Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

En välskrivande västgöte

Både Erik Anderssons nya roman, Den larmande hopens dal, och Bengt från 2003 har kallats mästerverk. Välskriven, rolig, underhållande, absurd, ömsint låter de senaste omdömena.
Lisbeth Nieminen Publicerad
Erik Andersson

På lokaltidningen Varas Värn täcker 31 reportrar Västergötlands häraden, socknar och bon. Platsen är viktigare än händelsen och minsta händelse hamnar i tidningen. Men i de lugnaste vatten...

Grattis till fantastiska recensioner! Har du förtjänat dem?

- På något vis är man alltid benägen att hålla med kritiken, positiv eller negativ. Den nya boken var en större satsning än mina andra. Jag jobbade med den ganska intensivt i sju, åtta år från att jag fick idén. Det effektiva skrivandet tog ungefär ett år.

Den larmande hopens dal är ingen insmickrande eller lättmemorerad titel. Hur kom den till?

- Den har att göra med ett avsnitt i boken som handlar om en traktormassaker. Samt med ett ställe i Heseikiels bok i Gamla testamentet där ett ryttarfolk från norr plundrar och dödar.

Att en roman har en källförteckning är mycket ovanligt. Du har en på sju sidor. Varför?

- Jag tänkte att det kunde vara intressant vare sig man har stora eller små kunskaper om ämnen som mossjordar, lövtäkter, Västergötlands äldre historia, medeltida borgar... Tips om var man kan få veta mer.

Ett så utmejslat språk som ditt brukar vara omskrivet otaliga gånger. Är det så?

- Inte alls. Jag tänker mer på vad som ska hända, vilka frågor jag ska lösa. Språket kommer av sig självt. Om man inte har något att uttrycka är det nog svårt att skriva väl.

Du använder varken pratminus eller citattecken för att utmärka direkt anföring.

- Tanken var att det inte spelar någon roll. Jag ville se det som en enda sammanhängande text. Och hoppas att det inte blir otydligt för läsaren.

Kan vi få en kort presentation av dig själv?

- Jag har varit författare och översättare i hela mitt vuxna liv. Som kulturjournalist har jag mest medverkat i Göteborgs Posten och lite ibland i Dagens Nyheter, alltid som frilans.

Skulle du kunna tänka dig att ha en anställning?

- Jag har vant mig vid att ha en egen lokal där det inte finns någon annan. För sju, åtta år sedan blev jag erbjuden att vara sommarvikarie på DN:s kulturredaktion. Som frilans lär man sig att inte tacka nej till några erbjudanden. På DN blev jag alldeles matt av alla människor omkring mig. Men visst var det roligt också.

Berätta lite om platsen där du bor, Västra Bodarne, en bit från Alingsås!

-  Före järnvägen fanns där bara fyra gårdar. Senare blev det ett sommarviste för göteborgare. Tack vare att lokaltåget stannar här bor det nu cirka 1 500 personer här. Jag bor i en vacker liten villa med fru och tre barn.

Hur västgötsk och hur mycket bonde är du?

- Som de flesta andra har jag en kompakt lantlig bakgrund. Bara bönder från Alingsåstrakten så långt man kan se. Det mest exotiska är en släkting från Bollebygd, cirka tre mil bort. Jag kan sätta potatis och sköta ett hallonland, rensa ogräs och andra enklare trädgårdsgöromål.

På fotot rattar du en gammal traktor. Är det din?

- Nej! Bara för fotograferingen fick vi låna den av Grållesällskapet. Jag var inte betrodd att köra den. Grålle (en Ferguson) kom efter andra världskriget och sålde i cirka 30 000 exemplar. Ungefär hälften är kvar i körbart skick, ömt vårdade.  

Du verkar vara beläst och berest. Stämmer det?

- Berest är jag egentligen inte. Jag åker nästan alltid till samma ställen på semestern. Helst till Irland om familjen inte protesterar alltför mycket och vill åka någon annanstans.

Hur fick du uppdraget att översätta Tolkiens Sagan om ringen?

