Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

"Försäkringskassans bedöming måste baseras på kunskap"

Förra året nekades 27 000 personer ersättning från Försäkringskassan. Men trots hård kritik har myndigheten inga planer på att ändra rutinerna.
Niklas Hallstedt Publicerad 8 oktober 2018, kl 19:39
Christine Olsson/TT
Från 2014 har antalet sjukskrivna som fått sin sjukpenning indragen ökat stadigt. Christine Olsson/TT

Något drastiskt har inträffat när det gäller möjligheten att få sjukpenning. Från 2014 har antalet sjukskrivna som fått sin sjukpenning indragen ökat stadigt. Från 1,2 procent till 5,8 procent 2017.

Det sker oftast efter 180 dagars sjukskrivning, då arbetsförmågan ska prövas mot hela arbetsmarknaden. Då bedöms många vara tillräckligt friska för att jobba.

Försäkringskassans förklaring är att man gör fler och bättre utredningar, vilket man fick extra resurser från regeringen för 2015.

– Det har lett till fler bedömningar och avslag. Samtidigt har antalet ärenden som ändras vid omprövning i förvaltningsrätten minskat, säger Terese Östlin, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, citerar Försäkringskassans egen analys från 2015: ”Ett återkommande tema har varit att handläggare säger sig ha uppfattat en tydlig ledningssignal om att det generellt är bättre att ’fria än att fälla’.”

Lagen ger enskilda handläggare ett visst bedömningsutrymme. Men 2015 fick Försäkringskassan regeringens uppdrag att verka för att sjukpenningtalet (riksgenomsnittet per år) inte skulle överstiga 9,0 dagar. Det kan, skriver ISF, ”ha påverkat hur handläggarna använder lagens bedömningsutrymme och på så sätt ha bidragit till den kraftiga ökningen av indragningarna av sjukpenning”.

I somras kom två domar i Högsta förvaltningsdomstolen, Hfd. En svårt invalidiserad arbetare hade fått sin sjukpenning indragen. Hfd konstaterade att det inte fanns något som visade hur hans sjukdomar hindrade honom från att utföra ett stillasittande arbete, och att han därmed inte har rätt till sjukpenning.

Ett affärsbiträde, vars sjukdomar gör att hon har svårt med finmotorik och greppförmåga, hade nekats halv sjukpenning. Hfd konstaterade att det i de flesta arbeten krävs att man kan använda händerna och att hon därför har rätt till sjukpenning.

Domstolen slår fast att Försäkringskassans prövning av arbetsförmågan visserligen inte måste göras mot konkreta typer av arbeten, men ändå ska ”ta hänsyn till förhållandena på arbetsmarknaden i stort”. Hfd anser också att Arbetsförmedlingens arbetsförmågeutredningar bör vara vägledande för Försäkringskassans bedömning.

Båda fallen har drivits av LO-TCO Rättsskydd. Robert Sjunnebo, chef för organisationens försäkringsrättsenhet, anser att domarna måste leda till förändringar hos Försäkringskassan.

– Arbetsförmedlingens utredningar har ytterst liten betydelse för kassans beslut. Försäkringskassans bedömning måste baseras på kunskap, inte på vad en handläggare tror eller tycker, säger Robert Sjunnebo.

Försäkringskassan fick regeringens uppdrag att hålla nere antalet sjukdagar

Frågan är dock vad domarna får för effekt i praktiken. Försäkringskassans rättschef Eva Nordqvist anser nämligen att de ligger i linje med kassans nuvarande tillämpning och lyfter i stället fram att domstolen gett Försäkringskassan rätt i att man inte behöver peka ut en konkret typ av arbete som den försäkrade kan utföra. Hon menar också att Försäkringskassan tar hänsyn till både förhållandena på arbetsmarknaden och Arbetsförmedlingens utredningar och att en arbetsförmågeutredning kan vara vägledande men inte behöver vara avgörande för kassans bedömning.

