Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

En välskrivande västgöte

Både Erik Anderssons nya roman, Den larmande hopens dal, och Bengt från 2003 har kallats mästerverk. Välskriven, rolig, underhållande, absurd, ömsint låter de senaste omdömena.
Lisbeth Nieminen Publicerad
Erik Andersson

På lokaltidningen Varas Värn täcker 31 reportrar Västergötlands häraden, socknar och bon. Platsen är viktigare än händelsen och minsta händelse hamnar i tidningen. Men i de lugnaste vatten...

Grattis till fantastiska recensioner! Har du förtjänat dem?

- På något vis är man alltid benägen att hålla med kritiken, positiv eller negativ. Den nya boken var en större satsning än mina andra. Jag jobbade med den ganska intensivt i sju, åtta år från att jag fick idén. Det effektiva skrivandet tog ungefär ett år.

Den larmande hopens dal är ingen insmickrande eller lättmemorerad titel. Hur kom den till?

- Den har att göra med ett avsnitt i boken som handlar om en traktormassaker. Samt med ett ställe i Heseikiels bok i Gamla testamentet där ett ryttarfolk från norr plundrar och dödar.

Att en roman har en källförteckning är mycket ovanligt. Du har en på sju sidor. Varför?

- Jag tänkte att det kunde vara intressant vare sig man har stora eller små kunskaper om ämnen som mossjordar, lövtäkter, Västergötlands äldre historia, medeltida borgar... Tips om var man kan få veta mer.

Ett så utmejslat språk som ditt brukar vara omskrivet otaliga gånger. Är det så?

- Inte alls. Jag tänker mer på vad som ska hända, vilka frågor jag ska lösa. Språket kommer av sig självt. Om man inte har något att uttrycka är det nog svårt att skriva väl.

Du använder varken pratminus eller citattecken för att utmärka direkt anföring.

- Tanken var att det inte spelar någon roll. Jag ville se det som en enda sammanhängande text. Och hoppas att det inte blir otydligt för läsaren.

Kan vi få en kort presentation av dig själv?

- Jag har varit författare och översättare i hela mitt vuxna liv. Som kulturjournalist har jag mest medverkat i Göteborgs Posten och lite ibland i Dagens Nyheter, alltid som frilans.

Skulle du kunna tänka dig att ha en anställning?

- Jag har vant mig vid att ha en egen lokal där det inte finns någon annan. För sju, åtta år sedan blev jag erbjuden att vara sommarvikarie på DN:s kulturredaktion. Som frilans lär man sig att inte tacka nej till några erbjudanden. På DN blev jag alldeles matt av alla människor omkring mig. Men visst var det roligt också.

Berätta lite om platsen där du bor, Västra Bodarne, en bit från Alingsås!

-  Före järnvägen fanns där bara fyra gårdar. Senare blev det ett sommarviste för göteborgare. Tack vare att lokaltåget stannar här bor det nu cirka 1 500 personer här. Jag bor i en vacker liten villa med fru och tre barn.

Hur västgötsk och hur mycket bonde är du?

- Som de flesta andra har jag en kompakt lantlig bakgrund. Bara bönder från Alingsåstrakten så långt man kan se. Det mest exotiska är en släkting från Bollebygd, cirka tre mil bort. Jag kan sätta potatis och sköta ett hallonland, rensa ogräs och andra enklare trädgårdsgöromål.

På fotot rattar du en gammal traktor. Är det din?

- Nej! Bara för fotograferingen fick vi låna den av Grållesällskapet. Jag var inte betrodd att köra den. Grålle (en Ferguson) kom efter andra världskriget och sålde i cirka 30 000 exemplar. Ungefär hälften är kvar i körbart skick, ömt vårdade.  

Du verkar vara beläst och berest. Stämmer det?

- Berest är jag egentligen inte. Jag åker nästan alltid till samma ställen på semestern. Helst till Irland om familjen inte protesterar alltför mycket och vill åka någon annanstans.

Hur fick du uppdraget att översätta Tolkiens Sagan om ringen?

