Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Forskning ska få oss att sitta mindre på jobbet

Vi sitter för mycket på jobbet. Nu hoppas forskare att resultaten i ett stort forskningsprojekt ska ge arbetsgivare bättre stöd att minska stillasittandet och förbättra tänkandet under arbetsdagen.
Anita Täpp Publicerad
Shutterstock
Det saknas tillräcklig kunskap för att arbetsgivare ska kunna hjälpa anställda att röra sig mer på jobbet, enligt forskarna bakom projektet. Shutterstock

Att vi fungerar och mår bättre av att röra på oss är ett välkänt faktum.

Men vilken slags fysik aktivitet är bäst för våra kognitiva förmågor och vår psykiska hälsa? Det är frågor som forskare vid GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan, nu hoppas finna svaren på, i ett åttaårigt forskningsprojekt.

Bättre lärande av fysisk aktivitet

I ett tidigare projekt, bland kontorsanställda, fann GIH:s forskare bland annat att vissa tankemässiga förmågor stärks av bättre kondition. Exempelvis fann man att när stillasittande kontorsanställda rörde på sig i tre minuter varje halvtimme, exempelvis genom knäböjningar eller en rask promenad, så var det bra för neurofysiologiska mekanismer som stödjer lärandet.

I det nu aktuella forskningsprojektet ingår även att undersöka hur den som är sjukskriven för stressrelaterad ohälsa kan bli hjälpt av fysisk aktivitet.

Forskarna ska också undersöka hur arbetsgivare kan stödja medarbetare som rör sig för lite under dagen.

Varför behövs den här forskningen?
– Det saknas fortfarande för mycket kunskap för att samhällets aktörer, och däribland arbetsgivarna, ska kunna stödja anställda i den fysiska aktivitet som krävs för att stärka deras psykiska hälsa och tankemässiga funktioner. Exempelvis är WHO:s rekommendationer alltför generellt hållna, säger Maria Ekblom, docent och forskningsledare på GIH.

På lite sikt hoppas forskarna därför att det nu aktuella forskningsprojektet ska resultera i vetenskapligt underbyggda rekommendationer och föreskrifter om fysisk aktivitet och stillasittande på arbetsplatserna.

– Det skulle då exempelvis kunna handla om att alla medarbetare ska ges möjlighet att ta pauser från sitt datorarbete med en viss regelbundenhet och kanske kunna gå ut och ta lite frisk luft. Men sedan måste det också vara olika slags rekommendationer beroende på sådana faktorer som olika individers ålder och förutsättningar liksom vilka arbetsuppgifter man har och hur mycket och på vilket sätt man rör sig på jobbet, säger Maria Ekblom.

Läs mer: Allt fler får stillasittande jobb

Fotnot: Forskningsprojektet finansieras genom ett stöd på 120 miljoner kronor av KK-stiftelsen, GIH och tolv företag. Läs mer om forskningsprojektet.

Foto Maria Ekblom: Louise Ekström

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Öppna kontorslandskap ökar risken för mobbning – ny svensk studie

Risken att utsättas för mobbning är nästan dubbelt så hög i öppna kontorslandskap jämfört med egna rum eller mindre delade kontor. Det visar en ny svensk studie i psykologi.
– Kontorslandskap gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn Michael Rosander.
Elisabeth Brising Publicerad 9 april 2026, kl 06:01
Michael Rosander
Öppna kontorslandskap med fasta platser ökar risken för mobbning. Det visar en ny studie från Linköpings universitet. Michael Rosander, professor i psykologi, ser flera förklaringar till problemet. Foto: Anna Nilsen/LiU

Forskaren Michael Rosander har jämfört öppna kontorslandskap med egna rum, aktivitetsbaserat och mindre delade rum. Slutsatsen är tydlig. Miljön med öppna kontorsytor med fasta platser ökar risken för mobbning oavsett vem som jobbar där.  

– Studien visar att risken att faktiskt utsättas för mobbing och negativa beteenden är större i ett öppet kontorslandskap jämfört med att sitta i eget rum eller dela ett litet rum, säger Michael Rosander, professor i psykologi vid Linköpings universitet.  