– Men vi kommer att återge det Hfd skriver i domen i vår vägledning så att detta blir ännu tydligare för handläggarna.

På ett plan kan domarna dock få betydelse för Försäkringskassans arbete, menar hon.

– Domarna innehåller ett pedagogiskt resonemang där det stegvis beskrivs hur man ska tänka vid en prövning. Det tar vi till oss. Robert Sjunnebo på LO-TCO är förvånad över Försäkringskassans uttalande.

– Försäkringskassan är inte bara en part i målet utan också en myndighet som ska förhålla sig till saker på ett mer objektivt sätt. Om de inte tycker att det är viktigt får man hoppas att domstolarna inte håller med. Om å andra sidan domstolarna instämmer i att Hfds dom inte har betydelse, då behöver lagen ändras.

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över sjukförsäkringen, bland annat för att se över tillämpningen av begreppen ”normalt förekommande arbete” och ”särskilda skäl” vid bedömning av arbetsförmåga.

Läs mer: 27 000 nekades ersättning

Fakta

➧ 2014 nekades 5 855 sjukskrivna fortsatt sjukpenning.

➧ 2017 nekades 26 587.

➧ 2009 ändrades 25 procent av de ärenden som överklagats till domstol.

➧ 2017 var siffran drygt 14 procent.

Sjukförsäkring

Hur mycket orkar en sjuk?

Kan du lägga en timme i månaden på ideellt arbete så kan du jobba. Så resonerade Försäkringskassan och nekade synskadade Maria Wilhelmsson sjukersättning.
Lina Björk Publicerad 8 september 2022, kl 06:10
Maria Wilhelmsson står i sitt kök
Att jobba ideellt en timme i månaden går inte att jämföra med ett jobb, anser Maria Wilhelmsson. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Maria Wilhelmson har en grav synskada och ser ungefär sju procent. Det gör att hon har svårt att jobba heltid i sitt jobb som administratör, eftersom koncentrationen framför datorn gör henne väldigt trött. Hon sökte därför sjukersättning för 25 procent.

– Jag har försökt att jobba heltid förut men det går inte. Det finns ingenting kvar av mig när arbetsdagen är slut.

Till en början såg allt ut att gå vägen hos Försäkringskassan. En handläggare ringde upp och ställde kompletterande frågor om jobbet och eventuella bisysslor. Maria Wilhelmson berättade att hon inte hade några bisysslor, men kom sedan på att hon engagerar sig i Synskadades Riksförbund en timme i månaden.

– Jag sitter i en festkommitté som anordnar tre fester om året. Jag har ingen lön för arbetet och det är helt kravlöst. Skulle jag inte må bra så kommer jag helt enkelt inte. Jag kunde inte tänka mig att det skulle påverka min möjlighet att få sjukersättning.

Men det gjorde det. Försäkringskassan likställde engagemanget i Synskadades Riksförbund med jobb. Och bedömningen blev att hennes arbetsförmåga inte var nedsatt.

– Jag blev så ledsen. Det ideella engagemanget ger mig så mycket. Jag blir uppdaterad på vad som händer, får träffa andra synskadade i samma situation och känna mig värdefull utan att det ställs höga krav på mig. För mig är det inte ett jobb.

Svårt att ha hobby och sjukersättning

Maria Wilhelmsson avsade sig uppdraget med festkommittén för att få vardag, jobb och ork att gå ihop. Trots det har hon ännu inte fått godkänt för ersättningen. Ärendet ligger hos Förvaltningsrätten. Hon jobbar i dag 75 procent.

Hon är dock inte ensam om att ha fått sin sjukersättning eller sjukpenning nekad på grund av bisyssla.

Under hösten blev den utredning som regeringen tillsatt för att titta på sjukförsäkringen klar. Där riktade ideella föreningar starkt kritik mot försäkringssystemet då personer med sjukersättning inte vågar engagera sig i fritidsaktiviteter eller ideella uppdrag av rädsla för att få sin ersättning nedsatt eller indragen.

