Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Boxning

Narva boxningsklubb i Stockholm gör ingen som gillar Rocky besviken. Lokalen ligger i källarplan dit solljuset inte når. Det är ingrott och ruffigt. Kvinnor och män med seniga muskler hoppar hopprep i ett tempo som ger mig yrsel, andra stönar av utmattningen uppe i ringen. Stället osar blod, svett och tårar och det skrämmer skiten ur mig.
Petra Rendik Publicerad

En lönnfet småbarnsmorsa van vid brudig aerobics ska alltså testa kondisboxning för första gången. Planen är glasklar, lagom till sommaren har jag stans snyggaste biceps, kondisen ska trimmas, kalorier brännas och ömma kontorsaxlar ska aldrig mer besvära. Passet är för nybörjare och jag blir lovad följande:

De flesta övningar är individuella, några parövningar förekommer. Ledarna kan verka tuffa men är innerst inne fromma som lamm. Inga blåtiror eller fläskläpp, slag mot huvudet är absolut förbjudet på den här nivån. Alla, även en lönnfet småbarnsmamma, klarar av detta. Här på Narva boxas 60-åriga tanter minsann. Men visst, det kommer att kännas. Träningsvärk är oundvikligt.

Jag känner mig inte alls lugnare och har redan övergett min plan. Deltagarna som ska föreställa nybörjare ser obehagligt målinriktade och vältränade ut.

Men hon där, en vän blondin, ser snäll ut och har säkert en ofarlig vänster. Jag frågar Linda Pettersson om hon kan tänkas träna ihop med mig när det är dags för parövningar.

- Visst. Det är jättekul och allsidig träning, lovar hon.

Det är dags för uppvärmning. Den är tuff, rak och enkel. Svetten sprutar redan efter några minuter.

Sen ska vi öva grundläggande slag. Raka och sneda. Några snabba vänster, höger, vänster. När Oskar Thorin som leder passet skriker vänster slår jag höger. När han skriker höger slår jag vänster. Hjärnan får kortslutning och jag är säker på att alla tittar på värdelösa mig.

Oskar uppmanar mig att bara köra på och inte tänka så mycket. Kom igen nu, gör det långsamt. Stå inte still.

Vi glider över i parövningar. Vi får hämta boxningshandskar och jag leker att jag är Rocky. Linda, min partner, ler lite överseende. Hon har tydligen inga som helst problem med höger och vänster. Hon glider undan och duckar smidigt. Hon peppar med hård röst, låter mig inte vara. "Kom igen. Koncentrera dig. Upp med händerna, upp, upp." Mjuka retsamma slag i fläskmagen från tjejen som slår som Mike Tyson avslutar ronden.  

Sandsäcken återstår. 6 minuter sammanlagt, jag och Tyson ska turas om att slå. Med tre minuter kvar vill jag gråta, min ansiktsfärg är ohälsosamt röd. Jag orkar inte lyfta armarna men det går bara inte att ge upp. För någonstans längst där inne i det som känns som en väldigt trasig kropp känner jag, konstigt nog, välbehag.

Och sen är det över. Min kropp värker och händerna stinker. Gamla boxningshandskar är inget för bacillrädda. Jag ber Linda om ursäkt för att jag förstört hennes träning. Så känns det.

- Alla har vi varit nybörjare. Det är bara att kämpa vidare, säger den väna blondinen och går.

Kan alla börja boxas?

De flesta boxningsklubbar har pass för nybörjare eller så kallad konditionsboxning. Träningsformen passar alla, möjligtvis inte de med aggressionsproblem hälsar Oskar Thorin som är ledare på Narva boxning. Men lite kondis i grunden är inte fel.

Risk för fläskläpp?

Nix, inte på kondisboxningen eller introduktionspass. Slag mot huvudet är strängt förbjudet. Boxning handlar förresten om teknik. Det är krångligt i början med mycket koordination. Men ge det några gånger sen sitter vänstern. Hoppas jag.

Muskler eller flås?

Både och. Hela kroppen får så den tål, träningsvärk är att räkna med. Boxningen stärker även självkänslan. Det känns lite som att gå en kurs i självförsvar.

Dyrt?

Ett medlemskap och träning under ett halvår kostar runt 1 500-2 000 kronor, beroende på förening. Sköna träningskläder och vattenflaska är allt som behövs. Handskar finns att låna. Men lindor som skyddar händerna kan vara en bra investering om man tänker boxas regelbundet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.