- Det var inte min första översättning precis. Ändå ombads jag att göra en på prov och det var bra med tanke på att arbetet skulle ta tre, fyra år. Lyckligtvis var det ingen tidspress. Jag lärde mig att ta en sida i taget som en myra gör med varje barr.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Ny forskning: automatkaffe är onyttigt

Brukar du svära över blaskigt automatkaffe? Nu får du en till anledning: det är onyttigare än kaffet du brygger hemma. Det visar en ny studie.
Noa Söderberg Publicerad 31 mars 2025, kl 06:00
Studie från Uppsala universitet: Automatkaffe kan påverka blodfetter och öka risken för hjärt-kärlsjukdom.
Studie från Uppsala universitet: Automatkaffe kan påverka blodfetter och öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Foto: Jessica Gow/TT.

Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.

– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Filtret avgör hur nyttigt kaffet är

Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.

Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.

Automatkaffe kan påverka blodfetter

Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.

Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.

– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.

Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.

Hälsa

Ta en skogspromenad – utan att lämna kontoret

Hyresgästerna i World Trade Center i Stockholm kan gå på skogspromenader inomhus. Med doften av skog, vinden i håret och fågelkvitter kan de kombinera dagens möten med en promenad i ”skogen”.
Carolina Högling Publicerad 14 mars 2025, kl 06:00
Två personer går i en Nature station
I kontorsfastigheten World Trade Center har det installerats en Nature station – en kontorspodd där hyresgästerna kan ta virtuella skogspromenader inomhus med fågelkvitter, vind och doft av skog. Foto: Anders G Warne

Alecta fastigheter är först i Sverige att erbjuda sina hyresgäster virtuella skogspromenader på kontoret. I World Trade Center i Stockholm har man installerat Nature Station, en kontorspodd med gåband som ska simulera en naturpromenad. 

Bild på Amanda Wiik, grundare av Nature station.
Amanda Wiik är grundare av Nature station. Foto: Anders G Warne

 – Vi vill vara med och driva på utvecklingen till ett  hälsofrämjande arbetsliv och göra kontorsarbete till  något som kan främja vår hälsa, säger Amanda Wiik, grundare av Nature Station.

För fyra år sedan fick hon under sina studier i folkhälsa en idé. Den kom när hon upptäckte vad skogen hade för positiva effekter på hennes hälsa. Amanda Wiik började läsa på om naturens hälsoeffekter och fann  bland annat att 62 procent av befolkningen inte kommer ut i skogen på veckobasis, trots all den skog som finns i Sverige. Hon ställde sig frågan hur vi ska kunna integrera naturen i människors vardag? Svaret blev Nature Station.

– Man ska absolut inte se detta som likvärdigt med naturen, utan det är en annan typ av kontorsutrustning, säger Amanda Wiik.

Här får hon medhåll av Elisabet Bohlin, forskare inom skog och hälsa vid SLU. Hon har själv inte provat just Nature Station men har erfarenhet av virtuell natur i egna forskningsprojekt.

– Jag tror att den virtuella naturen kan vara avstressande och leda till ett ökat välmående om de är gjorda på ett bra sätt. Nature Station känns positivt men det får aldrig ersätta att gå ut i den riktiga naturen, säger hon.

Ett komplement till stillasittande arbete

Alecta fastigheter har tagit in podden som en pilot under sex månader och ska genom enkäter mäta bland annat hyresgästernas stress, psykiska hälsa och arbetstrivsel.

Florence Cardell, affärsutvecklare på Alecta fastigheter, ser det som ett komplement till det ofta stillasittande arbetet för de som arbetar i huset.

– Vi tror på att jobba med levande platser och se till vad man har för behov inne i city. Kan vi komplettera cityläget med naturen leder det förhoppningsvis till ökad hälsa och välbefinnande, säger Florence Cardell.

Nature Station kan användas under möten med kollegor eller för att hinna med vardagsmotionen. Tanken är att man ska använda alla sinnen för att få en känsla av en riktig skogspromenad. Man kan själv styra hur mycket ljud, ljus och vind man vill ha. Doften utgörs av eterisk olja från träd och på väggarna är det äkta mossa. Man kan även sätta på en video som visas på en storbildsskärm och som synkar med ens gångtakt.

Två personer går i en Nature station.
I kontorspodden kan man promenera samtidigt som man har ett digitalt möte med kollegor. Foto: Anders G Warne

Anna Arnefalk är en av dem som jobbar i byggnaden och har själv hunnit använda Nature Station tre gånger.

– Jag tycker att det är ett otroligt bra koncept. Jag brukar alltid promenera på mina lunchpauser, men det är inte alltid jätteinspirerande att ge sig ut på promenad i centrala Stockholm under vinterhalvåret, säger Anna Arnefalk.