon.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.