Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Administratör

Maria Edgren jobbar som administratör/handläggare på Stim, Svenska tonsättares internationella musikbyrå i Stockholm. Hon ser till att pengar kommer till textförfattare den ena dagen och hjälper folk att lista ut vilken låt de är de har på tungan, den andra dagen.
Sandra Persson Publicerad
Maria Edgren på Stim ser till att upphovsmännen får det de ska ha.

- Man måste kunna lite om väldigt mycket här. Louise Hoffsten ringde en dag och sjöng på en låt som vi hjälpte henne hitta titeln på, men det är klart - ibland går vi också bet, säger Maria Edgren.

Vad är dina arbetsuppgifter?

- Det är mycket administrativa ärenden och telefonsamtal där jag svarar på frågor från allmänheten, om hur man ger ut en skiva och vilka uppgifter som måste finnas på konvolutet eller vad vi gör allmänt. Men främst så jobbar vi för dem som skriver musik och musikförlagen som är våra medlemmar. Man kan väl säga att vi som jobbar med det här är ansiktet utåt för Stim.

Vad krävs för kunskaper?

- Främst att man är kunnig och brinner för musik, annars ska man nog inte jobba här. Att man gillar att "serva" folk. Jag har lärt mig allt på plats eftersom det är så specifikt det vi gör. Sen har jag haft väldigt tur att jag fått utvecklas här hela tiden. I början fick jag sortera papper i arkivet och nu sitter jag med fingret på knappen för utbetalningar till upphovsmännen och ser till att utbetalningarna hamnar hos rätt medlemmar.

Hur vet du det?

- Låttitlar och andra uppgifter om låtens upphovsman/män och musikförlag är registrerade (stimmade) hos oss och när musikrapporten kommer in från till exempel offentliga framföranden i radio och tv så matchas dessa uppgifter ihop. Därefter sker utbetalningarna till textförfattarna, kompositörerna och musikförlagen.

Hur viktigt är musik för dig?

- Det är mitt stora intresse och min hobby. Den lilla tid jag har, eftersom jag har småbarn, ägnar jag åt musik. Jag sjunger i en gospelkör som heter Immanuel Gospel.

Hur hamnade du på Stim?

- Det var 1999, jag hade slutat plugga, var arbetslös och hade slut på a-kassa och var desperat. Jag ringde alla kompisar som jobbade på roliga ställen och frågade om det fanns jobb. Fick till slut ett projektjobb på Stim.

Vilka tider arbetar du?

- 8.30 till 17.00, förutom fredagar då jobbar vi till 15.45.

Är det drömyrket?

- Svårt att svara på eftersom jag har stannat kvar och trivts men det är inte det här jag trodde jag skulle göra från början. Jag var helt inne på resebranschen. Men jag blev kvar och har fått göra roliga saker som att åka på Hultsfreds- och Emmabodafestivalen, jag har träffat många upphovsmän och andra kreativa, inspirerande människor som man får positiv respons från. Så jag måste svara ja och nej. Men jag tycker om det jag gör.

Något roligt minne genom åren?

- Ja första året på Hultsfredsfestivalen jobbade jag backstage och träffade Timbuktu. Han var nöjd med Stim och då sa jag till honom att "Stim är ju kärlek" och det tog han efter. Stim är kärlek gick han runt och sa, haha.  

Ni lever i en rätt dold bransch va?

- Ja verkligen, men nu har det varit en del debatter i media om upphovsrätt och fildelning. Men många missar ändå vad det är vi gör. En del anslutna tror att vi är ett musikaliskt patentverk som skyddar "stimmade" låtar från stöld och plagiering. Men vi ser bara till att pengar för offentliga framföranden kommer fram till rätt person. Det är det vi gör.

- Jag har dock viss förståelse för det och frågan vi får fem till tio gånger om dagen är : hur gör man för att skydda sin låt.

Ni gladde er åt fildelningsdomen, har ni mött några andra reaktioner?

- Många telefonsamtal och mejl har kommit där en del tycker inte att vi ska blanda oss i den politiska debatten, men vi vill hitta en lösning på fildelning med pröjs. Upphovsmännen ska kunna leva på det de gör och vi vill stå upp för våra medlemmar. Musik ska kunna leva och växa, även på nätet.

Är du nöjd med lönen?

- Nej, den ligger lite i underkant.

Vilka är era största medlemmar?

- Oj, vi har flera. Benny Andersson. Max Martin, Jörgen Elofsson, Evert Taube, Ulf Lundell, nej jag kan inte välja någon för då utesluter jag någon annan.

Vilken musik kommer alltid att leva kvar?

- Det måste nog bli Abba, den går aldrig ur tiden. Var i världen man än kommer gillar folk Abba.