Regelverket kritiseras också för att vara snårigt och inte ge någon klarhet i vad som ska räknas som fritidssyssla och ideellt arbete.

– Jag förstår att det finns begränsningar, det är helt rimligt. Såklart ska man inte kunna jobba i andra verksamheter samtidigt som man får sjukersättning. Men en timme i månaden utan lön och krav, där någonstans måste väl ändå gränsen gå? säger Maria Wilhelmson.

Utredningen föreslår att den som får sjukersättning, alltså det som tidigare kallades förtidspension, ska ha rätt att arbeta ideellt 10 timmar per vecka utan att ersättningen dras in. Något beslut är ännu inte fattat. Frågan bereds i Regeringskansliet.

– Det här är en viktig fråga för väldigt många. Personer med funktionsnedsättningar måste också kunna hålla på med en hobby för att förbättra sitt mående utan att straffas för det. Att få träffa andra människor och känna ett värde kan ju i längden göra en friskare, vilket betyder att man kan komma tillbaka till arbetslivet, säger Maria Wilhelmson.

Om aktiviteten ökar i tid kan den betraktas som arbete

Försäkringskassan ska alltid göra en bedömning utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet både när det gäller sjukersättning och sjukpenning.

– Generellt sätt kan man säga att reglerna tolkas hårdare när det gäller sjukersättning, som tidigare hette förtidspension, säger Andreas Pettersson, områdeschef på Försäkringskassan.

– Men viktigt är att titta på individen, eftersom två personer kan ha samma sjukdom men helt olika sjukdomsbild och mående.

Vid både sjukpenning och sjukersättning finns det möjlighet att delta i samhällslivet, till exempel genom att vara aktiv i en förening, eller utföra en hobby. Saker som du skulle gjort utanför din arbetstid i normala fall. Men vid bedömningen av arbetsförmågan ska förmågan att utföra sådana aktiviteter vägas in.

En timme i månaden utan lön och krav, där måste väl ändå gränsen gå?

Terese Östlin är nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.

– Om du trots din sjukdom kan utföra aktiviteter som får dig att må bra är det positivt, säger hon.

– Till en början kanske det handlar om att passa tider, vara social och träffa andra människor, vilket i längden kan förbättra ditt mående så att du kan komma tillbaka till jobbet. Problemet uppstår om aktiviteten är av sådan art eller omfattning, så att den kan jämställas med arbete.

Gränsfall kan exempelvis vara aktiviteter som påminner om ditt ordinarie jobb, att du börjar tjäna pengar på din hobby eller att du är med i tävlingssammanhang som upptar en större tid av fritidsaktiviteten.

Undviker personer fritidsaktiviteter av rädsla att bli av med sin ersättning?

– De gånger som det blivit fel handlar det nog ofta om att informationen inte nått fram i tid, eller att vi inte haft en diskussion om vad som gäller, säger Andreas Pettersson.

– Sedan finns det fall där man haft sjukersättning under flera år och blivit bättre, börjat ägna sig åt en hobby men inte tänkt på att anmäla det till myndigheterna.

Man ska anmäla till Försäkringskassan om det uppstått någon förändring som skulle kunna påverka rätten till ersättning.

– Om du känner dig osäker på vilka aktiviteter som du kan utföra när du får ersättning från Försäkringskassan kan du alltid prata med din handläggare. I de flesta fall brukar det inte vara något problem, så jag tycker inte att folk ska känna sig oroliga, säger Terese Östlin.

Sjukersättning och sjukpenning

• Om du tillfälligt inte kan arbeta för att du är sjuk kan du ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Den betalas ut på antingen 25, 50, 75 eller 100 procent.

• Sjukersättning kan du få om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du aldrig mer kommer att kunna arbeta. Tidigare kallades den för förtidspension och betalas likt sjukpenningen ut på 25,50,75 eller 100 procent.

• Sjukersättningen kan omprövas med några års mellanrum.