Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Lättare att avstå spriten helt

Det är svårare att lära sig att dricka måttligt än att helt sluta dricka alkohol för den som är beroende. Det är slutsatsen i en studie från Göteborgs universitet.
David Österberg Publicerad

Flera alkoholkliniker erbjuder behandlingar som går ut på att lära alkoholberoende att dricka måttligt. En av dem är Riddargatan 1 i Stockholm.

– Det är inte alla som klarar det. Man kan vara mer eller mindre alkoholberoende. Om ens beroende är så svårt att det exempelvis har lett till att man inte kan sköta sin ekonomi eller sociala relationer kan man antagligen inte lära sig att dricka måttligt, då är det total nykterhet som gäller. Men om man bara fokuserar på dem med mycket grava alkoholproblem missar man den grupp som är välfungerande men ändå har problem med sitt drickande, säger Sven Wåhlin, överläkare på Riddargatan 1.

Han menar att de flesta som har en riskfylld konsumtion kan lära sig att dricka måttligt.

– Flera uppföljningsstudier visar att de flesta kan komma ur sitt alkoholberoende även utan helnykterhet, säger Sven Wåhlin.

I mitten av september kom dock en forskningsstudie från Göteborgs universitet som delvis motsäger detta. Forskarna följde upp 201 personer 2,5 år efter avslutad behandling för alkoholproblem. Av dem som valt att helt sluta dricka alkohol var 90 procent fortfarande nyktra när uppföljningen gjordes. Av dem som valt att dricka måttligt hade 50 procent fortfarande problem att dricka kontrollerat.

– Vår studie visar att oavsett om man är överens om mål och metod så är det i längden svårare att hålla kvar vid ett kontrollerat drickande än att avstå helt, säger docent Kristina Berglund vid Göteborgs universitet.

Sven Wåhlin tror att resultatet delvis kan hänga samman med valet av patienter i studien.

– Man hade patienter med svårare beroende i denna studie och då är ett nyktert mål mer realistiskt. Dessutom förordar Socialstyrelsens riktlinjer för alkoholberoende KBT, kognitiv beteendeterapi, framför psykodynamisk terapi som är den behandlingsmetod som använts i studien, säger han.

 

Vi dricker allt mindre alkohol 
Sverige blev medlem i EU 1995. De första åren fick vi delvis undantag från reglerna om fri införsel av alkohol från andra EU-länder. Kvoterna avskaffades först 2004.

Mellan 1996 och 2004 ökade alkoholkonsumtionen med ungefär 30 procent. Vin- och starkölskonsumtion stod för hela ökningen, medan sprit- och folkölskonsumtionen minskade. 2004 drack svenskarna 10,5 liter ren alkohol per invånare och år.

Från 2004 har alkoholkonsumtionen långsamt minskat. 2014 var konsumtionen 9,4 liter ren alkohol per invånare och år.

Det mesta, drygt 60 procent, är köpt på Systembolaget. 15 procent är köpt i ett annat land, drygt 10 procent på restaurang och 5 procent i matbutiker. Smugglad alkohol står för ungefär 5 procent av konsumtionen.

Hälften av all alkohol som dricks i Sverige är vin, men det är skillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor dricker främst vin och männen föredrar öl.

 

Hur mycket kan man dricka?

Vi är olika känsliga för alkohol. Forskarna har därför svårt att ange hur mycket en person kan dricka utan att riskera sin hälsa.

I en publikation från Folkhälsoinstitutet (numera Folkhälsomyndigheten) anges dock riktlinjer för riskbruk. Enligt dessa bör en kvinna inte dricka mer än 9 standardglas alkohol per vecka. En man bör inte dricka mer än 14 standardglas alkohol per vecka.

För att undvika riskbruk ska man inte heller dricka för mycket vid ett tillfälle. För kvinnor gäller max tre standardglas och för män max fyra standardglas per tillfälle.

Ett standardglas motsvarar ungefär 15 centiliter vin, 33 centiliter starköl, 50 centiliter folköl eller 4 centiliter starksprit.

Det finns också forskare som anser att riktlinjerna bör sänkas. Enligt en färsk studie hittade forskarna samband mellan sju olika cancerformer och alkohol, även vid låg konsumtion.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Här tänker jag inte på jobbet: ”Ombord stannar tiden”

Han växte upp långt från hav. Ändå har Urban Fägnell ända sedan barnsben känt en dragning till segling. I dag bor han en stor del av året på sin båt.
Joachim Stokstad Publicerad 3 juli 2026, kl 05:59
Som kapten har Urban Fägnell nytta av seglingen, både i mötet med nya människor och i chefsrollen på jobbet. Foto: David Fägnell/Urban Fägnell

Hur kommer det sig att du blev en inbiten seglare?

– Jag är uppvuxen i Gällivare, 25 mil från havet, men har alltid känt en dragning till hav och segling. År 2000 fick jag jobb i Luleå, och företaget hade en andelsbåt man kunde låna. Det gav mersmak, men det var lite jobbigt att dela, så jag köpte en egen. Där bor jag nu en stor del av året.

Varför bor du på båten?

– För att det får mig att må bra. Jag jobbar hårt och det tar sig olika uttryck, men redan efter någon dag på båten är man som en ny människa igen och redo att ta sig an nya utmaningar på land. Och jag inser varför – livet ombord, där stannar tiden!

– Det är så mysigt att sova och bo på båt. Och vi har en helt fantastisk skärgård här uppe.

Och bekvämligheten?

– Det finns sovplats för sex personer, dusch, två toa, kök med kyl, stor salong, internetuppkoppling. Ungefär som en trerumslägenhet.

Men i regn och blåst – hur kul är det då att vara på båt?

– Då stänger man in sig och slår på värmen. Det är hög mysfaktor!

Så vad är grejen med själva seglingen?

– Frihetskänslan, tystnaden, det är bara du, havet och vinden, som måste samarbeta. Segling är ett sätt att utmana sig själv. Någon har sagt att alla borde göra en segling över Atlanten, för att man blir ödmjuk – det går inte att tävla mot havet.

Utvecklar det dig som chef?

– Definitivt. Jag gillar att ta med folk ut, gärna som inte känner varandra. Det kan bli lite som tv-programmet Renées Brygga, med spännande möten. Kaptensrollen är bra träning i ledarskap. Man bygger team, precis som på jobbet, och måste vara här och nu, lyhörd, trygg. Man trimmar och utvecklar andra sidor hos sig själv och sin besättning. Som skeppare har jag ju ansvar för att seglingen blir bra för alla ombord, att alla känner delaktighet och mår bra, även om det blåser hårt.

Är det mycket arbete med båten?

– Hur mycket som helst. Men det är precis som med ett fritidshus, du avgör själv hur mycket arbete du vill lägga ner. Det tråkiga skrovputsandet brukar jag leja bort till sonen och hans kompisar. Jag fokuserar på att förbättra saker ombord.

Vad är det längsta du har seglat?

– Min längsta tur är från Frankrike till Mallorca, vilket var fantastiskt, men två veckor som kapten i Karibien slog även det med hästlängder. Så otroligt vackert, så varma människor och att få simma bland havssköldpaddor … Nästa dröm är att segla över Atlanten, det har jag bestämt, men jag tänker att det inte nödvändigtvis måste bli med egen båt.

URBAN FÄGNELL

GÖR: Karriärrådgivare för personer som vill byta jobbinriktning. Har tagit Fartygsbefäl klass 8 och får därmed ha betalande passagerare.

BOR: Hus i Luleå och på sin båt.

SEGELBÅT: Jeanneau, en 40 fots (12 meter) fransk båt.

BÄSTA BÅTMINNE: Jag kunde skriva en bok om alla mina seglingsminnen, men att segla i Karibien var makalöst.

TIPS TILL SUGEN NYBÖRJARE: Kontakta det lokala segelsällskapet och förklara läget. Då lär du få följa med någon. Båtägare är ofta entusiaster som älskar att prata om sitt stora fritidsintresse.