Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Förhandlingar om arbetsrätten inledda

På tisdagen inleddes förhandlingar mellan PTK och Svenskt Näringsliv om arbetsrätten. Bättre anställningstrygghet för privatanställda tjänstemän och mer kompetensutveckling hoppas PTK ska bli resultatet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Linus Meyer
Martin Linder, ordförande i PTK och Unionen. Linus Meyer

I den så kallade januariöverenskommelsen, även kallad 73-punktsprogrammet, kom Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna fram till att arbetsrätten behöver förändras. Arbetsmarknadens parter vill själva komma fram till hur arbetsrätten ska se ut framöver. Därför gick de 27 fackförbund som representerar 880 000 privatanställda tjänstemän i PTK och Svenskt Näringslivs medlemsföretag in i förhandlingar på tisdagen.

– Vårt mål är att stärka medlemmarnas anställningstrygghet. Trygghet skapas genom ett samspel mellan anställningsskydd, tillgång till kompetensutveckling, välfungerande stöd vid omställning och ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, säger PTK:s ordförande Martin Linder i ett pressmeddelande.

Han framhåller vikten av att arbetsgivarna tar ett ökat ansvar för medarbetarnas kompetensutveckling.

– Kompetens är en nyckelfråga för Sveriges konkurrenskraft. Arbetsgivarna har länge beklagat sig över bristen på kompetens. Kompetensutveckling i anställningen är i första hand deras skyldighet och det ansvaret måste skärpas, säger Martin Linder.

PTK vill dessutom att visstidsanställda ska ha rätt till omställningsstöd, vilket inte är fallet i dag.

Svenskt Näringsliv har tidigare bland annat föreslagit genomgripande förändringar av lagen om anställningsskydd (las). Organisationen vill att båda parter har fri uppsägningsrätt vid anställningsavtal. Då försvinner turordningsregler, omplaceringsskyldighet och företrädesrätt till återanställning automatiskt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.