Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Administratör

Maria Edgren jobbar som administratör/handläggare på Stim, Svenska tonsättares internationella musikbyrå i Stockholm. Hon ser till att pengar kommer till textförfattare den ena dagen och hjälper folk att lista ut vilken låt de är de har på tungan, den andra dagen.
Sandra Persson Publicerad 11 maj 2009, kl 10:52
Maria Edgren på Stim ser till att upphovsmännen får det de ska ha.

- Man måste kunna lite om väldigt mycket här. Louise Hoffsten ringde en dag och sjöng på en låt som vi hjälpte henne hitta titeln på, men det är klart - ibland går vi också bet, säger Maria Edgren.

Vad är dina arbetsuppgifter?

- Det är mycket administrativa ärenden och telefonsamtal där jag svarar på frågor från allmänheten, om hur man ger ut en skiva och vilka uppgifter som måste finnas på konvolutet eller vad vi gör allmänt. Men främst så jobbar vi för dem som skriver musik och musikförlagen som är våra medlemmar. Man kan väl säga att vi som jobbar med det här är ansiktet utåt för Stim.

Vad krävs för kunskaper?

- Främst att man är kunnig och brinner för musik, annars ska man nog inte jobba här. Att man gillar att "serva" folk. Jag har lärt mig allt på plats eftersom det är så specifikt det vi gör. Sen har jag haft väldigt tur att jag fått utvecklas här hela tiden. I början fick jag sortera papper i arkivet och nu sitter jag med fingret på knappen för utbetalningar till upphovsmännen och ser till att utbetalningarna hamnar hos rätt medlemmar.

Hur vet du det?

- Låttitlar och andra uppgifter om låtens upphovsman/män och musikförlag är registrerade (stimmade) hos oss och när musikrapporten kommer in från till exempel offentliga framföranden i radio och tv så matchas dessa uppgifter ihop. Därefter sker utbetalningarna till textförfattarna, kompositörerna och musikförlagen.

Hur viktigt är musik för dig?

- Det är mitt stora intresse och min hobby. Den lilla tid jag har, eftersom jag har småbarn, ägnar jag åt musik. Jag sjunger i en gospelkör som heter Immanuel Gospel.

Hur hamnade du på Stim?

- Det var 1999, jag hade slutat plugga, var arbetslös och hade slut på a-kassa och var desperat. Jag ringde alla kompisar som jobbade på roliga ställen och frågade om det fanns jobb. Fick till slut ett projektjobb på Stim.

Vilka tider arbetar du?

- 8.30 till 17.00, förutom fredagar då jobbar vi till 15.45.

Är det drömyrket?

- Svårt att svara på eftersom jag har stannat kvar och trivts men det är inte det här jag trodde jag skulle göra från början. Jag var helt inne på resebranschen. Men jag blev kvar och har fått göra roliga saker som att åka på Hultsfreds- och Emmabodafestivalen, jag har träffat många upphovsmän och andra kreativa, inspirerande människor som man får positiv respons från. Så jag måste svara ja och nej. Men jag tycker om det jag gör.

Något roligt minne genom åren?

- Ja första året på Hultsfredsfestivalen jobbade jag backstage och träffade Timbuktu. Han var nöjd med Stim och då sa jag till honom att "Stim är ju kärlek" och det tog han efter. Stim är kärlek gick han runt och sa, haha.  

Ni lever i en rätt dold bransch va?

- Ja verkligen, men nu har det varit en del debatter i media om upphovsrätt och fildelning. Men många missar ändå vad det är vi gör. En del anslutna tror att vi är ett musikaliskt patentverk som skyddar "stimmade" låtar från stöld och plagiering. Men vi ser bara till att pengar för offentliga framföranden kommer fram till rätt person. Det är det vi gör.

- Jag har dock viss förståelse för det och frågan vi får fem till tio gånger om dagen är : hur gör man för att skydda sin låt.

Ni gladde er åt fildelningsdomen, har ni mött några andra reaktioner?

- Många telefonsamtal och mejl har kommit där en del tycker inte att vi ska blanda oss i den politiska debatten, men vi vill hitta en lösning på fildelning med pröjs. Upphovsmännen ska kunna leva på det de gör och vi vill stå upp för våra medlemmar. Musik ska kunna leva och växa, även på nätet.

Är du nöjd med lönen?

- Nej, den ligger lite i underkant.

Vilka är era största medlemmar?

- Oj, vi har flera. Benny Andersson. Max Martin, Jörgen Elofsson, Evert Taube, Ulf Lundell, nej jag kan inte välja någon för då utesluter jag någon annan.

Vilken musik kommer alltid att leva kvar?

- Det måste nog bli Abba, den går aldrig ur tiden. Var i världen man än kommer gillar folk Abba.

Fakta

Individuell lönesättning men ingen får under 20 000 när de börjar.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Vilken odlartyp är du?

