Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Fritiden stressigare än jobbet

Den lyckliga ungdomen är en myt – välbefinnandet ökar med åren. Det visar en ny undersökning som också visar att vi är mer stressade på vår fritid än på jobbet.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Blir stressen ännu värre när du lämnar kontoret? Då är du inte ensam, visar en ny undersökning. Colourbox

5 000 personer i Sverige och Danmark har tillfrågats om sitt välmående och om vad som gör dem lyckliga. 29 procent av kvinnorna och 20 procent av männen svarar att de har en mycket hög tidspress i arbetet. Men ännu fler – 33 procent av kvinnorna och 26 procent av männen – är stressade på sin fritid.

Enligt rapportförfattarna hänger det ihop med att tiden inte räcker till i arbetet, många upplever att de behöver vara tillgängliga och arbeta utanför ordinarie arbetstid. På det här området har kvinnor en markant högre stressnivå än män.

– Det här är en konsekvens av att arbete och fritid allt mer flyter ihop. Varken jobbet eller fritiden kan längre studeras separat när det gäller stress. Det gör också att här finns stora utmaningar att möta, inte minst för dagens chefer, säger Roland Gustavsson, vd på Wise Group som står bakom undersökningen.

Enligt undersökningen utvecklas yrkesarbetande mäns och kvinnors stress i olika riktningar med åren. I åldersgruppen 50-64 år är tidspressen på arbetet som högst för kvinnorna, 33 procent, men som lägst för männen med 19 procent.

– Kvinnor jobbar oftare på arbetsplatser och i yrkesroller där de har små möjligheter att påverka sin arbetssituation. Detta skapar stress och frustration som man faktiskt kan säga är ojämlik. Vi kan dock se att stress drabbar kvinnor och män ungefär lika mycket när de arbetar inom samma yrkesområde, säger Roland Gustavsson.

Studien avslöjar även att den lyckliga ungdomen är lite av en myt - vårt välbefinnande ökar nämligen med åren. Äldre personer har också roligare på jobbet, får mer uppskattning och trivs bättre med sina kollegor än vad yngre personer gör.

Allra bäst mår pensionärerna. 84 procent av personerna över 65 år uppger att de är mycket eller ganska lyckliga. 8 procent säger sig vara ganska eller mycket olyckliga. I ålderskategorin 18-34 år säger 24 procent sig vara ganska eller mycket olyckliga.

Lyckan är generellt högre hos sambor och gifta än hos ensamstående, och även en högre inkomst ger ett större välmående. Huruvida man har barn eller inte verkar dock inte spela någon avgörande roll.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket