Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Länge leve John Blund

Visst är de duktiga, de där stora ledarna med sitt minimala sömnbehov. Eller? Nu ökar medvetenheten om hur extremt viktig sömnen är – inte minst för att fatta genomtänkta beslut.
Anita Täpp Publicerad 29 mars 2018, kl 10:28
Colourbox
Nästan alla mår bra av regelbunden sömn. Helst sju, åtta timmar per natt. Colourbox

Flera amerikanska presidenter och stora entreprenörer, som Bill Clinton och Elon Musk, har sagt att de inte behöver sova mer än två till fyra timmar per natt. Det kan säkert bidra till det sömnförakt som finns i samhället, att vi kan tycka att många timmars sömn är slöseri med tid eller beror på lathet Och visst vore det fantastiskt om man kunde hal­vera sin sömn, så att man hade ytterligare 30 timmar i piggt och vaket tillstånd varje vecka.

De allra flesta av oss fungerar dock inte på det viset, även om forskare funnit att det finns genetiska skillnader hos en del individer som gör att de klarar sig med väldigt lite sömn. Men det gäller bara ytterst få av oss.

Sannolikt är i stället att de flesta som sover lite på natten på något vis kompenserar för det, enligt psykologen och sömnexperten Helena Kubicek Boye.

– Kanske tar man dagliga powernaps eller sover mycket på helgerna. Men det brukar ändå bara fun­gera i några år, sedan börjar de flesta må dåligt och prestera sämre. Nästan alla mår bäst av en regelbunden längre nattsömn, säger hon.

Att de flesta av oss behöver sova sju till åtta timmar för att må bra, hålla oss friska och ha ork är en inställning som nu vinner allt mer mark.

– Trenden går definitivt åt det hållet. Medvetenheten ökar om hur viktigt det är med riktigt bra sömn för att vi ska prestera, säger Helena Kubicek Boye.

– Att sova ordentligt kan vara avgörande för ens karriär, eftersom den som är utsövd kan fokusera och koncentrera sig bättre utan att göra fel och skjuta upp saker. Du blir mer effektiv om du är utsövd.

Den här inställningen började gro i USA för några år sedan. En pionjär på området var Arianna Huffinton, en av grundarna av nyhetssajten The Huffington Post. Efter att ha sovit för lite gick hon in i väggen och hop­pade av jobbet för att sedan bli sömnentreprenör och skriva en uppmärksammad bok i ämnet. Även andra amerikanska ledare har vittnat om att de behöver åtta timmars sömn för att prestera på topp.

– I Sverige har ingen politiker eller ledare gått ut och sagt något liknande. Men nyligen berättade fotbollsstjärnan Cristiano Ronaldo att en ordentlig sömn har varit hans hemliga vapen. Liksom att han har en sömncoach därför att han vet hur viktig sömnen är för att han ska prestera optimalt, säger Helena Kubicek Boye.

Sedan en rapport visat att anställdas sömnproblem kostar amerikanska företag 400 miljarder dollar per år försöker nu företagsledarna bekämpa problemet genom att anlita sömncoacher och anordna sömnseminarier.

På Linkedin finns sömnambassadörer som har utvecklat sömnprogram för företag. Samtidigt pågår mycket forskning i världen för att ta fram hjälpmedel för den perfekta sömnen. Enligt New York Times har det resulterat i en miljardindustri där tekniken ska hjälpa oss med allt från att mäta luftkvaliteten i sovrummet till att ställa om kroppens inre klocka med hjälp av sömnglasögon med uv-ljus.

Det är alltså inte längre inne att sova lite. I stället satsas det för fullt för att få oss att sova tillräckligt. Och nu har den nya trenden kommit till Sverige på allvar.

– Vi som är specialiserade på sömnproblem ser en enorm efterfrågan från arbetsgivarna. Nu visar en investering i sömnen att man tar ansvar för sina medarbetare och deras hälsa. Och då får vi komma och hålla sömnföreläsningar, erbjuda sömntester och exempelvis kbt-behandling, säger Helena Kubicek Boye.

Att behöva mer än fyra timmars sömn är alltså inget som sjusovare behöver skämmas över.

– Tvärtom, dålig nattsömn försvagar även vårt immunsystem och kan leda till kroniska sjukdomar. Att våga prioritera sin sömn är väldigt positivt. Det visar att vi tar ansvar för oss själva och vår hälsa, säger Helena Kubicek Boye.

 

Sömnexpertens 3 bästa tips

  •  Gå upp vid samma tid varje morgon, även på helgerna.
  • Oroa dig inte över en eller ett par dåliga sömnnätter. Försök i stället acceptera att man kan ha sådana ibland, annars kan oron leda till långvariga sömnproblem.
  • Ta kvällspromenader. Det sänker stressnivån och rensar hjärnan samtidigt som man får frisk luft, vilket gynnar sömnförmågan.

 

 

Hälsa

Smutsig luft ökar sjukskrivningar

Fler blir sjuka från jobbet under veckor med högre luftföroreningar. Det visar en världsunik studie på yrkesarbetande stockholmare.
Elisabeth Brising Publicerad 21 februari 2024, kl 06:03
En man med portfölj och gasmask samt skorstenar och bilar.
Sämre luft - fler sjukskrivningar: Ny studie visar alarmerande samband. Foto: Colourbox.

