Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Brutet nyårslöfte inget misslyckande

Kanske stod du där på nyårsaftonen och lovade att det skulle bli ändring nu. Att du äntligen skulle få bättre balans i livet, jobba mindre, motionera mer och träffa vännerna lite oftare. Och vad händer? Här ger den mentala tränaren Olof Röhlander sina bästa råd om hur du tar dig över trösklarna och når dina mål.
Anita Täpp Publicerad

Om du lyckats genomföra det du bestämde på nyårsnatten är det bara att gratulera. Men om du redan gett upp eller aldrig kom igång ska du inte känna dig misslyckad för det, menar Olof Röhlander.

- Ett beslut sker i en process över tid och även om du kanske bryter det där nyårslöftet ganska snart så är det inget misslyckande utan bara en del i processen. Om du drar lärdomar av varför du inte kunde hålla löftet den här gången, som att du kanske började röka igen därför att du gick på en fest, så kan du undvika sådant nästa gång du försöker och ha bättre chans att lyckas, säger han.

- Man måste försöka se det som att man kan råka ut för saker på vägen mot målet. Att man har vågat formulera ett mål är ju redan det en styrka i sig. Kan man dessutom vara så modig att man uttrycker det för någon annan så har du både satt större press på dig själv och kan inspirera andra.

Ett sätt att få bättre balans i tillvaron är att först fundera igenom vad som är mest viktigt i livet och sedan försöka klura ut hur man kan prioritera det så ofta som möjligt genom att slå flera flugor i en smäll.

- Om jag kommer fram till att det viktigaste är min hälsa, att familjen mår bra samtidigt som jag gör något karriäraktigt så kanske jag kan gå hem lite tidigare ibland för att ringa några jobbsamtal samtidigt som jag tar med barnen på en promenad där jag också själv får motion. Och har man inte ett jobb där man kan göra så kan man säkert komma på andra lösningar.

En anledning till att man inte kommer igång med de aktiviteter som man vet att man skulle må bra av kan vara begränsningar som man satt upp för sig själv, påpekar Olof Röhlander. Ett exempel är att man kan ha en väldigt bestämd uppfattning om att man måste sova nio timmar varje natt därför att man en gång vaknade utvilad efter att ha sovit så länge.

- Det kan vara en väldigt begränsande övertygelse och det utan att den teorin har blivit testad. Vi är oerhört snabba på att dra den sortens slutsatser utan att egentligen ha testat om de stämmer och är nästan beredda att gå i graven med dem. Men om man vågar pröva hur man mår om man sover åtta, eller kanske sju timmar per natt och mår lika bra av det så får man ju minst en timme till att lägga på motion exempelvis.

- De här begränsande övertygelserna kan också gälla att man fått för sig att man inte kan gå på ett gym och träna därför att man är övertygad om att det finns speglar överallt och att det är ett ställe där man måste visa upp sig för andra. När det i själva verket kan se väldigt olika ut på gymmen, om man bara vill och vågar undersöka det. Vi kan ha satt upp mängder av sådana här begränsningar för oss, ofta för att vi är rädda att göra något nytt.

- Ibland måste man våga utmana sig själv och ifrågasätta vem som egentligen har bestämt att något är på ett visst sätt. Du kanske säger att du inte har tid att träna men det skulle du ju så klart ha om du släpper på något annat. För det handlar om prioriteringar, motivation och vilka mål man har. Man måste röja undan ursäkterna och åtminstone vara ärlig mot sig själv, så man inte gömmer sig bakom saker bara för att göra det bekvämt för sig.

Ett annat hjälpmedel för att få till en önskad förändring, oavsett om det handlar om att börja motionera, utvidga sin umgängeskrets eller något annat är att använda sig av de fem "ursäktsundanröjande" principerna här nedan:

  1. Närhetsprincipen
    Se till att ha så nära som möjligt till det du ska göra, oavsett om det handlar om motion, gå en kvällskurs, träffa vänner eller något annat.
     
  2. Tidsprincipen
    Låt inte det du ska göra ta för lång tid. Om du exempelvis tränar på ett gym som ligger så långt bort att det tar tre timmar innan du är hemma igen kan det bli en enorm tröskel. Se också till att ha olika varianter av träning, som ett träningspass som bara tar en kvart till långpromenader.
     
  3. Tuffhetsprincipen
    Det du ska göra ska inte vara alltför påfrestande. Om det handlar om träning så gäller det att lägga den på en lagom nivå så att den är givande men ändå inte alltför tuff så att man tappar sugen att fortsätta. Om man inte kan förmå sig att åka till gymmet så kan man försöka lura sig själv genom att bestämma att åka dit för att byta om till en början, för att ta sig över tröskeln att ta sig till gymmet. Om man vill öva på att bli mer social så kan man exempelvis bestämma sig för att gå en julfest man brukar undvika men bara stanna i en timme första gången.
     
  4. Motivationsprincipen
    Ta till dig allt som kan ge dig motivation till det du vill göra. Det kan exempelvis vara filmklipp eller något annat du hittar på nätet, en prenumeration på en tidning, att du pratar med människor som är positiva till det du vill göra, oavsett om det handlar om du vill börja motionera, gå en kurs för att bli bättre på historia eller något annat.
     
  5. Räkneprincipen
    Ju mer det går att räkna det du gör, desto enklare blir det att genomföra. Om du har bestämt dig för att gå ner i vikt genom att motionera så kan du exempelvis bestämma dig för att målet ska vara att gå 100 000 trappsteg och sedan dela upp dem på ett antal dagar så att du ska gå exempelvis 150 trappsteg varje dag. Om du bara följer den planen behöver du inte bli nedslagen om du inte får omedelbara resultat på vägen utan kan lita på att de här stegen kommer ge resultat på lite sikt. Om man i stället har som mål att utöka sin umgängeskrets kan man bestämma sig för att tacka ja till minst två nya saker i månaden.

Så får du till en nystart:

1. Fundera igenom var du vill vara om ett år.

2. Sikta gärna högt så når du i alla fall en bit. Det viktigaste är inte att uppnå alla mål utan det som händer i kroppen och vilken energi det ger.

3. Var inte rädd för att formulera ett löfte.

4. Våga uttrycka det, i tal eller skrift.

5. Tänk rätt på vägen mot målet. Vad som än händer så är det positivt. Om du inte kan hålla löftet så inse bara att saker kan hända på vägen mot målet men att det inte är någon fara. Ta nya tag bara.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips

Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Publicerad 20 november 2024, kl 06:01
En leende kvinna på ljust kontor, till vänster. Till höger en mörk landsväg, vinter och kvällstid.
Så fångar du ljuset i vintermörkret. Dagsljus har betydligt bättre effekt på ditt mående än lampor. Även om du får dagsljuset från ett fönster. Foto: Colourbox.

Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.

Arne Lowden.
Arne Lowden. Foto: Privat.

Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.

Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.

Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.

– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas

införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.

Så påverkar mörkret din hälsa

Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.

– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.

Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.

– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.

Tips för att må bättre under vintern

I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.

– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.

Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.

– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.

Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.

– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.

Han förordar det även vintertid. 

– Skaffa bara ett sittunderlag.

Ljusbrist negativt för humöret

Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.

– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.

Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?

– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.

Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.

– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.

Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.

Text: KATARINA MARKIEWICZ

Maxa ditt ljusintag på jobbet

 

1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.

2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.

3. Möten och samtal utomhus.

4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.

5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?

 

Källa: Arne Lowden