Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Fick rätt mot Försäkringskassan om lång väntetid

Närmare ett år. Så lång tid tog det för Försäkringskassan att fatta slutligt beslut om en Unionenmedlem skulle få sjukpenning eller inte. Oacceptabelt, skriver myndigheten om sin egen handläggning som JO-anmäldes.
Johanna Rovira Publicerad 17 december 2020, kl 11:02
Jessica Gow / TT
Försäkringskassan erkänner att handläggningstiden varit för lång. Jessica Gow / TT

Unionenmedlemmen Tilda blev sjuk i feber och hjärtproblem i början av 2019. Hennes läkare konstaterade att sjukdomen var stressrelaterad och berodde på jobbet. Hon sjukskrevs på deltid från mitten av februari.

Stressen blev knappast mindre av att både slutligt besked och pengar från Försäkringskassan uteblev. Trots otaliga telefonsamtal och mejl, både från Tilda och hennes läkare, dröjde det ända till augusti innan Tilda fick ett öre i sjukpenning.

Under hela väntetiden fick hon inget skriftligt beslut som hon kunde överklaga, så Unionens ombudsman Thomas Fahrenholz uppmanade henne att anmäla Försäkringskassan till Justitieombudsmannen, JO.  

– Men jag orkade inte just då. När man är sjukskriven och tvingas hålla på med sådana utdragna ärenden finns ingen energi kvar för att kunna fungera normalt vare sig privat eller i arbetslivet, säger Tilda.

– Jag mådde fruktansvärt dåligt redan innan. Men att inte bli trodd på, att behöva låna pengar för att betala räkningar för första gången i mitt liv, gjorde situationen ännu värre.

När pengarna väl kom visade det sig att summan var fel – hon hade fått pengar för mindre tid än hon varit sjukskriven för. Och bara fram till och med mitten på maj. Först i september fick hon resten av pengarna.

Vid det laget hade Tilda dock sagt upp sig från sitt gamla destruktiva jobb och fått anställning på ett nytt företag. Hon började så småningom må bättre och jobbade heltid från och med november. Men i januari dök det upp ett brev från Försäkringskassan om att man tänkte avslå hennes ansökan om sjukpenning. Eftersom hon inte ansökt om ny ersättning sedan september, gjorde brevet henne både förbluffad och orolig. Hon kände att nu fick det vara nog och JO-anmälde Försäkringskassan.

Läs mer: Sjukskriven ingenjör fick rätt mot Försäkringskassan

Först i februari, nästan ett helt år efter det att hon blev sjukskriven, och när JO redan börjat nysta i ärendet, fattade Försäkringskassan slutligt beslut om Tildas sjukpenning. Myndigheten meddelade henne att hon inte skulle få ersättning för en period hon redan fått ersättning för, men att hon slapp betala tillbaka något.

Försäkringskassan erkänner i sitt svar till JO att handläggningstiden för Tildas ärende, drygt 11 månader innan slutligt beslut fattades, är för lång. Men handläggningen har brustit på flera sätt, tillstår kassan och konstaterar att ”detta är inte acceptabelt”.

Genomgående finns flera perioder av passivitet och omotiverade liggtider”, skriver myndigheten och medger att man inte hanterat ärendet i enlighet med gällande lagstiftning eller interna rutiner när man exempelvis inte har återkopplat till varken Tilda eller hennes läkare.

– När jag läste Försäkringskassans svar kändes det som att vinna på lotteri. Jag blev också uppringd av en områdeschef som bad om ursäkt. Det räckte för mig

– Det är en seger, men det handlar inte om pengar, utan ett erkännande om att ingen ska behöva bli behandlad så som jag har blivit behandlad, säger Tilda.

Tilda heter egentligen något annat.

JO-anmälan

Vem som helst som anser att en myndighet eller tjänsteman på en myndighet behandlat någon felaktigt kan göra en JO-anmälan. Man behöver inte vara berörd personligen av det man anmäler, men anonyma anmälningar utreds normalt inte. Inte heller utreds anmälningar som rör sådant som hände för mer än två år sedan. JO kan inte ändra en dom eller beslut eller pröva frågor om skadestånd.

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.