Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Amelia är introvert på supersocialt jobb

Amelia Lesniewicz är introvert. Ändå har hon ett socialt yrke som HR-specialist.
– Fika kan jag hoppa över många gånger, säger hon.
Elisabeth Brising Publicerad
Amelia Lesniewicz
Amelia Lesniewicz är introvert i ett socialt yrke som rekryterare. Det gör att hon behöver avskärma sig i bland för att värna sin energi genom att jobba hemma, eller hoppa fikan. Hon pratar sällan om sitt privatliv med kollegor. Foto: Johan Bävman

Som ung kände sig Amelia Lesniewicz lite annorlunda och blyg. Först i vuxen ålder har hon insett att hon är introvert med stort behov av egen tid och mindre social kontakt än extroverta. 

– Jag har en rik inre värld och behöver vara själv för att reflektera och ladda batterierna. Jag älskar människor, men privat är jag en person som gärna tar det lugnare, säger hon. 

Hon har ingen full social kalender på fritiden, hoppar gärna över fika och gillar att vara hemma, läsa och skriva. Genom åren har hon läst om introverta personer och känt igen sig i personlighetsdraget. 

– Nu förstår jag mig själv. Jag behöver mitt space och det är viktigare än en social kalender, säger hon. 

”Jobbet är ett sätt för mig att bli inkluderad”

Arbetet inom HR med människorna på en arbetsplats står i skarp kontrast till hennes privata personlighet. 

Amelia Lesniewicz.
Amelia Lesniewicz. Foto: Johan Bävman

– Jobbet är ett sätt för mig att bli inkluderad i ett sammanhang, även om jag är den som är lite utanför, säger Amelia Lesniewicz. 

Hon har arbetat på flera arbetsplatser inom HR genom åren och tror hon uppfattas som mer social på jobbet än hon känner sig. 

– Vi går alla in i olika roller och identifierar oss med en jobbidentitet. Den privata delen lämnar jag hemma. Jag vet vilka förväntningar som finns på mig i mitt yrke och levererar, men jag springer inte på stan och träffar kompisar efter jobbet. 

Hon är inte heller den som berättar om privatlivet på arbetsplatsen, möjligen för enstaka kollegor om en genuin vänskap växt fram. 

– Annars försöker jag hålla det livet utanför. 

Anpassar arbetsmiljön – avskärmar sig 

För att trivas i ett socialt jobb behöver hon planera dagarna utifrån sitt behov av att avskärma sig lite från andra för att få ny energi. Har hon hållit en halvdagsutbildning behöver hon jobba hemma dagen därpå.

Hybridarbetet två dagar i veckan har bara varit positivt för henne. Efter pandemin insåg hon hur mycket energi det tog att bege sig till kontoret varje dag. 

– Jag är mer effektiv hemma. Så känner nog många, men särskilt introverta, säger hon.

Amelias tycker inte att hennes lågmälda personlighet hindrat henne i arbetssökandet. Hon har alltid kunnat marknadsföra sig och är inte blyg. 

– Jag är mig själv och framhäver mina förmågor. Jag vet vad jag går för, vet mina kompetenser och är trygg i mig själv. 

Har du någonsin känt dig förbigången på jobbet som introvert?

– Ja, det har kanske hänt att jag har haft en idé som jag delat med mig till någon och den personen har tagit vidare min idé till ett möte.  

Att prata på ett gruppmöte spontant är inget hon gillar, men hon har övat. 

– Jag är mycket modigare och mer medveten i dag. 

”Fika kan jag hoppa över många gånger”

En annan utmaning är att jobba i öppna sorliga kontorslandskap. 

– Jag sätter mig gärna i ett eget rum. Jag kan inte ha någon som pratar med mig konstant eller avbryter mig, vilket vi tyvärr många gånger gör i landskap. 

Fikar du på jobbet?

