Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Ge dig 3 uppmjukande minuter så här

Ett kort avbrott med enkla rörelser. Det kan göra skillnad – både för kropp och gemenskap. På Stockholmsidrottens kansli har man infört daglig pausgympa vid skrivborden.
Ola Rennstam Publicerad

Prick klockan 14 drar musiken igång. Dagens låt är Cake by the Ocean med DNCE och volymen är på gränsen för vad de små högtalarna mäktar med. Karin Surtmann står mitt i det långsmala kontorslandskapet och gör axelrullningar, kollegorna som släppt sina arbetsuppgifter för en stund följer hennes rörelser med stor inlevelse. Här på Stockholmsidrottens kansli har man infört pausgympa varje dag.

– Vi är ett par stycken som turas om att hålla i övningarna. Vi fokuserar på rörelser för att mjuka upp skuldror och nacke. Det handlar om ett kort avbrott där man blir varm, det är inget träningspass utan en paus med uppmjukning. En låt på tre minuter är lagom långt, berättar Karin Surtmann.

Det handlar om ett kort avbrott där man blir varm, det är inget träningspass.

Det är drygt ett år sedan kontoret började med pausgympan och nu vill ingen vara utan den. Till skillnad från den gemensamma träningen på onsdagar som mest lockar de redan frälsta är pausgympan något som alla kan vara med på.

– En period höll vi till inne i köket, men då var det många som missade när det började, nu kör vi återigen vid skrivborden och då kan ingen undgå det.

Halvvägs in i låten ropar Karin ”Är ni med?” Och får ett rungande ja till svar från kollegorna vid de höj- och sänkbara skrivborden. Det har blivit dags för utfall med syfte att aktivera lår- och sätesmuskler. Man skulle kunna tro att alla på Stockholmsidrotten är hurtbullar, men även om några är före detta elitidrottare intygar Karin Surtmann att medarbetarna snarare är ett tvärsnitt av befolkningen.

– En annan anledning till att vi började var att vi jobbar med folkhälsa och vill leva som vi lär, men givetvis behövde vi också minska på stillasittandet. Det är inget tvång att delta, det är några som aldrig är med och det är förstås helt okej, säger hon.

Som avslutning sträcker personalen armarna mot taket och gör svepande rörelser, när Cake by the Ocean ebbar ut ger man varandra en varm applåd.

– Det blir helt en annan stämning efteråt, mycket skratt och en härlig gemenskapskänsla – det känns verkligen som om vi är ett gäng. Den stämningsförhöjande effekten är en stor vinst med det här, säger Karin Surtmann och pustar ut.

För projektledaren Helen Alpstig har pausgympan blivit en välbehövlig energikick.

– Det är kul att göra något tillsammans och jag känner mig piggare och mer avslappnad hela eftermiddagen. Jag får mindre spänningshuvudvärk och blir inte heller lika fikasugen som tidigare. En gång när vi körde passet upptäckte folk på kontoret i huset mitt emot oss och började också göra övningarna, men utan musiken förstås.

5 bra övningar: 

1. Axelrullningar. Kör både framåt och bakåt. Smörjer axelleden och skuldrorna.

2. Kura ihop. Lägg händerna på axlarna, kura ihop bröstryggen och öppna upp. Ger rörlighet i bröstrygg och framsida bröst.

3. Rotation. Sträck armarna rakt fram, drar en armbåge rakt bakåt tills tummen når armhålan, vänd blicken mot armbågen. Ger rörlighetsträning för både nacke och rygg.

4. Utfallssteg. Aktiverar bål-, lår- och sätesmuskler, stora muskler som ökar förbränningen. Skjut ifrån på väg tillbaka och få lite ”explosivitet”. Lägg på armar för extra belastning.

5. Sträck sidan. Sträck armen mot taket så att sidan sträcks ut.

(Se även filmen ovan!)

För dig som vill börja

  • Sänk kraven. Var inte överambitiös, det behöver inte vara perfekt. Håll övningarna enkla så att alla kan vara med.
  • Håll pausgympan kort. Det räcker med en låt på några minuter.
  • Betona att det inte är ett träningspass utan just en paus.
  • Dela på uppdraget att leda övningarna, då blir det inte beroende av en person. Gör gärna upp ett veckoschema för vem som håller i trådarna.
  • Regelbundenhet – kör helst varje dag.
  • Gymnastikförbundets hemsida finns fler övningar att inspireras av.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.