Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
- Man måste kunna lite om väldigt mycket här. Louise Hoffsten ringde en dag och sjöng på en låt som vi hjälpte henne hitta titeln på, men det är klart - ibland går vi också bet, säger Maria Edgren.
Vad är dina arbetsuppgifter?
- Det är mycket administrativa ärenden och telefonsamtal där jag svarar på frågor från allmänheten, om hur man ger ut en skiva och vilka uppgifter som måste finnas på konvolutet eller vad vi gör allmänt. Men främst så jobbar vi för dem som skriver musik och musikförlagen som är våra medlemmar. Man kan väl säga att vi som jobbar med det här är ansiktet utåt för Stim.
Vad krävs för kunskaper?
- Främst att man är kunnig och brinner för musik, annars ska man nog inte jobba här. Att man gillar att "serva" folk. Jag har lärt mig allt på plats eftersom det är så specifikt det vi gör. Sen har jag haft väldigt tur att jag fått utvecklas här hela tiden. I början fick jag sortera papper i arkivet och nu sitter jag med fingret på knappen för utbetalningar till upphovsmännen och ser till att utbetalningarna hamnar hos rätt medlemmar.
Hur vet du det?
- Låttitlar och andra uppgifter om låtens upphovsman/män och musikförlag är registrerade (stimmade) hos oss och när musikrapporten kommer in från till exempel offentliga framföranden i radio och tv så matchas dessa uppgifter ihop. Därefter sker utbetalningarna till textförfattarna, kompositörerna och musikförlagen.
Hur viktigt är musik för dig?
- Det är mitt stora intresse och min hobby. Den lilla tid jag har, eftersom jag har småbarn, ägnar jag åt musik. Jag sjunger i en gospelkör som heter Immanuel Gospel.
Hur hamnade du på Stim?
- Det var 1999, jag hade slutat plugga, var arbetslös och hade slut på a-kassa och var desperat. Jag ringde alla kompisar som jobbade på roliga ställen och frågade om det fanns jobb. Fick till slut ett projektjobb på Stim.
Vilka tider arbetar du?
- 8.30 till 17.00, förutom fredagar då jobbar vi till 15.45.
Är det drömyrket?
- Svårt att svara på eftersom jag har stannat kvar och trivts men det är inte det här jag trodde jag skulle göra från början. Jag var helt inne på resebranschen. Men jag blev kvar och har fått göra roliga saker som att åka på Hultsfreds- och Emmabodafestivalen, jag har träffat många upphovsmän och andra kreativa, inspirerande människor som man får positiv respons från. Så jag måste svara ja och nej. Men jag tycker om det jag gör.
Något roligt minne genom åren?
- Ja första året på Hultsfredsfestivalen jobbade jag backstage och träffade Timbuktu. Han var nöjd med Stim och då sa jag till honom att "Stim är ju kärlek" och det tog han efter. Stim är kärlek gick han runt och sa, haha.
Ni lever i en rätt dold bransch va?
- Ja verkligen, men nu har det varit en del debatter i media om upphovsrätt och fildelning. Men många missar ändå vad det är vi gör. En del anslutna tror att vi är ett musikaliskt patentverk som skyddar "stimmade" låtar från stöld och plagiering. Men vi ser bara till att pengar för offentliga framföranden kommer fram till rätt person. Det är det vi gör.
- Jag har dock viss förståelse för det och frågan vi får fem till tio gånger om dagen är : hur gör man för att skydda sin låt.
Ni gladde er åt fildelningsdomen, har ni mött några andra reaktioner?
- Många telefonsamtal och mejl har kommit där en del tycker inte att vi ska blanda oss i den politiska debatten, men vi vill hitta en lösning på fildelning med pröjs. Upphovsmännen ska kunna leva på det de gör och vi vill stå upp för våra medlemmar. Musik ska kunna leva och växa, även på nätet.
Är du nöjd med lönen?
- Nej, den ligger lite i underkant.
Vilka är era största medlemmar?
- Oj, vi har flera. Benny Andersson. Max Martin, Jörgen Elofsson, Evert Taube, Ulf Lundell, nej jag kan inte välja någon för då utesluter jag någon annan.
Vilken musik kommer alltid att leva kvar?
- Det måste nog bli Abba, den går aldrig ur tiden. Var i världen man än kommer gillar folk Abba.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden