Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Flera alkoholkliniker erbjuder behandlingar som går ut på att lära alkoholberoende att dricka måttligt. En av dem är Riddargatan 1 i Stockholm.
– Det är inte alla som klarar det. Man kan vara mer eller mindre alkoholberoende. Om ens beroende är så svårt att det exempelvis har lett till att man inte kan sköta sin ekonomi eller sociala relationer kan man antagligen inte lära sig att dricka måttligt, då är det total nykterhet som gäller. Men om man bara fokuserar på dem med mycket grava alkoholproblem missar man den grupp som är välfungerande men ändå har problem med sitt drickande, säger Sven Wåhlin, överläkare på Riddargatan 1.
Han menar att de flesta som har en riskfylld konsumtion kan lära sig att dricka måttligt.
– Flera uppföljningsstudier visar att de flesta kan komma ur sitt alkoholberoende även utan helnykterhet, säger Sven Wåhlin.
I mitten av september kom dock en forskningsstudie från Göteborgs universitet som delvis motsäger detta. Forskarna följde upp 201 personer 2,5 år efter avslutad behandling för alkoholproblem. Av dem som valt att helt sluta dricka alkohol var 90 procent fortfarande nyktra när uppföljningen gjordes. Av dem som valt att dricka måttligt hade 50 procent fortfarande problem att dricka kontrollerat.
– Vår studie visar att oavsett om man är överens om mål och metod så är det i längden svårare att hålla kvar vid ett kontrollerat drickande än att avstå helt, säger docent Kristina Berglund vid Göteborgs universitet.
Sven Wåhlin tror att resultatet delvis kan hänga samman med valet av patienter i studien.
– Man hade patienter med svårare beroende i denna studie och då är ett nyktert mål mer realistiskt. Dessutom förordar Socialstyrelsens riktlinjer för alkoholberoende KBT, kognitiv beteendeterapi, framför psykodynamisk terapi som är den behandlingsmetod som använts i studien, säger han.
Vi dricker allt mindre alkohol Mellan 1996 och 2004 ökade alkoholkonsumtionen med ungefär 30 procent. Vin- och starkölskonsumtion stod för hela ökningen, medan sprit- och folkölskonsumtionen minskade. 2004 drack svenskarna 10,5 liter ren alkohol per invånare och år. Från 2004 har alkoholkonsumtionen långsamt minskat. 2014 var konsumtionen 9,4 liter ren alkohol per invånare och år. Det mesta, drygt 60 procent, är köpt på Systembolaget. 15 procent är köpt i ett annat land, drygt 10 procent på restaurang och 5 procent i matbutiker. Smugglad alkohol står för ungefär 5 procent av konsumtionen. Hälften av all alkohol som dricks i Sverige är vin, men det är skillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor dricker främst vin och männen föredrar öl. |
Vi är olika känsliga för alkohol. Forskarna har därför svårt att ange hur mycket en person kan dricka utan att riskera sin hälsa.
I en publikation från Folkhälsoinstitutet (numera Folkhälsomyndigheten) anges dock riktlinjer för riskbruk. Enligt dessa bör en kvinna inte dricka mer än 9 standardglas alkohol per vecka. En man bör inte dricka mer än 14 standardglas alkohol per vecka.
För att undvika riskbruk ska man inte heller dricka för mycket vid ett tillfälle. För kvinnor gäller max tre standardglas och för män max fyra standardglas per tillfälle.
Ett standardglas motsvarar ungefär 15 centiliter vin, 33 centiliter starköl, 50 centiliter folköl eller 4 centiliter starksprit.
Det finns också forskare som anser att riktlinjerna bör sänkas. Enligt en färsk studie hittade forskarna samband mellan sju olika cancerformer och alkohol, även vid låg konsumtion.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.
– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.
Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.
Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.
Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.
– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.
Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.