Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Ica mobiliserar mot mobbning

Efter flera incidenter av kränkande särbehandling tar chefer och skyddsombud på Ica nu gemensamma krafttag mot mobbning.
- Jag tycker verkligen att vi är på rätt väg, säger Sussie Wennersand, arbetsmiljösombud.
Ola Rennstam Publicerad

Icas reklamavdelning i Kungälv har på några få år gått från ett 30-tal anställda till en styrka på över 150 personer. Under expansionen har arbetsbelastning och personalomsättning varit hög. Enligt skyddsombuden Mia Johansson och Sussie Wennersand har arbetsteamen dessutom upplevt flera chefsbyten, omorganisationer och några medarbetare har även varit chefslösa i perioder. Konsekvensen blev oro och att många anställda mådde dåligt.
- Hela avdelningen har haft växtvärk och det har varit väldigt stressigt. Även kommunikation och samarbete fungerade sämre. En av orsakerna till problemen kan ha varit otydlig organisation och otydligt ledarskap, sammanfattar Mia Johansson.

- Jag tror att det handlade mycket om att folk helt enkelt inte hann lära känna varandra tillräckligt. Arbetsbelastningen ökade och vi var tvungna att snabbt ta in nytt folk och då är det svårt, säger Sussie Wennersand.

Arbetsmiljöombuden har tidigare påtalat att det fanns medarbetare på olika positioner på avdelningen som inte mådde bra, men utan att få något större gehör.
- Jag tror inte att ledningen riktigt har insett allvaret tidigare, säger Mia Johansson.

Flera incidenter i våras av det allvarligare slaget blev till sist en nödvändig väckarklocka.
- Ledningen reagerade väldigt starkt och handlingskraftigt, kanske var det för att ordet "mobbning" användes, säger Mia.

Eftersom varken företagsledningen eller skyddsombuden hade tillräcklig kunskap och erfarenhet kring kränkande särbehandling anlitades en expert på området. Med konsultens hjälp kunde många av problemen redas ut och arbetsklimatet stärkas.

Men skyddsombuden tänker inte slå sig till ro. Tillsammans med ledningen mobiliserar man nu mot mobbning genom "Projektgrupp kränkande särbehandling". Gruppen träffas varje månad för att diskutera och har bland annat tagit fram en handlingsplan där man steg för steg kan se hur man bör agera om problemen uppstår igen.

- Företaget deklarerade från början att man kommer att ta problemet på allvar och låta det kosta pengar. Först var vi väl lite skeptiska, vi har hört fina löften förut, men man har faktiskt hållit vad man lovat. Jag tycker verkligen att vi är på rätt väg och att företaget visar ett genuint engagemang i den här frågan. Kommunikationen har blivit mycket bättre och företaget är mer lyhörda, säger Sussie Wennersand.
 
För att öka medvetenheten om kränkande särbehandling har projektgruppen ordnat en föreläsning och workshop för samtliga chefer på avdelningen. Under våren kommer man att utbilda resten av de anställda på avdelningen.
- Som medarbetare har man också ett ansvar att tänka efter hur man behandlar sina medmänniskor och att slå larm om man själv eller en kollega inte mår bra. Att berätta om problemen för sin chef är jätteviktigt, annars är det svårt för ledningen eller oss skyddsombud att göra något, säger Sussie.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket