Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Administratör

Maria Edgren jobbar som administratör/handläggare på Stim, Svenska tonsättares internationella musikbyrå i Stockholm. Hon ser till att pengar kommer till textförfattare den ena dagen och hjälper folk att lista ut vilken låt de är de har på tungan, den andra dagen.
Sandra Persson Publicerad
Maria Edgren på Stim ser till att upphovsmännen får det de ska ha.

- Man måste kunna lite om väldigt mycket här. Louise Hoffsten ringde en dag och sjöng på en låt som vi hjälpte henne hitta titeln på, men det är klart - ibland går vi också bet, säger Maria Edgren.

Vad är dina arbetsuppgifter?

- Det är mycket administrativa ärenden och telefonsamtal där jag svarar på frågor från allmänheten, om hur man ger ut en skiva och vilka uppgifter som måste finnas på konvolutet eller vad vi gör allmänt. Men främst så jobbar vi för dem som skriver musik och musikförlagen som är våra medlemmar. Man kan väl säga att vi som jobbar med det här är ansiktet utåt för Stim.

Vad krävs för kunskaper?

- Främst att man är kunnig och brinner för musik, annars ska man nog inte jobba här. Att man gillar att "serva" folk. Jag har lärt mig allt på plats eftersom det är så specifikt det vi gör. Sen har jag haft väldigt tur att jag fått utvecklas här hela tiden. I början fick jag sortera papper i arkivet och nu sitter jag med fingret på knappen för utbetalningar till upphovsmännen och ser till att utbetalningarna hamnar hos rätt medlemmar.

Hur vet du det?

- Låttitlar och andra uppgifter om låtens upphovsman/män och musikförlag är registrerade (stimmade) hos oss och när musikrapporten kommer in från till exempel offentliga framföranden i radio och tv så matchas dessa uppgifter ihop. Därefter sker utbetalningarna till textförfattarna, kompositörerna och musikförlagen.

Hur viktigt är musik för dig?

- Det är mitt stora intresse och min hobby. Den lilla tid jag har, eftersom jag har småbarn, ägnar jag åt musik. Jag sjunger i en gospelkör som heter Immanuel Gospel.

Hur hamnade du på Stim?

- Det var 1999, jag hade slutat plugga, var arbetslös och hade slut på a-kassa och var desperat. Jag ringde alla kompisar som jobbade på roliga ställen och frågade om det fanns jobb. Fick till slut ett projektjobb på Stim.

Vilka tider arbetar du?

- 8.30 till 17.00, förutom fredagar då jobbar vi till 15.45.

Är det drömyrket?

- Svårt att svara på eftersom jag har stannat kvar och trivts men det är inte det här jag trodde jag skulle göra från början. Jag var helt inne på resebranschen. Men jag blev kvar och har fått göra roliga saker som att åka på Hultsfreds- och Emmabodafestivalen, jag har träffat många upphovsmän och andra kreativa, inspirerande människor som man får positiv respons från. Så jag måste svara ja och nej. Men jag tycker om det jag gör.

Något roligt minne genom åren?

- Ja första året på Hultsfredsfestivalen jobbade jag backstage och träffade Timbuktu. Han var nöjd med Stim och då sa jag till honom att "Stim är ju kärlek" och det tog han efter. Stim är kärlek gick han runt och sa, haha.  

Ni lever i en rätt dold bransch va?

- Ja verkligen, men nu har det varit en del debatter i media om upphovsrätt och fildelning. Men många missar ändå vad det är vi gör. En del anslutna tror att vi är ett musikaliskt patentverk som skyddar "stimmade" låtar från stöld och plagiering. Men vi ser bara till att pengar för offentliga framföranden kommer fram till rätt person. Det är det vi gör.

- Jag har dock viss förståelse för det och frågan vi får fem till tio gånger om dagen är : hur gör man för att skydda sin låt.

Ni gladde er åt fildelningsdomen, har ni mött några andra reaktioner?

- Många telefonsamtal och mejl har kommit där en del tycker inte att vi ska blanda oss i den politiska debatten, men vi vill hitta en lösning på fildelning med pröjs. Upphovsmännen ska kunna leva på det de gör och vi vill stå upp för våra medlemmar. Musik ska kunna leva och växa, även på nätet.

Är du nöjd med lönen?

- Nej, den ligger lite i underkant.

Vilka är era största medlemmar?

- Oj, vi har flera. Benny Andersson. Max Martin, Jörgen Elofsson, Evert Taube, Ulf Lundell, nej jag kan inte välja någon för då utesluter jag någon annan.

Vilken musik kommer alltid att leva kvar?

- Det måste nog bli Abba, den går aldrig ur tiden. Var i världen man än kommer gillar folk Abba.

Fakta

Individuell lönesättning men ingen får under 20 000 när de börjar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så bromsar du stress på jobbet – träna självmedkänsla

Att ta hand om sig själv är inte mesigt, utan stärker din hälsa. Både du och jobbet har allt att vinna på självmedkänsla, enligt psykologen Sofia Viotti, aktuell med en ny bok om hur man gör.
Elisabeth Brising Publicerad 6 december 2024, kl 06:04
Kvinna mediterar med händerna vid hjärtat.
Pröva att ge dig själv lite medkänsla i arbetsvardagen, istället för att lägga ok på börda med självkritik. Självmedkänsla kan göra att du mår bättre och orkar mer på sikt. Foto: Shutterstock

Känner du dig otillräcklig? Du är inte ensam. Men enligt psykologen Sofia Viotti finns en risk att du reagerar med att pusha och kritisera dig själv, vilket bara förvärrar ditt mående. 

