Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Jobbet som maskot

Jag vill ha ett sådant jobb, en gång i mitt liv i alla fall.
Eva Karlsson Publicerad

På stora sporttävlingar brukar det finnas en maskot som spexar, slänger kyssar till publiken och lattjar med stjärnor som Sanna Kallur och Johan Wissman. Det kan vara en björn, en varg, en påhittad figur. Nu senast på skid-VM i Oslo tyckte jag mig se några snögubbar som hoppade i otakt vid en prisceremoni.

Jag vill ha ett sådant jobb, en gång i mitt liv i alla fall. Men det ska vara en riktig maskot, inte en Bamse på solsemestern som barnen klänger på och smetar in med jordgubbsglass utan en maskot på en sportarena. Varför har jag den här läggningen?

Det är mycket enkelt: Eftersom jag har en tendens att förminska mig själv i stora sällskap skulle jag som maskot kunna ha en av huvudrollerna utan hämningar. Visserligen gillar jag inte att klä ut mig, men jag behöver ju inte slänga masken vid midnatt och offentligt stå för det jag gjort. Inte är jag så mycket för att förställa mig heller, men som den söta oemotståndliga nallebjörnen skulle jag bara vara mig själv och mycket mera av mig själv. Jag skulle stråla!

Åh, hur får man jobbet?

DN-galan ligger bra till geografiskt och jag börjar där. Deras kansli svarar på första signalen men det visar sig att de inte har någon.

Jag kontaktar flera personer som hänvisar mig vidare. "Skojig fråga", säger en, andra väljer att inte kommentera. Medan jag lyssnar på signalerna i luren hittar jag Barni på nätet.

Barni var maskot under EM i Barcelona förra året. Men under veckan blev han så impopulär att han fick kasta sig över de aktiva för att få kramar. Stackars Barni. Alexander Lundholm, Sveriges radio, berättar på EM-bloggen att "Andreas Thorkildsen firade ännu ett guld genom att lyfta upp det enorma ägget över axeln och springa omkring med det på innerplan. Men norrmannen kom att ångra detta glädjefnatt." Varför? Jo, svarade Thorkildsen. "Den killen luktade inte gott. Jag lyfte upp honom och hans svett kom på min t-shirt. Jag får nog bränna den."

Anders Albertsson, arenachef på Ullevi, är den som kan det här om maskotar. Jo, Finnkampen har ett lodjur som heter Kalo.

- Namnet är en sammanslagning av Kal och Lo. Det är en så kallad göteborgsvits. Lodjuret togs fram som en kommersiell produkt och symbol till friidrotts-VM 1995 här i Göteborg, sedan tog Finnkampen över maskoten.

Då, 1995, var det fem Kalosar som sprang runt och jobbade som glädjehöjare. Nu är det en Kalo som samarbetar med Finlands lejon, en helg varje höst. 

Kan man söka jobbet?

- Ja, det kan man väl göra... Men vi brukar handplocka personerna i fråga.

Min egen tystnad får mitt hopp att sjunka. Vad behöver man kunna, frågar jag.

- Man ska vara atletisk, kunna locka fram leenden och gå ner i spagat och sådant.

I spagat? Jag är ingen atlet och jag vågar inte ljuga som Martina Haags rollfigur i Underbar och älskad av alla. Men jag skulle kunna träna, jag har trots allt hela sommaren på mig. Är det okej om jag kontaktar dig igen, lite senare, säger jag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Styrketräning efter 50 kan minska risken för en för tidig död

Styrketräning är den viktigaste träningsformen efter 50. Att lyfta tungt bygger muskelmassa som längre upp i åldern minskar risken för fall och en för tidig död. Och den bästa nyheten av alla: det är aldrig för sent att börja.
Ola Rennstam Publicerad 8 september 2026, kl 06:00
Två personer över 50 utför styrketräning med hantlar respektive en träningsställning.
Styrketräning efter 50 kan bromsa den åldersrelaterade förlusten av muskelmassa. För att träningen ska ge effekt behöver belastningen vara tillräckligt tung och träningen återkomma över tid. Foto: Colourbox

När din kropp åldras blir dina leder och muskler stelare. Du förlorar också muskelmassa snabbare än tidigare. Muskelförtviningen börjar faktiskt redan efter 30, men sker då så långsamt att du inte märker det. Men i medelåldern går förlusten allt snabbare – och vips upptäcker du att du inte orkar göra saker du förr klarade utan problem.

Men misströsta inte - det finns hopp. Sebastian Edman är postdoktor vid Karolinska institutet och forskar om hur muskelmassan förändras med åldern. Hans budskap är tydligt:

– Att förlora muskelmassa är en naturlig del av åldrandet, men du kan bromsa den processen betydligt genom att träna styrka regelbundet. Det är en konstant kamp som man måste hålla i över tid.

Muskelmassan avgörande vid sjukdom och skador

Särskilt efter 50 blir styrketräning avgörande, understryker han. Genom att få in det i din vardag bygger du en grund som du har nytta av resten av livet, och som till och med kan minska risken för en för tidig död.

– En bra muskelmassa minskar risken för fall, och skulle du halka på en isfläck klarar du dig bättre. Individer med en frisk muskelmassa som drabbas av något allvarligt, som exempelvis cancer eller hjärtproblem, tenderar också att klara sig bättre än andra. Musklerna är en proteinreserv som behövs vid en akut kris.
 

Kvinnor bygger muskler lika bra som män

Sebastian Edmans forskning visar att äldre har lika god förmåga att bygga muskelvävnad som yngre personer. Och kvinnor har, tvärtemot vad många tror, samma relativa förmåga som män att öka sin muskelmassa.

– Det där är lite av en myt. Kvinnor har mindre muskelmassa, men den ökar procentuellt lika mycket som för en man vid styrketräning. Och både män och kvinnor förlorar muskelmassa i lika hög utsträckning. Mitt budskap till kvinnor är att de ska våga lyfta tyngre.

”Många gör felet att de tar i lagom mycket”

 

Nybörjare kan se resultat snabbt

Om du tillhör kategorin som drar dig för att gå till gymmet finns det skäl att tänka om: nybörjare har faktiskt ett övertag.

– Som nybörjare får man faktiskt en extra skjuts i muskeluppbyggnaden, och det går att se resultat på en gång. Så det är med andra ord aldrig för sent att börja styrketräna. Men det är viktigt att hålla i över tid. Att träna en gång i veckan under fem år är bättre än tre gånger i veckan under två år.

Så mycket krävs för att behålla musklerna

Att ha varit fysiskt aktiv större delen av livet ger dig inte automatiskt en bättre förmåga att bygga muskler än en soffpotatis. Skillnaden sitter någon annanstans.

– Det är ingen skillnad på vad som händer inne i själva muskeln. Men den som varit aktiv tidigare i livet har en bättre kroppskännedom, större tilltro till sin egen förmåga och vet hur man ska göra på ett gym. Det leder i många fall till bättre resultat, förklarar Sebastian Edman.

Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet är att personer över 65 år bör röra på sig minst 2,5 timmar i veckan. För att förhindra förlust av muskler krävs det, enligt Sebastian Edman, minst ett styrkepass i veckan. För att öka massan krävs fler pass än så.

För att bygga muskler måste du ta i

En nyckel för att styrketräningen ska få effekt är att våga ta i.

– Det ska vara ordentligt tungt. När du gjort tio repetitioner ska du inte orka fler och vara rejält flåsig. Många gör felet att de tar i lagom mycket.

Kan styrketräning kompensera för en stillasittande kontorstillvaro?

– Tveksamt. Att styrketräna någon dag i veckan är inget fripass för att ta bilen till jobbet och sitta still en hel arbetsdag. Men om man kan kombinera det med att ta trapporna på jobbet och ta sig dit på cykel får det positiv effekt.

3 VIKTIGA STYRKETIPS

  • Våga ta i och bli flåsig – du klarar mer än du tror. Det ska vara ordentligt tungt de sista repetitionerna. Öka vikten om du orkar fler repetitioner.
  •  Ta hjälp. En personlig tränare är inte nödvändig, men se till att få instruktioner av någon under ett par pass för att komma i gång och lära dig styrkeövningarna så du inte gör fel.
  • Gå inte ut för hårt i början. Glöm inte att vila. Kombinera gärna styrketräningen med skonsam träning som yoga, eller simning.