Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Forskning ska få oss att sitta mindre på jobbet

Vi sitter för mycket på jobbet. Nu hoppas forskare att resultaten i ett stort forskningsprojekt ska ge arbetsgivare bättre stöd att minska stillasittandet och förbättra tänkandet under arbetsdagen.
Anita Täpp Publicerad
Shutterstock
Det saknas tillräcklig kunskap för att arbetsgivare ska kunna hjälpa anställda att röra sig mer på jobbet, enligt forskarna bakom projektet. Shutterstock

Att vi fungerar och mår bättre av att röra på oss är ett välkänt faktum.

Men vilken slags fysik aktivitet är bäst för våra kognitiva förmågor och vår psykiska hälsa? Det är frågor som forskare vid GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan, nu hoppas finna svaren på, i ett åttaårigt forskningsprojekt.

Bättre lärande av fysisk aktivitet

I ett tidigare projekt, bland kontorsanställda, fann GIH:s forskare bland annat att vissa tankemässiga förmågor stärks av bättre kondition. Exempelvis fann man att när stillasittande kontorsanställda rörde på sig i tre minuter varje halvtimme, exempelvis genom knäböjningar eller en rask promenad, så var det bra för neurofysiologiska mekanismer som stödjer lärandet.

I det nu aktuella forskningsprojektet ingår även att undersöka hur den som är sjukskriven för stressrelaterad ohälsa kan bli hjälpt av fysisk aktivitet.

Forskarna ska också undersöka hur arbetsgivare kan stödja medarbetare som rör sig för lite under dagen.

Varför behövs den här forskningen?
– Det saknas fortfarande för mycket kunskap för att samhällets aktörer, och däribland arbetsgivarna, ska kunna stödja anställda i den fysiska aktivitet som krävs för att stärka deras psykiska hälsa och tankemässiga funktioner. Exempelvis är WHO:s rekommendationer alltför generellt hållna, säger Maria Ekblom, docent och forskningsledare på GIH.

På lite sikt hoppas forskarna därför att det nu aktuella forskningsprojektet ska resultera i vetenskapligt underbyggda rekommendationer och föreskrifter om fysisk aktivitet och stillasittande på arbetsplatserna.

– Det skulle då exempelvis kunna handla om att alla medarbetare ska ges möjlighet att ta pauser från sitt datorarbete med en viss regelbundenhet och kanske kunna gå ut och ta lite frisk luft. Men sedan måste det också vara olika slags rekommendationer beroende på sådana faktorer som olika individers ålder och förutsättningar liksom vilka arbetsuppgifter man har och hur mycket och på vilket sätt man rör sig på jobbet, säger Maria Ekblom.

Läs mer: Allt fler får stillasittande jobb

Fotnot: Forskningsprojektet finansieras genom ett stöd på 120 miljoner kronor av KK-stiftelsen, GIH och tolv företag. Läs mer om forskningsprojektet.

Foto Maria Ekblom: Louise Ekström

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också framförståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvänding på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.