Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

En välskrivande västgöte

Både Erik Anderssons nya roman, Den larmande hopens dal, och Bengt från 2003 har kallats mästerverk. Välskriven, rolig, underhållande, absurd, ömsint låter de senaste omdömena.
Lisbeth Nieminen Publicerad
Erik Andersson

På lokaltidningen Varas Värn täcker 31 reportrar Västergötlands häraden, socknar och bon. Platsen är viktigare än händelsen och minsta händelse hamnar i tidningen. Men i de lugnaste vatten...

Grattis till fantastiska recensioner! Har du förtjänat dem?

- På något vis är man alltid benägen att hålla med kritiken, positiv eller negativ. Den nya boken var en större satsning än mina andra. Jag jobbade med den ganska intensivt i sju, åtta år från att jag fick idén. Det effektiva skrivandet tog ungefär ett år.

Den larmande hopens dal är ingen insmickrande eller lättmemorerad titel. Hur kom den till?

- Den har att göra med ett avsnitt i boken som handlar om en traktormassaker. Samt med ett ställe i Heseikiels bok i Gamla testamentet där ett ryttarfolk från norr plundrar och dödar.

Att en roman har en källförteckning är mycket ovanligt. Du har en på sju sidor. Varför?

- Jag tänkte att det kunde vara intressant vare sig man har stora eller små kunskaper om ämnen som mossjordar, lövtäkter, Västergötlands äldre historia, medeltida borgar... Tips om var man kan få veta mer.

Ett så utmejslat språk som ditt brukar vara omskrivet otaliga gånger. Är det så?

- Inte alls. Jag tänker mer på vad som ska hända, vilka frågor jag ska lösa. Språket kommer av sig självt. Om man inte har något att uttrycka är det nog svårt att skriva väl.

Du använder varken pratminus eller citattecken för att utmärka direkt anföring.

- Tanken var att det inte spelar någon roll. Jag ville se det som en enda sammanhängande text. Och hoppas att det inte blir otydligt för läsaren.

Kan vi få en kort presentation av dig själv?

- Jag har varit författare och översättare i hela mitt vuxna liv. Som kulturjournalist har jag mest medverkat i Göteborgs Posten och lite ibland i Dagens Nyheter, alltid som frilans.

Skulle du kunna tänka dig att ha en anställning?

- Jag har vant mig vid att ha en egen lokal där det inte finns någon annan. För sju, åtta år sedan blev jag erbjuden att vara sommarvikarie på DN:s kulturredaktion. Som frilans lär man sig att inte tacka nej till några erbjudanden. På DN blev jag alldeles matt av alla människor omkring mig. Men visst var det roligt också.

Berätta lite om platsen där du bor, Västra Bodarne, en bit från Alingsås!

-  Före järnvägen fanns där bara fyra gårdar. Senare blev det ett sommarviste för göteborgare. Tack vare att lokaltåget stannar här bor det nu cirka 1 500 personer här. Jag bor i en vacker liten villa med fru och tre barn.

Hur västgötsk och hur mycket bonde är du?

- Som de flesta andra har jag en kompakt lantlig bakgrund. Bara bönder från Alingsåstrakten så långt man kan se. Det mest exotiska är en släkting från Bollebygd, cirka tre mil bort. Jag kan sätta potatis och sköta ett hallonland, rensa ogräs och andra enklare trädgårdsgöromål.

På fotot rattar du en gammal traktor. Är det din?

- Nej! Bara för fotograferingen fick vi låna den av Grållesällskapet. Jag var inte betrodd att köra den. Grålle (en Ferguson) kom efter andra världskriget och sålde i cirka 30 000 exemplar. Ungefär hälften är kvar i körbart skick, ömt vårdade.  

Du verkar vara beläst och berest. Stämmer det?

- Berest är jag egentligen inte. Jag åker nästan alltid till samma ställen på semestern. Helst till Irland om familjen inte protesterar alltför mycket och vill åka någon annanstans.

Hur fick du uppdraget att översätta Tolkiens Sagan om ringen?

- Det var inte min första översättning precis. Ändå ombads jag att göra en på prov och det var bra med tanke på att arbetet skulle ta tre, fyra år. Lyckligtvis var det ingen tidspress. Jag lärde mig att ta en sida i taget som en myra gör med varje barr.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så minskar du drickandet efter sommaren

Vi dricker mer alkohol under sommaren än under resten av året. När semestern är slut är det smart att återgå till gamla vanor. Här är tipsen som hjälper dig att dricka mindre.
Elisabeth Brising, David Österberg Publicerad 3 augusti 2026, kl 06:01
Personer som grillar och skålar
Blev det lite för många glas vin under semestern? Här är sex tips som hjälper dig att minska din alkoholkonsumtion. Eller är det kanske dags för en vit månad? Colourbox

Systembolagets försäljning är som högst under juni, juli och augusti. Sommar, ledighet och grillkvällar leder lätt till fler öl, drinkar och rosévinsglas än annars. Enligt en undersökning från organisationen IQ dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern.

De flesta klarar att öka sin alkoholkonsumtion tillfälligt utan att hamna i ett riskbruk. Om det är svårt kan det vara smart att reflektera kring varför du dricker, enligt Moa Carlstedt, behandlare på öppenvården i Malmö.

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring: Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka, har hon tidigare sagt till Kollega.

Tips för att minska alkoholkonsumtion

Hon har sex tips för den som vill minska sin alkoholkonsumtion efter semestern:

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern. Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Ta en vit månad efter sommaren

Ett annat alternativ är att ta en vit månad. Även det ger en möjlighet att reflektera över ditt drickande och kanske förändra dina vanor. Dessutom ger en vit månad positiva och mätbara förändringar för både den fysiska och psykiska hälsan.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, har Sven Andréasson, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm, tidigare sagt till Kollega.

5 fördelar med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer gjort. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Det finns saker du inte kan göra när du har druckit, som att köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Källa: Riddargatan 1