– Fika kan jag hoppa över många gånger, särskilt i ett nyare sammanhang. Då sitter jag hellre vid min skärm och säger ”jag har mycket att göra”.

Äter du gemensam lunch?

– Ja, jag tycker om att luncha med mina kollegor, men jag går ut och äter själv ibland.

Har inte sagt något på jobbet

Amelia Lesniewicz
Amelia Lesniewicz är HR-specialist. Foto: Johan Bävman

Amelia Lesniewicz har aldrig sagt på jobbet att hon ser sig som introvert. 

– De hade blivit förvånade, jag går in i mina jobbroller, tycker om människor och uppfattas nog som social, säger hon. 

Men hon lyssnar hellre än hon pratar och lyfter fram styrkorna med en mer lågmäld social kompetens. 

– Jag är analytisk och reflekterad, har empati och förståelse för helheten. Jag kan se saker ur andras perspektiv och hitta bra lösningar. 

 Viktigt att se introverta vid rekrytering

Att vara introvert är inget att skämmas för, tycker hon, tvärtom. 

– Det är inte fult eller dåligt. Jag är lika bra i mitt yrke för det. 

I yrket som rekryterare tänker hon också på att det kan vara klokt att träffa en mer tystlåten person flera gånger för att få en reell uppfattning om kandidaten. 

– Jag som rekryterare har ett ansvar att inkludera introverta och få dem att känna sig trygga på intervjun i en miljö som passar dem. En enda intervju kanske inte säger allt, då kanske vi missgynnar någon som är jätteduktig.

Testa dig: Är du introvert? 

Vad brukar du göra när du inte behöver göra något alls? 

  1. Lägger mig i badkaret med en bok.
  2. Ringer / messar en kompis.
  3. Svårt att välja. Beror på. 

Svar: 1) Du är troligen introvert. 2) Du är troligen extrovert 3) Du är troligen ambivert – mitt emellan. Obs: Testet ger bara en fingervisning.

Läs mer: Handbok för introverta: karriären, familjen, relationerna av Linus Jonkman

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jonas om utmattningen: ”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

I flera år kämpade Jonas Eriksson vidare trots huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Till slut kraschade han och fick diagnosen utmattningssyndrom. Nio år senare blev han sjuk igen med nästan samma symtom. Men den här gången fick han diagnoserna depression och ångest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
Jonas Eriksson fick diagnosen utmattningssyndrom när han blev sjuk 2017. När han nio år senare blev sjuk med liknande symtom fick han diagnoserna depression och ångest. Foto: Johan Bävman.

Jonas Eriksson är kemiingenjör och arbetar med labbsäkerhet och service vid Lunds universitet. Sedan januari är han sjukskriven för depression och ångest. Han tror att bakgrunden till att han blev sjuk är att han blev utmattad för nio år sedan. Då hade han jobbat som projektledare på ett litet privat kemiföretag i flera år. 

– Fokus låg på att skapa vinst snabbt till ägarna. Det är inte alltid lätt när det handlar om väldigt farliga kemikalier. Ledningen prioriterade inte att utreda riskerna. Det skapade en stor stress, säger han. 

Under flera år hade han symtom som kronisk huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet, svimningskänslor och dimsyn, utan att själv koppla besvären till stressen på jobbet.

– Jag var engagerad i mitt arbete och är uppväxt med att man kämpar på. Men ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag. 

Tappade 13 kilo på sex veckor 

Han berättar att vården inte utredde vad symtomen berodde på förrän han kraschade 2017 och tappade 13 kilo på sex veckor. 

Då fick han via företaget träffa en specialist, som direkt ställde diagnosen utmattningssyndrom. Den behandling han fick var antidepressiva läkemedel, samtalsstöd och en sjukskrivning på tre månader.

När verksamheten flyttade till England blev han uppsagd, började studera till lärare i naturkunskap och jobbade också en termin på en skola i Malmö. Men stressnivån blev för hög. 

 

– Det härjades något fruktansvärt. Ungdomar kunde vara höga på kokain under lektionstid och polisen sprang där flera gånger i veckan. Jag insåg att utmattningen inte hade läkt ut. 

Efter en kort tids arbetslöshet fick han jobbet på Lunds universitet för fyra år sedan. 

 – Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle klara av det. Återigen knöt jag handen i fickan. 

Sjukskrevs för depression och ångest 

Men när han återvände till jobbet efter julledigheten i januari bröt han ihop och har varit sjukskriven sedan dess. Symtomen var i stort sett desamma som nio år tidigare, bortsett från att han även var djupt deprimerad. 

Den här gången har han fått diagnoserna ospecificerad ångest och depression. 

– De diagnoserna speglar inte hur jag mår. Det blir en förminskning av mina symtom. Jag blir både irriterad och förbannad. 

Jonas tror att han denna gång fått andra diagnoser än utmattningssyndrom på grund av att den diagnosen ska försvinna 1 januari 2028. 

Får du inte bättre behandling när diagnoserna är mer specifika? 

– Det är inte min erfarenhet. Läkarna har inte pratat om någon ny behandling.  

Via primärvården har han även denna gång främst erbjudits samtalsstöd, säger han. Hade han i stället fått diagnosen utmattningssyndrom tror han att chansen hade varit större att det hade gjorts en mer grundlig utredning av orsaken till ohälsan och lämpliga insatser. 

Tillbaka till jobbet efter sjukskrivningen

– Det hade skapat en sinnesro hos mig om de hade diskuterat behandlingar som jag inte redan har provat. Då hade jag känt mig bekräftad och kanske läkt fortare. 

Den 19 oktober börjar Jonas Eriksson jobba 25 procent. Han har en bra dialog med sin arbetsgivare, som är beredd att anpassa arbetet efter hans behov.

– Jag har en väldigt förstående chef. Det känns som att vi kommer att komma bra överens. Jag vill ju känna att jag gör något vettigt och meningsfullt och trivs med mina kollegor. Men jag vet inte hur det ska gå. 

Jonas Eriksson, porträttbild.
Under flera år led Jonas Eriksson av huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och andra stressrelaterade symtom utan att förstå sambandet med jobbet. ”Ju mer jag kämpade, desto sjukare blev jag”, säger han. Foto: Johan Bävman.

Vanliga symtom på utmattning

Utmattningssyndrom kan ge både kroppsliga och psykiska besvär. Symtomen varierar från person till person, och det är vanligt att ha flera besvär samtidigt.

Vanliga symtom är:

  • trötthet som inte går att vila bort
  • sömnproblem
  • oro, nedstämdhet eller ångest
  • glömska och koncentrationssvårigheter
  • svårt att planera, prioritera och genomföra uppgifter
  • hjärtklappning, yrsel eller värk
  • känslighet för ljud
  • att snabbt bli uttröttad, både fysiskt och psykiskt
  • besvär från mage och tarmar.

Källa: 1177

Hälsa

Utmattningssyndrom försvinner – men patienterna finns kvar

Färre sjukskrivs med utmattningssyndrom och 2028 försvinner diagnosen helt. Men människorna som drabbas av svår stress och utmattning försvinner inte. Vad händer med deras diagnos, behandling och sjukskrivning när utmattningssyndrom tas bort?
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 05:59
Två personer som visar tecken på stress och utmattning. En kvinna håller händerna för ansiktet framför en dator och en man sitter framåtböjd med händerna knäppta framför sig.
Stress och utmattning kan drabba både kvinnor och män. När diagnosen utmattningssyndrom försvinner 2028 väcks frågor om hur patienterna ska diagnostiseras, behandlas och sjukskrivas. Foto: Colourbox

Varför försvinner diagnosen utmattningssyndrom 2028? 

