Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Lättare att avstå spriten helt

Det är svårare att lära sig att dricka måttligt än att helt sluta dricka alkohol för den som är beroende. Det är slutsatsen i en studie från Göteborgs universitet.
David Österberg Publicerad

Flera alkoholkliniker erbjuder behandlingar som går ut på att lära alkoholberoende att dricka måttligt. En av dem är Riddargatan 1 i Stockholm.

– Det är inte alla som klarar det. Man kan vara mer eller mindre alkoholberoende. Om ens beroende är så svårt att det exempelvis har lett till att man inte kan sköta sin ekonomi eller sociala relationer kan man antagligen inte lära sig att dricka måttligt, då är det total nykterhet som gäller. Men om man bara fokuserar på dem med mycket grava alkoholproblem missar man den grupp som är välfungerande men ändå har problem med sitt drickande, säger Sven Wåhlin, överläkare på Riddargatan 1.

Han menar att de flesta som har en riskfylld konsumtion kan lära sig att dricka måttligt.

– Flera uppföljningsstudier visar att de flesta kan komma ur sitt alkoholberoende även utan helnykterhet, säger Sven Wåhlin.

I mitten av september kom dock en forskningsstudie från Göteborgs universitet som delvis motsäger detta. Forskarna följde upp 201 personer 2,5 år efter avslutad behandling för alkoholproblem. Av dem som valt att helt sluta dricka alkohol var 90 procent fortfarande nyktra när uppföljningen gjordes. Av dem som valt att dricka måttligt hade 50 procent fortfarande problem att dricka kontrollerat.

– Vår studie visar att oavsett om man är överens om mål och metod så är det i längden svårare att hålla kvar vid ett kontrollerat drickande än att avstå helt, säger docent Kristina Berglund vid Göteborgs universitet.

Sven Wåhlin tror att resultatet delvis kan hänga samman med valet av patienter i studien.

– Man hade patienter med svårare beroende i denna studie och då är ett nyktert mål mer realistiskt. Dessutom förordar Socialstyrelsens riktlinjer för alkoholberoende KBT, kognitiv beteendeterapi, framför psykodynamisk terapi som är den behandlingsmetod som använts i studien, säger han.

 

Vi dricker allt mindre alkohol 
Sverige blev medlem i EU 1995. De första åren fick vi delvis undantag från reglerna om fri införsel av alkohol från andra EU-länder. Kvoterna avskaffades först 2004.

Mellan 1996 och 2004 ökade alkoholkonsumtionen med ungefär 30 procent. Vin- och starkölskonsumtion stod för hela ökningen, medan sprit- och folkölskonsumtionen minskade. 2004 drack svenskarna 10,5 liter ren alkohol per invånare och år.

Från 2004 har alkoholkonsumtionen långsamt minskat. 2014 var konsumtionen 9,4 liter ren alkohol per invånare och år.

Det mesta, drygt 60 procent, är köpt på Systembolaget. 15 procent är köpt i ett annat land, drygt 10 procent på restaurang och 5 procent i matbutiker. Smugglad alkohol står för ungefär 5 procent av konsumtionen.

Hälften av all alkohol som dricks i Sverige är vin, men det är skillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor dricker främst vin och männen föredrar öl.

 

Hur mycket kan man dricka?

Vi är olika känsliga för alkohol. Forskarna har därför svårt att ange hur mycket en person kan dricka utan att riskera sin hälsa.

I en publikation från Folkhälsoinstitutet (numera Folkhälsomyndigheten) anges dock riktlinjer för riskbruk. Enligt dessa bör en kvinna inte dricka mer än 9 standardglas alkohol per vecka. En man bör inte dricka mer än 14 standardglas alkohol per vecka.

För att undvika riskbruk ska man inte heller dricka för mycket vid ett tillfälle. För kvinnor gäller max tre standardglas och för män max fyra standardglas per tillfälle.

Ett standardglas motsvarar ungefär 15 centiliter vin, 33 centiliter starköl, 50 centiliter folköl eller 4 centiliter starksprit.

Det finns också forskare som anser att riktlinjerna bör sänkas. Enligt en färsk studie hittade forskarna samband mellan sju olika cancerformer och alkohol, även vid låg konsumtion.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips

Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Publicerad 20 november 2024, kl 06:01
En leende kvinna på ljust kontor, till vänster. Till höger en mörk landsväg, vinter och kvällstid.
Så fångar du ljuset i vintermörkret. Dagsljus har betydligt bättre effekt på ditt mående än lampor. Även om du får dagsljuset från ett fönster. Foto: Colourbox.

Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.

Arne Lowden.
Arne Lowden. Foto: Privat.

Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.

Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.

Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.

– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas

införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.

Så påverkar mörkret din hälsa

Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.

– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.

Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.

– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.

Tips för att må bättre under vintern

I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.

– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.

Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.

– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.

Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.

– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.

Han förordar det även vintertid. 

– Skaffa bara ett sittunderlag.

Ljusbrist negativt för humöret

Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.

– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.

Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?

– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.

Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.

– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.

Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.

Text: KATARINA MARKIEWICZ

Maxa ditt ljusintag på jobbet

 

1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.

2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.

3. Möten och samtal utomhus.

4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.

5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?

 

Källa: Arne Lowden