Aktivitetsbaserade kontor där man kan byta plats och dra sig undan visade inte samma negativa resultat. 

Nästan dubbelt så hög risk för mobbning i kontorslandskap 

Studien baseras på SCB-data över 3300 anställda på kontor i hela landet. Forskarna har tittat på 22 olika negativa beteenden och när de blir mer frekventa och systematiska. Risken för mobbning för dem som arbetade i öppna kontorslandskap var mellan 1,5-2 gånger högre jämfört med att ha eget rum eller att dela kontor på några få.

Studien pekar på att den öppna kontorsmiljön i sig, inte anställdas personlighet eller andel distansarbete, påverkar utsatthet för mobbing och negativa beteenden.

Hur vet ni det här?

Michael Rosander
Michael Rosander. Foto: Charlotte Perhammar/LiU

– Vi har i datamaterialet mätt många andra saker, allt ifrån organisatoriska aspekter, till mått på personlighetsdrag. Annars kanske man tänker att en viss typ dras till och jobbar mer på sådana här kontor, säger Michael Rosander. 

Hur definierar ni mobbning?

– Det är inte mobbing för att någon säger en dum sak en gång, retas eller inte tar med dig på lunch. "Men när det upprepas och man börjar känna att man inte kan värja sig. Det är då vi börjar prata om att det är mobbing, säger Michael Rosander.

Mobbing står på tre ben, förklarar han: 

  1. Utsatthet för negativa beteenden.
  2. Systematik i utsattheten.
  3. Att en person hamnar i underläge.

Därför ökar risken för mobbning i öppna kontor

Forskarna tror den ökade risken för mobbning beror på flera saker. Fasta platser i öppna ytor skapar mer störningsmoment i en grupp anställda som inte kan byta plats. Samtidigt gör öppna ytor att färre vågar ta konflikter öppet och negativa beteenden tillåts fortgå. 

–  Andra som pratar och låter kan göra att det skaver. Arbetsmiljön blir lätt mer fientlig vilket byggs på om den här typen av beteenden tillåts pågå. Då är risken också stor att några tar på sig att ”hantera problem” och det kan lätt slå över i mobbning. 

Kontorslandskap inte mer kreativt 

 Tron att öppna kontor leder till mer interaktion och kreativitet bygger inte på vetenskap enligt Michael Rosander, tvärtom. 

– Man förväntas inte störa andra så det skapas ganska snabbt normer att inte störa i onödan. Men när man inte gör det så tar man också bort möjligheten att ta upp saker i tid vilket kan skapa frustration. 

Vilka konsekvenser får arbetsmiljön?

– Studien visade på lägre arbetstillfredsställelse och fler tankar på att sluta bland anställda i kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor jämfört med de som har egna rum eller mindre delade rum. )

Hur kan arbetsgivare minska risken för mobbing i öppna kontor? 

– Ge möjlighet att flytta någonstans och komma undan störmoment. Ha en förberedelse för att hantera skav och konflikter. Chefer måste ha en struktur för det, inte bara en lapp: Gör så här. Psykologisk trygghet spelar viktig roll, säger Michael Rosander. 

Ökad risk för ohälsa och sjukskrivning i kontorslandskap

Tidigare studier har också visat att risken för sjukskrivning och ohälsa ökar i kontorslandskap oavsett om mobbning pågår där eller ej. Det här borde få fler arbetsgivare att tänka efter kring sina öppna kontor tycker forskaren. 

– Det är inte bara en ekonomisk vinst i lokaler. Ha en tanke på att det är människor som jobbar där. De gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn.

Mobbning på jobbet – vad visar forskningen?

  • Risken för mobbning är högre för anställda i öppna kontorslandskap än för de som har eget rum eller delar kontor med några få kollegor visar en ny studie.
  • I studien räknas inte enstaka händelser som mobbning. För att klassas som mobbning krävs någon form av återkommande utsatthet.
  • Beräkningar visar att 15 procent av anställda i världen utsätts för mobbning på jobbet.
  • Studien: Workplace Bullying in the Open: the Risks Associated with Working in an Open Office (2026) har gjorts av Michael Rosander och Morten Birkeland Nielsen, universitetet i Bergen.