Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Boxning

Narva boxningsklubb i Stockholm gör ingen som gillar Rocky besviken. Lokalen ligger i källarplan dit solljuset inte når. Det är ingrott och ruffigt. Kvinnor och män med seniga muskler hoppar hopprep i ett tempo som ger mig yrsel, andra stönar av utmattningen uppe i ringen. Stället osar blod, svett och tårar och det skrämmer skiten ur mig.
Petra Rendik Publicerad

En lönnfet småbarnsmorsa van vid brudig aerobics ska alltså testa kondisboxning för första gången. Planen är glasklar, lagom till sommaren har jag stans snyggaste biceps, kondisen ska trimmas, kalorier brännas och ömma kontorsaxlar ska aldrig mer besvära. Passet är för nybörjare och jag blir lovad följande:

De flesta övningar är individuella, några parövningar förekommer. Ledarna kan verka tuffa men är innerst inne fromma som lamm. Inga blåtiror eller fläskläpp, slag mot huvudet är absolut förbjudet på den här nivån. Alla, även en lönnfet småbarnsmamma, klarar av detta. Här på Narva boxas 60-åriga tanter minsann. Men visst, det kommer att kännas. Träningsvärk är oundvikligt.

Jag känner mig inte alls lugnare och har redan övergett min plan. Deltagarna som ska föreställa nybörjare ser obehagligt målinriktade och vältränade ut.

Men hon där, en vän blondin, ser snäll ut och har säkert en ofarlig vänster. Jag frågar Linda Pettersson om hon kan tänkas träna ihop med mig när det är dags för parövningar.

- Visst. Det är jättekul och allsidig träning, lovar hon.

Det är dags för uppvärmning. Den är tuff, rak och enkel. Svetten sprutar redan efter några minuter.

Sen ska vi öva grundläggande slag. Raka och sneda. Några snabba vänster, höger, vänster. När Oskar Thorin som leder passet skriker vänster slår jag höger. När han skriker höger slår jag vänster. Hjärnan får kortslutning och jag är säker på att alla tittar på värdelösa mig.

Oskar uppmanar mig att bara köra på och inte tänka så mycket. Kom igen nu, gör det långsamt. Stå inte still.

Vi glider över i parövningar. Vi får hämta boxningshandskar och jag leker att jag är Rocky. Linda, min partner, ler lite överseende. Hon har tydligen inga som helst problem med höger och vänster. Hon glider undan och duckar smidigt. Hon peppar med hård röst, låter mig inte vara. "Kom igen. Koncentrera dig. Upp med händerna, upp, upp." Mjuka retsamma slag i fläskmagen från tjejen som slår som Mike Tyson avslutar ronden.  

Sandsäcken återstår. 6 minuter sammanlagt, jag och Tyson ska turas om att slå. Med tre minuter kvar vill jag gråta, min ansiktsfärg är ohälsosamt röd. Jag orkar inte lyfta armarna men det går bara inte att ge upp. För någonstans längst där inne i det som känns som en väldigt trasig kropp känner jag, konstigt nog, välbehag.

Och sen är det över. Min kropp värker och händerna stinker. Gamla boxningshandskar är inget för bacillrädda. Jag ber Linda om ursäkt för att jag förstört hennes träning. Så känns det.

- Alla har vi varit nybörjare. Det är bara att kämpa vidare, säger den väna blondinen och går.

Kan alla börja boxas?

De flesta boxningsklubbar har pass för nybörjare eller så kallad konditionsboxning. Träningsformen passar alla, möjligtvis inte de med aggressionsproblem hälsar Oskar Thorin som är ledare på Narva boxning. Men lite kondis i grunden är inte fel.

Risk för fläskläpp?

Nix, inte på kondisboxningen eller introduktionspass. Slag mot huvudet är strängt förbjudet. Boxning handlar förresten om teknik. Det är krångligt i början med mycket koordination. Men ge det några gånger sen sitter vänstern. Hoppas jag.

Muskler eller flås?

Både och. Hela kroppen får så den tål, träningsvärk är att räkna med. Boxningen stärker även självkänslan. Det känns lite som att gå en kurs i självförsvar.

Dyrt?

Ett medlemskap och träning under ett halvår kostar runt 1 500-2 000 kronor, beroende på förening. Sköna träningskläder och vattenflaska är allt som behövs. Handskar finns att låna. Men lindor som skyddar händerna kan vara en bra investering om man tänker boxas regelbundet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.