Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Fritiden stressigare än jobbet
Den lyckliga ungdomen är en myt – välbefinnandet ökar med åren. Det visar en ny undersökning som också visar att vi är mer stressade på vår fritid än på jobbet.
5 000 personer i Sverige och Danmark har tillfrågats om sitt välmående och om vad som gör dem lyckliga. 29 procent av kvinnorna och 20 procent av männen svarar att de har en mycket hög tidspress i arbetet. Men ännu fler – 33 procent av kvinnorna och 26 procent av männen – är stressade på sin fritid.
Enligt rapportförfattarna hänger det ihop med att tiden inte räcker till i arbetet, många upplever att de behöver vara tillgängliga och arbeta utanför ordinarie arbetstid. På det här området har kvinnor en markant högre stressnivå än män.
– Det här är en konsekvens av att arbete och fritid allt mer flyter ihop. Varken jobbet eller fritiden kan längre studeras separat när det gäller stress. Det gör också att här finns stora utmaningar att möta, inte minst för dagens chefer, säger Roland Gustavsson, vd på Wise Group som står bakom undersökningen.
Enligt undersökningen utvecklas yrkesarbetande mäns och kvinnors stress i olika riktningar med åren. I åldersgruppen 50-64 år är tidspressen på arbetet som högst för kvinnorna, 33 procent, men som lägst för männen med 19 procent.
– Kvinnor jobbar oftare på arbetsplatser och i yrkesroller där de har små möjligheter att påverka sin arbetssituation. Detta skapar stress och frustration som man faktiskt kan säga är ojämlik. Vi kan dock se att stress drabbar kvinnor och män ungefär lika mycket när de arbetar inom samma yrkesområde, säger Roland Gustavsson.
Studien avslöjar även att den lyckliga ungdomen är lite av en myt - vårt välbefinnande ökar nämligen med åren. Äldre personer har också roligare på jobbet, får mer uppskattning och trivs bättre med sina kollegor än vad yngre personer gör.
Allra bäst mår pensionärerna. 84 procent av personerna över 65 år uppger att de är mycket eller ganska lyckliga. 8 procent säger sig vara ganska eller mycket olyckliga. I ålderskategorin 18-34 år säger 24 procent sig vara ganska eller mycket olyckliga.
Lyckan är generellt högre hos sambor och gifta än hos ensamstående, och även en högre inkomst ger ett större välmående. Huruvida man har barn eller inte verkar dock inte spela någon avgörande roll.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Lindra stress och ångest – med bastubad
Bastu ger inte bara avkoppling. Det kan mildra stress och minska risken för hjärt-kärlsjukdom, stroke och demens. Hälsoeffekterna liknar dem som uppstår vid konditionsträning, menar läkaren Hans Hägglund.
Att basta kan fysiologiskt jämföras med en promenad i rask takt, menar professorn och läkaren Hans Hägglund.
– Musklerna aktiveras inte, men hjärtat och blodcirkulationen påverkas av värmen och de inre organen får motion, säger han.
Ett bastubad kan även ge psykiska hälsoeffekter som att mildra stress, oro och ångest. Hans Hägglund, även kallad Bastudoktorn, berättar att det sannolikt beror på att hormoner som serotonin, dopamin och oxytocin frigörs när kroppen utsätts för värmen.
Fysiologiska och psykiska hälsoeffekter av bastubad
Allra störst effekt ger regelbundet bastande. I en finländsk studie från 2015 framkom det att för personer som badade bastu fyra till sju gånger i veckan minskade risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar med ungefär 50 procent – jämfört med personer som badade bastu en gång i veckan. Samma studie visade också minskad risk för stroke, demens och lungsjukdomar vid regelbundna bastubad.
– Kärlen vidgas och blir mer elastiska när man bastar. Blodtrycket blir lägre och blodfetterna minskar. Det finns mycket som pekar på att det är bra för hjärta och kärl att basta.
Vetenskapliga studier och framtida forskning om bastubad
Men Hans Hägglund betonar att det behövs mer forskning kring ämnet. Han berättar att planering av ett bastulabb i Luleå pågår. Här ska forskare kunna studera hur värme påverkar olika folksjukdomar som cancer och reumatism. Men även hur bastubad kan kombineras med fysisk träning, för att förebygga sjukdom hos äldre och funktionshindrade.
– Med ökade kunskaper om bastubad hoppas jag att sjukvården framöver ska börja skriva ut bastu på recept.
Hans Hägglund vill slå hål på myter som finns om bastubad. Han berättar att personer med hjärtsvikt många gånger får rådet att inte basta, trots att forskning visar att bastubad har en positiv effekt på sjukdomen. Det finns dock tillfällen när bastubad inte är lämpligt.
– Du ska inte basta om du har feber eller en pågående infektion. Eller kort tid efter en akut hjärtinfarkt.
Han avråder också från att dricka alkohol eller vara bakfull i bastun. Då ökar risken för att somna eller att ramla och bränna sig. Själv försöker Hans Hägglund hinna med ett bastubad om dagen. För honom är det även en social aktivitet.
– Jag gillar att möta olika typer av människor i en offentlig bastu. Det blir ofta intressanta samtal.
Hans favoritbastubad brukar ske utanför Haparanda varje nationaldag.
– Rökbastu och sedan ett dopp i Kukkolaforsen under midnattssolen är oslagbart!
Text: Kristina Karlberg.
SÅ OPTIMERAR DU BASTANDET
→ Vänj dig långsamt vid bastubad. Det kan kännas ovant när värmen gör att kroppen svettas, hjärtfrekvensen ökar och andningen blir snabbare.
→ Sitt på nedersta laven (bänken), där det inte är lika varmt som högre upp i bastun.
→ Dela upp badet i omgångar. Basta under några minuter, gå ut och gå sedan in igen en stund tills du har vant dig vid värmen.
→ Duscha innan du bastar, för att skölja bort smuts som annars kan täppa till porerna och förhindra svettning.
→ I bastun utsätts huvudet för varmare luft än resten av kroppen. Det kan vara svalkande att täcka huvud och öron med en blöt kall handduk eller bastumössa.
→ Drick vatten både före och efter bastubadet.
Källa: Hans Hägglund.