- Det var inte min första översättning precis. Ändå ombads jag att göra en på prov och det var bra med tanke på att arbetet skulle ta tre, fyra år. Lyckligtvis var det ingen tidspress. Jag lärde mig att ta en sida i taget som en myra gör med varje barr.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Lista: 5 tips som hjälper dig överleva vabruari

Ungarna är sjuka stup i kvarten och du vabbar hela tiden. Vintern är tuff för många småbarnsföräldrar men det blir lättare, vi lovar. Under tiden får ni några tips på hur man kan minska vab-frustrationen.
Petra Rendik Publicerad 19 februari 2026, kl 06:04
Förälder mäter feber på sjukt barn hemma under vabruari.
Vabruari är högsäsong för infektioner bland småbarn – tvååringar toppar statistiken över flest vab-dagar enligt Försäkringskassan. Foto: Anders Wiklund/TT

Februari och mars är månaderna då flest är hemma med sjuka barn. Infektionerna kan dugga tätt, särskilt om barnen är små och går i förskolan. Allra vanligaste är det att vabba 2-åringar enligt statistik från Försäkringskassan. 

Förra året togs det ut ungefär 9 dagar med vab per tvååring. Antalet dagar per år minskade vartefter barnet blev äldre. Kanske kan det vara en liten tröst när det känns som du vabbar för hundraelfte gången.

5 tips för att klara vab-träsket

Planera vab i förväg – så undviker ni konflikter hemma

Det är lätt att ryka ihop på morgonkvisten när barnet vaknar sjukt. Båda känner att de verkligen behöver vara på jobbet, så vem ska vara hemma? Bestäm er för ett system innan kräksjukan slår till och fördela ansvaret så rättvist det går. 

Kanske ska ni köra varannan dag utan undantag, dela veckan rakt av eller vabba halva dagen var? Föräldraförsäkringen är väldigt flexibel i det avseendet. Om ni är två föräldrar kan ett tips vara att på söndagen gå igenom kommande vecka och ha en plan för hur ni gör om barnen blir sjuka.

Vem får vabba? Regler för släktingar, vänner och ersättning

Det är inte bara är mammor och pappor som kan vabba. En släkting eller vän kan också få ersättning om de avstår ifrån att jobba eller söka arbete när de är hemma med ditt barn. Men första gången någon annan än föräldrar vabbar måste personen anmäla det genom att ringa Försäkringskassan.

Vobba med sjukt barn – vad gäller och vilka rättigheter har du?

Att vobba, jobba hemma med sjukt barn, är en fantastisk möjlighet för många. Ekonomin blir mindre lidande och stressen att halka efter på jobbet minskar. Fast vobb kan också skapa stress för det är ju inte alltid lätt att vårda en liten sjukling och svara på jobbmejlen samtidigt. 

Ett tips kan vara att vobba halva dagen och vabba resten. Om barnet är tillräckligt stort kan ni komma överens om att du tar dina möten på förmiddagen och tittar på film med barnet på eftermiddagen.

Kom ihåg att vobba inte är en rättighet eller skyldighet. En chef kan alltså inte kräva att du vobbar och du måste få dennes medgivande om du vill göra det.

Dina rättigheter vid vab – vad får chefen säga?

Du har rätt enligt lag att vara hemma med sjuka barn. Din chef kan alltså inte neka dig det oavsett hur mycket ni har att göra. Det är chefens ansvar att din och dina kollegors jobbhög inte växer för att du är hemma. 

Du får inte bli missgynnad på jobbet på något sätt för att du är hemma och vårdar barn. Om chefen (eller en kollega för den delen) muttrar ”ska du vabba igen?” svarar du lugnt ”ja det ska jag". Blir det här muttret ett återkommande problem kan du kontakta facket eller DO, diskrimineringsombudsmannen.

Glöm inte att mysa

Sänk kraven på vardagen och stäng av jobbmobilen om du vabbar. Passa på att vila lite när du kan, vi vet det går inte alltid. Men vab är en riktigt schysst förmån så varför inte låta en liten feberhet hand krypa in i din samtidigt som ni kurar ihop er i soffan. Påminn dig själv om att det här inte varar för evigt.

När vabbas det som mest?

Vab varierar mycket under året. Vanligtvis har det vabbats mest under februari till mars. Under coronapandemin ökade vabbandet kraftigt och förändrade mönstret för när det vabbades som mest.

I april 2020, under pandemins början, betalades det ut fler dagar med vab än någonsin tidigare. Under både november och december 2021 betalades det ut över 1 miljon vab‑dagar varje månad. Efter coronapandemin återgick mönstret till det vanliga med toppar i februari och mars.

Källa: Försäkringskassan.