Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
- Många undrar hur man orkar jobba med ledsna människor varje dag men vi får vi väldigt mycket respons och tacksamhet. Det är det man lever på.
Hur kom det sig att du började på begravningsbyrå?
- Jag hade varit byggnadssnickare i tio år när jag fick vibrationsskador i fingrarna. Min läkare sa åt mig att sluta, annars skulle jag få kronisk värk. Jag har alltid velat hjälpa människor i kris och efter att ha pratat med en granne som var begravningsentreprenör kom jag på idén att söka praktik på en begravningsbyrå. Det var fjorton år sedan.
Var har du för arbetsuppgifter?
- Utåt sett syns inte vårt jobb så mycket. På begravningen står vi i dörren och hälsar och visar folk tillrätta och sjunger med i psalmerna. Men det är väldigt mycket jobb runt omkring. När någon har avlidit ringer en av de anhöriga hit och vi bestämmer en tid för besöket som brukar vara i en och en halvtimme. Jag börjar med att fråga vad som har hänt. Många har behov av att berätta. Tillsammans diskuterar vi dödsannons, begravning, kista, präst, musik, blommor, minnesstund, gravsättning.
- Vi åker med begravningsbilen och hämtar den avlidne på lasarettet eller i dennes hem och sköter svepning.
Vad innebär svepning?
- Det finns en svepdräkt, en vit skjorta som man lägger på. Men det blir allt vanligare att man använder personens egna kläder. Det tycker jag är fint. Det kan vara en gammal morfar som aldrig har haft vit skjorta, då det är bättre att han får ha sin älsklingsflanellskjorta. Ofta klär man upp med lite finare kläder, ibland myskläder.
Råder du anhöriga att titta?
- Jag tvingar ingen men jag frågar om de vill ta ett sista farväl. Om den avlidna har varit med om en svår olycka eller kommer i kista från utlandet och anhöriga börjar tvivla på vem som egentligen ligger i kistan eller funderar på vad döden har gjort med deras kära tycker jag att man ska titta. Fantasin kan springa i väg med en. Till dem som är rädda för att den döda ska se otäck ut brukar jag säga att många gånger ser de faktiskt bättre ut efter ett par dagar. Man får tillbaka lite färg. Det går att sminka och sätta på bandage. På sjukhuset kan det ha varit turbulent med slangar och grejer. Då kan det vara skönt att ta avsked efter att vi har gjort i ordning kistan.
- Jag var femton år när min pappa dog. Han gick till jobbet och kom aldrig hem. Han var femtiotvå år och hade fått en hjärtinfarkt. Min mamma ville inte att jag skulle se honom. Hon tyckte att jag skulle minnas pappa som han var, men jag fick inte in i huvudet att han var borta för alltid. Jag fick tjata i två dagar innan jag fick åka och se honom. Efter det kunde jag gå vidare.
Tror du på ett liv efter döden?
- Ja, jag tror att själen lämnar kroppen och att det finns en himmel.
Varför är en del av oss rädda för att se döda människor?
- Jag vet inte men tv-serier förvränger bilden av döden. Jag tycker om Beck-filmerna men de har en väldigt snedvriden bild av visningar. Om någon ska komma och identifiera en avliden person då ligger den döda oftast på obduktionsbordet med ett lakan över sig eller så dras en brits ut ur ett kylfack, kanske till dramatisk musik. Folk brukar också hoppa till när de får syn på den döda. Så går det inte till i verkligheten. På lasarettet finns ett litet avskedsrum med ljus och kanske blommor. Den avlidna personen har gjorts ordning. Det är ljust och fint.
- Det är inte ett lik som ligger där, det är en älskad människa som inte fungerar längre. Jag vet inget fulare ord än lik. Jag använder aldrig det ordet och jag säger heller aldrig likbil. Vi säger begravningsbil eller bårbil.
Hur ska en bra begravningsrådgivare vara?
- Man bör vara rätt så trygg i sig själv och ha lätt för att prata med människor. Det kan vara tufft att träffa föräldrar som har mist barn som är i samma ålder som mina. Man tänker på det men man måste ändå kunna hålla distansen.
- Under min praktiktid dog min mormor som var 93 år. Jag svepte henne och det var faktiskt väldigt nyttigt för mig. Jag tänkte att när jag gör i ordning en avliden så ska jag göra det med samma värdighet som nu. Det är ett förtroendeuppdrag vi har. Vi finns för att vi behövs och vi har en skyldighet att göra det värdigt och fint.
Måste ni vara strikt klädda?
- Förr hade man alltid svart kostym även inne på begravningsbyrån men så är det inte längre. Jag brukar ha skjorta och slips i diskreta färger.
- Numera ser även begravningsbyrån ut som vilket kontor som helst. Det är ljust och fint. Man ska inte komma in och mötas av gravstenar och kistor. När det är dags att titta på kista så tar man fram bilder på dem.
Får ni skratta på arbetstid?
- Ja, absolut. Vi har ett bra kamratskap och skrattar ofta tillsammans i fikarummet. Men vi skämtar aldrig på någon annans bekostnad.
Finns det nackdelar med ditt jobb?
- Det kan bli väldigt stressigt. På morgonen kan arbetsdagen verka bli lugn men sedan ringer många och vill ha hjälp. Man får aldrig visa att man är stressad.
Kan du koppla av på fritiden?
- Ja, det kan jag. Om jag har haft ett tragiskt dödsfall på dagen, visst kan jag tänka på det men jag far inte illa av mitt jobb. Den som grubblar för mycket och inte kan sova på nätterna ska inte arbeta med det här.
Är du nöjd med din lön?
- Ja, det är jag.
Bör man förbereda sin egen begravning?
- Ja, jag vill verkligen uppmana alla att skriva ner hur de vill ha det. Då behöver inte anhöriga fundera. Det är bättre att göra det när man är yngre och frisk. Det är svårt att komma till morfar 95 år på servicehemmet och säga "här har du ett formulär morfar, som du kan fylla i". Skriv också ner vilka försäkringar som finns. Det finns väldigt mycket försäkringspengar som folk har rätt till, som aldrig kommer fram.
Fotnot: En begravningsrådgivare och en begravningsentreprenör kan göra samma sak men bara den som äger byrån kan kalla sig för det sistnämnda.
En begravningsentreprenör/ begravningsrådsgivare förbereder, arrangerar och utför olika uppgifter i samband med begravning, kremering och jordfästning.
Lönespannet låg enligt 2007 års marknadslönebedömning på 19 800 - 25 500 kronor. Lönesättningen är individuell vilket innebär att lönerna också kan ligga över och under intervallet.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