Först när du tar hand om din hjärnas och kropps behov med medkänsla kan du göra kloka förändringar menar hon. 

Sofia Viotti.
Sofia Viotti, leg. psykolog och författare. Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

– Det saknas kunskap om hur människans hjärna och kropp fungerar i relation till arbete, säger Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet. 

Självmedkänsla handlar om att ha ett förhållningssätt till sig själv där man kan stanna upp och ta hand om sig, snarare än att kritisera. 

– Det innebär att man är sin egen stöttande, trygga mentor och kan hjälpa sig själv vid svårigheter, förebygga problem och skapa välmående, säger Sofia Viotti.

Hon liknar det vid ett förhållningssätt som en lugn empatisk förälder har till sitt barn. 

Självmedkänsla

Självmedkänsla är en del i compassionfokuserad terapi grundad av den brittiske professorn Paul Gilbert. Den amerikanska psykologiforskaren Kristin Neff har också forskat om förmågan.

Tre system som strävar efter balans

Medkänslans psykologi beskriver lite förenklat hjärnans och kroppens aktivitet som tre olika system som strävar efter att vara i balans: Driv, hot och lugn. 

Drivsystemet ger oss energi att utmanas och utvecklas mot våra mål.

Hotsystemet ska göra oss alerta på faror så att vår kropp reagerar med ilska, flykt eller frysrespons. 

Det tredje, lugn och ro-systemet, reglerar och balanserar de andra två systemen.

Vid stress och känslor av obehag behöver vi aktivera mer av lugn- och ro-systemet i kroppen för att må bättre. 

– Lugn och trygghet gör att vi kan återhämta oss. Men ofta har man alldeles för mycket aktivitet i driv- och hotsystemet på jobbet – man är för uppstressad helt enkelt, säger Sofia Viotti. 

Vi vill ha en blandning av driv och lugn när vi arbetar. Vi har våra mål, men vill också känna oss trygga. 

– Vid stress blir delar av hjärnan delvis blockerade, säger Sofia Viotti. 

Samtidigt är hot-systemet viktigt att ha tillgång till, betonar hon, för det kan signalera: Det här blir inte bra, för mig eller andra, vilket kan ge en energi att sätta gränser och förändra livet. 

Komma i kontakt med sund ilska

Det är lätt att bara stänga av känslor och köra på vid stress. Personer som har svårt att känna trygghet har dessutom ofta som strategi att använda sig av driv-systemet för att försöka reglera ner sitt inre obehag enligt Sofia Viotti. 

Sätt ord på obehaget i stället föreslår psykologen. Vad är det som inte fungerar? 

Ibland behöver du komma i kontakt med en sund ilska. Ofta innebär självmedkänsla att du måste börja gränssätta mot andra, lugnt och sakligt. 

Olika lätt att börja med

För en del är det mer naturligt att uttrycka behov och ta hand om sig själva, för andra betydligt svårare.

– Har man haft känslomässig trygghet i sin uppväxt får man med sig självmedkänsla automatiskt. Men har man inte haft det är det något man behöver utveckla och öva upp, säger Sofia Viotti. 

Arbetsklimat som aktiverar hotkänslor

Många jobb i dag ökar på aktiviteten i hotsystemet i kroppen enligt Sofia Viotti. Det kan bero på för hög belastning, kontrollerande beteenden av chefer, att man blir bestraffad om det blir fel, att det finns en hård stämning eller mycket konkurrens. 

Ett otryggt arbetsklimat ger sämre hälsa enligt studier och en osäker anställning kan till och med leda till för tidig död, vilket Kollega rapporterat om tidigare. 

Du skriver  i din bok att det är ett problem att färre är fackligt aktiva, hur menar du då?

– Saker läggs på individen i samhället, vi blir lämnade ensamma. Du ska sätta gränser och hantera stress, men det är enormt mycket mer effektivt om vi är många som går ihop och vägrar göra mer. 

Stoppa stresstankar med självmedkänsla

1. Stanna upp och bli medveten. Lägg märke till din tanke om otillräcklighet och hur du försöker kompensera för den. 

2. Ta hand om obehaget du känner i situationen. Lägg fokus mot kroppen. Lägg en hand på hjärtat. Säg till dig själv: Jag kan ta hand om det här. 

3. Var förstående mot dig själv och att du lätt fastnar i tankar om otillräcklighet. Säg till dig själv: Inte konstigt att jag reagerar så här med min uppväxt, eller mina tidigare erfarenheter. 

4. Undersök om det finns några andra känslor eller kroppsliga behov att hand om bakom tankarna. Ofta behöver du komma i kontakt både med en önskan att ta hand om dig själv och en ilska som hjälper dig sätta sunda gränser. 

5. Pröva att agera på ett nytt sätt som du tror blir mer hjälpsamt för dig. Obs! Hoppa inte över detta steg.

Här kan du lyssna på Sofia Viottis övningar i självmedkänsla från boken.