Luftföroreningar orsakar inte bara stort lidande. Dålig luft kostar dessutom pengar i form av fler korta sjukskrivningar. Det visar en ny studie på arbetande vuxna i Stockholm. 

– Varje ökning med 10 mikrogram skadliga partiklar per kubikmeter ökar risken för sjukskrivning med 8,5 procent dagarna efter, säger Johan Sommar, forskare i folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet. 

Ökar luftvägsinfektioner

Johan Sommar.
Johan Sommar. Foto: Umeå universitet.

De partikelrelaterade utsläppen i en storstad motsvarar enligt studien hela fyra procent av alla korttidssjukskrivningarna. 

– Det är en stor andel och betydligt större än vad man tidigare trott, säger Johan Sommar. 

Det är sedan tidigare välkänt att ökningar i lokala halter av luftföroreningar leder till fler akutintag för personer med astma och KOL. Men färre har studerat hur utsläppen påverkar mindre infektioner som förkylningar. 

Skitig luft trycker ner immunförsvaret

Studien är världsunik eftersom få länder har liknande data att analysera. Johan Sommar och hans kollegor har samkört statistik på korttidssjukskrivningar från Statistiska Centralbyrån med Stockholms kommuns mätningar av partikelhalter under tio års tid.

Varför blir man lättare sjuk dagarna efter att man utsatts för något sämre luft?

– Luftvägsinfektioner blir vanligare då föroreningarna trycker ner immunsystemet och gör det svårare att bekämpa virus.

Vägtrafik och industri orsaker

Skadliga partiklar kommer främst från avgaser från förbränningsmotorer i vägtrafik och industri. Men det är också små partiklar som rivs upp från slitage med bildäck på asfaltsvägar. I andra länder är även eldning av trä och kol en stor luftförorenare.

Var i landet ska man jobba om man vill undvika luftföroreningar?

– Det är komplicerat att svara på. Det går inte på individnivå att säga att en person får bättre hälsa av att bo i en mindre stad, men i en större population kommer befolkningen att få mindre hälsoproblem om halterna skadliga partiklar minskar, säger Johan Sommar.

Mycket föroreningar i Sverige kommer också in söderifrån från Europa. Det gör att halterna av partiklar totalt kan vara högre i Malmö än i Stockholm trots att Malmö är mindre trafikerat. 

– Men lokal trafik och förbränning verkar samtidigt ha en viktigare påverkan på hälsan än luften från andra länder, säger Johan Sommar. 

Renare luft norröver

Norra Sverige har generellt sett bättre luftkvalitet än södra delarna. Mindre samhällen har renare luft än större. Inomhusluften är renare än luften utanför. Men jobbar du vid en väg kommer luften på kontoret vara påverkad av det även i ett mindre samhälle. 

– Eftersom våra byggnader är ventilerade så påverkas vi även inomhus av luftföroreningarna i omgivningsluften, säger Johan Sommar. 

Vad kan man göra åt det här som anställd?

– Om man har har astma eller hjärt-kärlproblem kan man undvika trafikerade gaturum under vissa tider, som rusningstrafik, för att minska sin exponering säger Johan Sommar. 

Ska känsliga inte cykla till jobbet i Stockholm?

– De kan välja en färdväg till jobbet som minskar exponeringen. Men med de luftföroreningshalter vi har i Sverige så blir nyttan av den fysiska aktiviteten vid cykling större än hälsoeffekterna av den exponeringen. 

Påverkar folkhälsa och arbetsliv

Johan Sommar hoppas hans studie kommer till användning för att beräkna sjukligheten i samband med luftföroreningar, men också hälsovinsten för olika åtgärder som minskar exponeringen. 

På samma sätt som en ökning av partiklar snabbt ökar sjukskrivningarna kan en minskning av partiklar snabbt påverka folkhälsan till det bättre påpekar han. 

– Effektiva redskap är miljözoner, förbud mot dubbdäck lokalt liksom att separera högtrafikerade bilvägar från gång- och cykeltrafik, bostäder och arbetsplatser, säger Johan Sommar. 

Andra sätt att förbättra luften är att låta träd stå kvar och att plantera fler löv- och barrträd i städer.

Läs studien: Increase in sick leave episodes from short-term fine particulate matter exposure: A case-crossover study in Stockholm, SwedenEnvironmental Research.

7 miljoner dör i förtid av smutsig luft

Svensk luft är trots dess hälsopåverkan renare än i de flesta andra länder. Under de senaste tjugo åren har också Stockholms luft förbättrats, vilket förbättrat barnens lunghälsa enligt studier. Ändå beräknas luftföroreningar i Sverige bidra till 7 600 för tidiga dödsfall varje år. 

På global nivå väntas 7 miljoner människor dö i förtid varje år på grund av luftföroreningarna, enligt WHO. Delhi i Indien har sämst luft bland städerna i världen. 

Städerna med sämst luft i Europa
Novo Sachs, Polen 
Cremona, Italien
Slavonski Brod, Kroatien

Städerna med renast luft i Europa
Umeå, Sverige
Tammerfors, Finland 
Funchal, Portugal