  • Under 1990-talskrisen ökade sjukskrivningarna för depression kraftigt, bland annat i samband med personalneddragningar och ökad arbetsbelastning.  
  • Svenska forskare såg att många patienter inte var deprimerade utan framför allt extremt trötta.  
  • Andra symtom var nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, hjärtklappning, yrsel och ljudkänslighet.  
  • 2005 började tillståndet kallas utmattningssyndrom i Sverige.  
  • I andra länder används benämningar som professionell utmattning och klinisk burnout för liknande symtom.  
  • Den 1 januari 2028 uppdaterar WHO sitt diagnossystem och tar bort nationella diagnoskoder, bland annat för att underlätta jämförelser av statistik och behandlingar. Då försvinner Sveriges diagnoskod för utmattningssyndrom.

Källor: Utmattningssyndrom (2024), med Marie Åsberg som huvudredaktör och tidningen Allt om arbetsmiljö   

– Det är intressant vilken diagnos patienter som är så trötta att de inte fungerar får nu. De kan ju inte bara försvinna, säger Ingibjörg Jonsdottir, verksamhetschef för Institutet för stressmedicin och professor i folkhälsa vid Göteborgs universitet.

Ingibjörg Jonsdottir. Foto: Institutet för stressmedicin

Människor blir utmattade i hela världen. Men det är bara i Sverige den medicinska diagnosen utmattningssyndrom finns. Den försvinner när Världshälsoorganisationen, WHO, snart uppdaterar sitt diagnossystem och tar bort nationella diagnoskoder. 

Statistik från Försäkringskassan visar att färre redan får diagnosen. Antalet personer som påbörjade en sjukskrivning längre än 14 dagar med diagnosen utmattningssyndrom minskade från 19 700 år 2024 till 12 000 år 2025, enligt Ulrik Lidwall, analytiker och forskare vid Försäkringskassan. Samtidigt minskade samtliga sjukfall med stressrelaterade diagnoser med 12 procent.   

Färre sjukskrivs med utmattningssyndrom

Ulrik Lidwall säger att det är för tidigt att veta om minskningen av stressrelaterade diagnoser är början på en långsiktig trend.  

Ulrik Lidwall
Ulrik Lidwall Foto: Lars Ingels

– Vi har generellt upp- och nedgångar i sjukfrånvaron. I en högkonjunktur kommer till exempel fler in på arbetsmarknaden och kan bli sjukskrivna. 

Även i Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026 konstateras att orsaken till minskningen är oklar. Teorier som förs fram är till exempel ökat fokus på arbetsmiljö och psykisk hälsa, hormonbehandling vid klimakteriebesvär, förändrade sjukskrivningsmönster och en osäker arbetsmarknad där fler kanske väljer att ”bita ihop”.  

Försäkringskassans statistik visar inte, enligt Ulrik Lidwall, att några andra diagnoser har ersatt utmattningssyndrom. 

– Det finns risk att de som verkligen behöver få hjälp av vården att hantera den belastning som har orsakat symtomen och eventuellt en sjukskrivning inte får det, att man tappar dem, säger Ingibjörg Jonsdottir. 

En annan möjlig förklaringen till att färre får diagnosen är enligt Ingibjörg Jonsdottir att läkarna har blivit bättre på att sortera bort det som inte är utmattningssyndrom och inte kräver sjukskrivning.  

Vad ersätter diagnosen utmattningssyndrom?

Innan diagnosen utmattningssyndrom fanns fick patienter med symptom som extrem trötthet, koncentrationsstörningar och nedstämdhet ofta en depressionsdiagnos.

Hälsa

”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

Ingibjörg Jonsdottir ser en risk för felbehandling om depression skulle ersätta utmattningssyndrom; till exempel att antidepressiva läkemedel ges i stället för att det tas ett helhetsgrepp om ohälsan. Hon betonar vikten av att utreda orsaken till ohälsan parallellt med att det görs en medicinsk bedömning.

