Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Förlorade chefsjobbet utan förklaring

En Unionenmedlem blev utan förvarning av med sin tjänst som butikschef i en mataffär. Nu kräver Unionen ett skadestånd på hundratusen kronor.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shuttertsock
Kvinnan jobbade som butikschef i en matvarubutik. Shuttertsock

Det är oklart vad som var upphovet till alltsammans. Kanske började det med att Handelsanställdas förbund anmälde butiken till Arbetsmiljöverket för brister i ledarskapet. Kritiken riktades dock inte mot butikschefen utan mot affärens ägare.

Det var i alla fall dagen efter som medlemmen efter nästan fyra år som butikschef fick ett samtal där ägaren sa åt henne att överlämna ansvaret för butiken till en annan anställd.

Den följande veckan fick hon även lämna över nycklar till butiken, koder till dator och bankkonton som var kopplade till butiken. Därtill raderades hennes e-postkonto och hon ombads lämna in sin tjänstetelefon och förmånsbil. Hon fick också veta att hon framöver skulle ha timlön i stället för månadslön vilket hon hade haft som butikschef.

Unionen kräver nu arbetsgivaren på hundratusen kronor i skadestånd.

– Det var en helt grundlös åtgärd av affärens ägare. För vår medlem kom det som en blixt från klar himmel, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen, enligt vilken det handlar om ett brott mot lagen om anställningsskydd, las, eftersom kvinnan avskedats från anställningen som butikschef utan skäl.

Medlemmen har varit föräldraledig sedan hon fråntogs rollen som butikschef.

– Hon har kvar sin anställning, men reagerar mot det som skett, säger Lena Isenstam.

– Det är en oklar situation där arbetsgivarens inställning är svårbegriplig.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.