Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Forskning ska få oss att sitta mindre på jobbet

Vi sitter för mycket på jobbet. Nu hoppas forskare att resultaten i ett stort forskningsprojekt ska ge arbetsgivare bättre stöd att minska stillasittandet och förbättra tänkandet under arbetsdagen.
Anita Täpp Publicerad 13 augusti 2021, kl 08:43
Shutterstock
Det saknas tillräcklig kunskap för att arbetsgivare ska kunna hjälpa anställda att röra sig mer på jobbet, enligt forskarna bakom projektet. Shutterstock

Att vi fungerar och mår bättre av att röra på oss är ett välkänt faktum.

Men vilken slags fysik aktivitet är bäst för våra kognitiva förmågor och vår psykiska hälsa? Det är frågor som forskare vid GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan, nu hoppas finna svaren på, i ett åttaårigt forskningsprojekt.

Bättre lärande av fysisk aktivitet

I ett tidigare projekt, bland kontorsanställda, fann GIH:s forskare bland annat att vissa tankemässiga förmågor stärks av bättre kondition. Exempelvis fann man att när stillasittande kontorsanställda rörde på sig i tre minuter varje halvtimme, exempelvis genom knäböjningar eller en rask promenad, så var det bra för neurofysiologiska mekanismer som stödjer lärandet.

I det nu aktuella forskningsprojektet ingår även att undersöka hur den som är sjukskriven för stressrelaterad ohälsa kan bli hjälpt av fysisk aktivitet.

Forskarna ska också undersöka hur arbetsgivare kan stödja medarbetare som rör sig för lite under dagen.

Varför behövs den här forskningen?
– Det saknas fortfarande för mycket kunskap för att samhällets aktörer, och däribland arbetsgivarna, ska kunna stödja anställda i den fysiska aktivitet som krävs för att stärka deras psykiska hälsa och tankemässiga funktioner. Exempelvis är WHO:s rekommendationer alltför generellt hållna, säger Maria Ekblom, docent och forskningsledare på GIH.

På lite sikt hoppas forskarna därför att det nu aktuella forskningsprojektet ska resultera i vetenskapligt underbyggda rekommendationer och föreskrifter om fysisk aktivitet och stillasittande på arbetsplatserna.

– Det skulle då exempelvis kunna handla om att alla medarbetare ska ges möjlighet att ta pauser från sitt datorarbete med en viss regelbundenhet och kanske kunna gå ut och ta lite frisk luft. Men sedan måste det också vara olika slags rekommendationer beroende på sådana faktorer som olika individers ålder och förutsättningar liksom vilka arbetsuppgifter man har och hur mycket och på vilket sätt man rör sig på jobbet, säger Maria Ekblom.

Läs mer: Allt fler får stillasittande jobb

Fotnot: Forskningsprojektet finansieras genom ett stöd på 120 miljoner kronor av KK-stiftelsen, GIH och tolv företag. Läs mer om forskningsprojektet.

Foto Maria Ekblom: Louise Ekström

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.