Fakta

Individuell lönesättning men ingen får under 20 000 när de börjar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jonas om utmattningen: ”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

I flera år kämpade Jonas Eriksson vidare trots huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Till slut kraschade han och fick diagnosen utmattningssyndrom. Nio år senare blev han sjuk igen med nästan samma symtom. Men den här gången fick han diagnoserna depression och ångest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
Jonas Eriksson fick diagnosen utmattningssyndrom när han blev sjuk 2017. När han nio år senare blev sjuk med liknande symtom fick han diagnoserna depression och ångest. Foto: Johan Bävman.

Jonas Eriksson är kemiingenjör och arbetar med labbsäkerhet och service vid Lunds universitet. Sedan januari är han sjukskriven för depression och ångest. Han tror att bakgrunden till att han blev sjuk är att han blev utmattad för nio år sedan. Då hade han jobbat som projektledare på ett litet privat kemiföretag i flera år. 

– Fokus låg på att skapa vinst snabbt till ägarna. Det är inte alltid lätt när det handlar om väldigt farliga kemikalier. Ledningen prioriterade inte att utreda riskerna. Det skapade en stor stress, säger han. 

Under flera år hade han symtom som kronisk huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet, svimningskänslor och dimsyn, utan att själv koppla besvären till stressen på jobbet.

– Jag var engagerad i mitt arbete och är uppväxt med att man kämpar på. Men ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag. 

Tappade 13 kilo på sex veckor 

Han berättar att vården inte utredde vad symtomen berodde på förrän han kraschade 2017 och tappade 13 kilo på sex veckor. 

Då fick han via företaget träffa en specialist, som direkt ställde diagnosen utmattningssyndrom. Den behandling han fick var antidepressiva läkemedel, samtalsstöd och en sjukskrivning på tre månader.

När verksamheten flyttade till England blev han uppsagd, började studera till lärare i naturkunskap och jobbade också en termin på en skola i Malmö. Men stressnivån blev för hög. 

 

– Det härjades något fruktansvärt. Ungdomar kunde vara höga på kokain under lektionstid och polisen sprang där flera gånger i veckan. Jag insåg att utmattningen inte hade läkt ut. 

Efter en kort tids arbetslöshet fick han jobbet på Lunds universitet för fyra år sedan. 

 – Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle klara av det. Återigen knöt jag handen i fickan. 

Sjukskrevs för depression och ångest 

Men när han återvände till jobbet efter julledigheten i januari bröt han ihop och har varit sjukskriven sedan dess. Symtomen var i stort sett desamma som nio år tidigare, bortsett från att han även var djupt deprimerad. 

Den här gången har han fått diagnoserna ospecificerad ångest och depression. 

– De diagnoserna speglar inte hur jag mår. Det blir en förminskning av mina symtom. Jag blir både irriterad och förbannad. 

Jonas tror att han denna gång fått andra diagnoser än utmattningssyndrom på grund av att den diagnosen ska försvinna 1 januari 2028. 

Får du inte bättre behandling när diagnoserna är mer specifika? 

– Det är inte min erfarenhet. Läkarna har inte pratat om någon ny behandling.  

Via primärvården har han även denna gång främst erbjudits samtalsstöd, säger han. Hade han i stället fått diagnosen utmattningssyndrom tror han att chansen hade varit större att det hade gjorts en mer grundlig utredning av orsaken till ohälsan och lämpliga insatser. 

Tillbaka till jobbet efter sjukskrivningen

– Det hade skapat en sinnesro hos mig om de hade diskuterat behandlingar som jag inte redan har provat. Då hade jag känt mig bekräftad och kanske läkt fortare. 

Den 19 oktober börjar Jonas Eriksson jobba 25 procent. Han har en bra dialog med sin arbetsgivare, som är beredd att anpassa arbetet efter hans behov.

– Jag har en väldigt förstående chef. Det känns som att vi kommer att komma bra överens. Jag vill ju känna att jag gör något vettigt och meningsfullt och trivs med mina kollegor. Men jag vet inte hur det ska gå. 

Jonas Eriksson, porträttbild.
Under flera år led Jonas Eriksson av huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och andra stressrelaterade symtom utan att förstå sambandet med jobbet. ”Ju mer jag kämpade, desto sjukare blev jag”, säger han. Foto: Johan Bävman.

Vanliga symtom på utmattning

Utmattningssyndrom kan ge både kroppsliga och psykiska besvär. Symtomen varierar från person till person, och det är vanligt att ha flera besvär samtidigt.

Vanliga symtom är:

  • trötthet som inte går att vila bort
  • sömnproblem
  • oro, nedstämdhet eller ångest
  • glömska och koncentrationssvårigheter
  • svårt att planera, prioritera och genomföra uppgifter
  • hjärtklappning, yrsel eller värk
  • känslighet för ljud
  • att snabbt bli uttröttad, både fysiskt och psykiskt
  • besvär från mage och tarmar.

Källa: 1177