Sommar, semester och tid att sticka fingrarna i jorden – allt fler finner det ro- och livgivande att odla. Medan vissa bara finner det svårt och stressande med omskötseln. Här får du koll på vilken odlartyp du själv är.
Publicerad 10 juni 2024, kl 06:03
Semestertider är odlingstider. Men vilken odlartyp är du? Vill du hänga med i de hetaste odlingstrenderna 2024? Eller ligger du helst i hängmattan och låter odlingen sköta sig själv?
Sommaren är här, och det är den perfekta tiden att kombinera semester och odling. Oavsett om du är en lat odlare som föredrar no-dig metoden eller en trendodlare som är nyfiken på de senaste trädgårdstrenderna 2024, har vi tipsen för dig. Foto: Colourbox.

Den late odlaren 

Ligger helst raklång i spenaten och gör ingenting medan ogräset frodas. När grannarna svettas och gräver frenetiskt i sina trädgårdsland lutar sig den late tillbaka i hängmattan, lyssnar på poddar, läser böcker och njuter av fågelkvitter. 

En vilsam återhämtning som kan vara mer trädgårdssmart än vad det verkar. Ogräs går faktiskt att äta. Kirskål, maskros, brännässla och svinmålla är både gott och nyttigt. 

Och om den late händelsevis skulle få feeling går det att anlägga en köksträdgård, med den miljövänliga så kallade no-dig-metoden – odla utan spade. Att slippa rensa ogräs, vattna och gräva sparar såväl ork som rygg.

Antiodlaren

Förstår inte vitsen med att slita och släpa i trädgården – grönsaker och blommor går ju att köpa! Antiodlaren ogillar att få skit under naglarna och tycker det är äckligt med insekter, kompost, urin och kobajsgödsel.

Denna odlartyp anlägger därför helst en asfalterad parkering över gräsmatta och trädgårdsland. På resterande grönområde byggs en stor pool som renas med praktiska men giftiga klortabletter. ”Jag odlar hellre mina relationer än trädgården”, är antiodlarens ledord. 

Gerillaodlaren

Kallas även busodlaren. Ser odling på områden hen inte äger som en politisk, fredlig direktaktion. Vill pigga upp kala och trista platser typ refuger, industriområden och andra outnyttjade områden genom att bombardera dem med fröer. Och ka-blom prunkar det av blommor, gröda och surrande pollinatörer som bidrar till fortplantningen. Huvudsyftet är att rädda den biologiska mångfalden.

Anarkistodlaren

Satsar på radgard, förkortning för engelskans radical gardening. Innebär kort och gott att kasta ut lite fröer och hålla tummarna.

En radgard-odlare kan ha en påse blandade fröer i fickan och hiva ut en näve lite varstans när andan faller på. Exempelvis på väg till bussen, i rabatten, på gräsmattan eller lite varstans. Radgard är helt enkelt en anarkistisk variant av direktsådd, det vill säga att så direkt på växtplatsen.

Passar den otålige som inte orkar förodla i god tid. Är inget för den som vill ha prydliga rabatter och ordning och reda.

Hipsterodlaren

Arbetar i pallkragar, balkonglådor och rabatter enligt principen ju ovanligare gröda desto coolare. En tumregel är att odla sådant som inte finns att köpa i vanliga matbutiker. Gärna asiatiskt och exotiskt. Tidigare var chili en vanlig sådd för hipsterodlaren, nu är dessa plantor alltför mainstream.

Hög svårighetsgrad är inget hinder så länge växten är snygg att titta på. I år satsar hipsterodlaren kanske på culantro (långkoriander), helig basilika, mitsuba (japansk persilja) eller citronmålla. Glasrabarber som odlas utan solljus kan också vara ett alternativ.

Den ambitiöse odlaren 

Stannar hemma hela semestern för att vattna, rensa ogräs och påta i jorden. Experimenterar med olika jordtyper, gödselblandningar och odlingsbäddar. Hen gräver gärna djupbäddar för att kunna maximera skördarna.

En given metod är täckodling, som innebär att jorden skyddas mot uttorkning och ogräs genom att täckas med gräsklipp, löv eller halm. Allt för att förbättra jordkvaliteten och bibehålla fukt.

Den ambitiöse odlaren köper dahliaknölar redan i september för att vara redo till våren. Ägnar vintern till att förodla på fönsterblecket, läsa frökataloger, bevaka kommande perenner och planera för att designa om sin trädgård.

Sparar pengar för att kunna åka till den stora trädgårdsutställningen Chelsea Flower Show i London.

Trendodlaren 

Har totalkoll på vad som kommer att spira i framtidens mylla. Kan som ett rinnande vatten rabbla de tre hetaste trenderna för sommaren 2024:

  • Jordhälsa. Allt fler blir medvetna om hur betydelsefulla organismerna i jorden är - för såväl odlingens som den biologiska mångfaldens skull.
  • Snittblomsodling. Alla vill vara sin egen blomsterbonde och odlar snittblommor och lär sig dessutom arrangera dem. (Dahlian är fortfarande superhet!)
  • Beredskapsodling. Vi har fattat vidden av att vara självförsörjande på grönsaker, men odlar inte bara för oss själva utan i mer kollektiv anda. Egoodling är ute – solidaritet och gemensamhetsodling är inne. 

    Text: Gertrud Dahlberg