– Utmattningssyndrom är ett tillstånd som har orsakats av allvarlig stress och överbelastning. Man tillfrisknar inte om orsaken inte förändras. Då vi vet att arbetsplatsen spelar en roll i sammanhanget är det viktigt att så många som möjligt av de berörda individerna får hjälp av företagshälsovården.

Ulrik Lidwall tror att det kan bli kortare sjukskrivningar om utmattningssyndrom ersätts med diagnoser där kortare sjukskrivning rekommenderas, till exempel akut stressreaktion. Han konstaterar samtidigt att patienterna kan ha exponerats för till exempel överbelastning på jobbet under lång tid och att återhämtningstiden därför kan bli lång.   

– Då är det läkarens utmaning att etablera att det är rimligt med en längre sjukskrivning än vad som anges i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd.   

Så kan sjukskrivningen påverkas när diagnosen försvinner

Charlotte Wallin
Charlotte Wallin Foto: Lisa Nilsson Carlsson

Charlotte Wallin, chefsläkare på företagshälsan Feelgood, berättar att färre diagnostiseras med utmattningssyndrom hos dem sedan det våren 2025 stod klart att diagnosen försvinner.

– Vi ser en liknande trend hos oss som i samhället i stort, men har inga absoluta siffror. Vi har inte tagit beslut om att diagnosen inte får användas, men man bör överväga om annan diagnos är möjlig att använda, säger hon.

Charlotte Wallins bild är att det framför allt är olika stressdiagnoser som ersätter utmattningssyndrom. 

Om en patient får diagnosen utmattningssyndrom nu finns det enligt henne risk för att Försäkringskassan gör en ny bedömning av rätten till sjukpenning när diagnosen måste ersättas. 

– Man kan ha haft bra kontakt med en handläggare som har förstått behovet av återhämtning. Plötsligt får man en ny handläggare som omedelbart avslår begäran om sjukpenning.

Torbjörn Vedberg
Torbjörn Vedberg Foto: Falck

Företagshälsovårdsföretaget Falck har inte undersökt om utmattningssyndrom har börjat att fasas ut hos dem. Men Torbjörn Vedberg, medicinskt ledningsansvarig, tror att vissa läkare kan ha börjat ställa diagnoser som depression, ångest och krisreaktion i stället.  Anledningen är att det inom diagnosen utmattningssyndrom kan dölja sig depressiva besvär, ångest och stressreaktion, förklarar han. 

Hos företagshälsan Avonova finns däremot inga tecken på utfasning, enligt psykolog Per-Nicklas Olofsson.  

–  Det är den diagnos som hittills bäst beskriver symptomen. Hur symtomen ska diagnostiseras senare vet vi inte ännu, vi inväntar fortfarande Socialstyrelsens rekommendationer. 

Kan mer specifika diagnoser ge bättre behandling?

Per-Nicklas Olofsson
Per-Nicklas Olofsson Foto: Sarah Saverstam

En fördel med att utmattningssyndrom tas bort är enligt Per-Nicklas Olofsson att diagnostiseringen blir mer specifik. Han menar att till exempel en ångest- eller npf-diagnos kan finnas i bakgrunden, som då blir bättre utredd och behandlad. 

Torbjörn Vedberg delar den uppfattningen.  

– Läkaren kan behöva tänka ett varv till på hur behandlingen ska läggas upp specifikt efter den diagnos som ges.

Charlotte Wallin är däremot osäker på om mer specifika diagnoser, som depression och ångest, leder till effektivare behandling. 

– Det är inte säkert att det hjälper att få en medicin mot depression. Den underliggande problematiken måste också åtgärdas. Man kan helt och hållet missa den skadliga arbetsmiljön som i vissa fall ställer orimliga krav, säger hon och tillägger:

– Då skuldbeläggs den enskilda individen, som känner att hen inte duger och inte klarar av sitt uppdrag. Den som blir sjukskriven kommer sedan tillbaka till samma arbetsmiljö och riskerar att återinsjukna eller känner sig tvingad att byta arbete.