Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Jobbet som maskot

Jag vill ha ett sådant jobb, en gång i mitt liv i alla fall.
Eva Karlsson Publicerad

På stora sporttävlingar brukar det finnas en maskot som spexar, slänger kyssar till publiken och lattjar med stjärnor som Sanna Kallur och Johan Wissman. Det kan vara en björn, en varg, en påhittad figur. Nu senast på skid-VM i Oslo tyckte jag mig se några snögubbar som hoppade i otakt vid en prisceremoni.

Jag vill ha ett sådant jobb, en gång i mitt liv i alla fall. Men det ska vara en riktig maskot, inte en Bamse på solsemestern som barnen klänger på och smetar in med jordgubbsglass utan en maskot på en sportarena. Varför har jag den här läggningen?

Det är mycket enkelt: Eftersom jag har en tendens att förminska mig själv i stora sällskap skulle jag som maskot kunna ha en av huvudrollerna utan hämningar. Visserligen gillar jag inte att klä ut mig, men jag behöver ju inte slänga masken vid midnatt och offentligt stå för det jag gjort. Inte är jag så mycket för att förställa mig heller, men som den söta oemotståndliga nallebjörnen skulle jag bara vara mig själv och mycket mera av mig själv. Jag skulle stråla!

Åh, hur får man jobbet?

DN-galan ligger bra till geografiskt och jag börjar där. Deras kansli svarar på första signalen men det visar sig att de inte har någon.

Jag kontaktar flera personer som hänvisar mig vidare. "Skojig fråga", säger en, andra väljer att inte kommentera. Medan jag lyssnar på signalerna i luren hittar jag Barni på nätet.

Barni var maskot under EM i Barcelona förra året. Men under veckan blev han så impopulär att han fick kasta sig över de aktiva för att få kramar. Stackars Barni. Alexander Lundholm, Sveriges radio, berättar på EM-bloggen att "Andreas Thorkildsen firade ännu ett guld genom att lyfta upp det enorma ägget över axeln och springa omkring med det på innerplan. Men norrmannen kom att ångra detta glädjefnatt." Varför? Jo, svarade Thorkildsen. "Den killen luktade inte gott. Jag lyfte upp honom och hans svett kom på min t-shirt. Jag får nog bränna den."

Anders Albertsson, arenachef på Ullevi, är den som kan det här om maskotar. Jo, Finnkampen har ett lodjur som heter Kalo.

- Namnet är en sammanslagning av Kal och Lo. Det är en så kallad göteborgsvits. Lodjuret togs fram som en kommersiell produkt och symbol till friidrotts-VM 1995 här i Göteborg, sedan tog Finnkampen över maskoten.

Då, 1995, var det fem Kalosar som sprang runt och jobbade som glädjehöjare. Nu är det en Kalo som samarbetar med Finlands lejon, en helg varje höst. 

Kan man söka jobbet?

- Ja, det kan man väl göra... Men vi brukar handplocka personerna i fråga.

Min egen tystnad får mitt hopp att sjunka. Vad behöver man kunna, frågar jag.

- Man ska vara atletisk, kunna locka fram leenden och gå ner i spagat och sådant.

I spagat? Jag är ingen atlet och jag vågar inte ljuga som Martina Haags rollfigur i Underbar och älskad av alla. Men jag skulle kunna träna, jag har trots allt hela sommaren på mig. Är det okej om jag kontaktar dig igen, lite senare, säger jag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips

Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Publicerad 20 november 2024, kl 06:01
En leende kvinna på ljust kontor, till vänster. Till höger en mörk landsväg, vinter och kvällstid.
Så fångar du ljuset i vintermörkret. Dagsljus har betydligt bättre effekt på ditt mående än lampor. Även om du får dagsljuset från ett fönster. Foto: Colourbox.

Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.

Arne Lowden.
Arne Lowden. Foto: Privat.

Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.

Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.

Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.

– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas

införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.

Så påverkar mörkret din hälsa

Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.

– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.

Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.

– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.

Tips för att må bättre under vintern

I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.

– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.

Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.

– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.

Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.

– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.

Han förordar det även vintertid. 

– Skaffa bara ett sittunderlag.

Ljusbrist negativt för humöret

Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.

– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.

Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?

– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.

Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.

– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.

Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.

Text: KATARINA MARKIEWICZ

Maxa ditt ljusintag på jobbet

 

1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.

2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.

3. Möten och samtal utomhus.

4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.

5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?

 

Källa: Arne Lowden