Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Fick rätt mot Försäkringskassan om lång väntetid

Närmare ett år. Så lång tid tog det för Försäkringskassan att fatta slutligt beslut om en Unionenmedlem skulle få sjukpenning eller inte. Oacceptabelt, skriver myndigheten om sin egen handläggning som JO-anmäldes.
Johanna Rovira Publicerad
Jessica Gow / TT
Försäkringskassans handläggningstider påverkar CSN:s handledningar för omställningsstöd. Försäkringskassan erkänner att handläggningstiden varit för lång. Jessica Gow / TT

Unionenmedlemmen Tilda blev sjuk i feber och hjärtproblem i början av 2019. Hennes läkare konstaterade att sjukdomen var stressrelaterad och berodde på jobbet. Hon sjukskrevs på deltid från mitten av februari.

Stressen blev knappast mindre av att både slutligt besked och pengar från Försäkringskassan uteblev. Trots otaliga telefonsamtal och mejl, både från Tilda och hennes läkare, dröjde det ända till augusti innan Tilda fick ett öre i sjukpenning.

Under hela väntetiden fick hon inget skriftligt beslut som hon kunde överklaga, så Unionens ombudsman Thomas Fahrenholz uppmanade henne att anmäla Försäkringskassan till Justitieombudsmannen, JO.  

– Men jag orkade inte just då. När man är sjukskriven och tvingas hålla på med sådana utdragna ärenden finns ingen energi kvar för att kunna fungera normalt vare sig privat eller i arbetslivet, säger Tilda.

– Jag mådde fruktansvärt dåligt redan innan. Men att inte bli trodd på, att behöva låna pengar för att betala räkningar för första gången i mitt liv, gjorde situationen ännu värre.

När pengarna väl kom visade det sig att summan var fel – hon hade fått pengar för mindre tid än hon varit sjukskriven för. Och bara fram till och med mitten på maj. Först i september fick hon resten av pengarna.

Vid det laget hade Tilda dock sagt upp sig från sitt gamla destruktiva jobb och fått anställning på ett nytt företag. Hon började så småningom må bättre och jobbade heltid från och med november. Men i januari dök det upp ett brev från Försäkringskassan om att man tänkte avslå hennes ansökan om sjukpenning. Eftersom hon inte ansökt om ny ersättning sedan september, gjorde brevet henne både förbluffad och orolig. Hon kände att nu fick det vara nog och JO-anmälde Försäkringskassan.

Läs mer: Sjukskriven ingenjör fick rätt mot Försäkringskassan

Först i februari, nästan ett helt år efter det att hon blev sjukskriven, och när JO redan börjat nysta i ärendet, fattade Försäkringskassan slutligt beslut om Tildas sjukpenning. Myndigheten meddelade henne att hon inte skulle få ersättning för en period hon redan fått ersättning för, men att hon slapp betala tillbaka något.

Försäkringskassan erkänner i sitt svar till JO att handläggningstiden för Tildas ärende, drygt 11 månader innan slutligt beslut fattades, är för lång. Men handläggningen har brustit på flera sätt, tillstår kassan och konstaterar att ”detta är inte acceptabelt”.

”Genomgående finns flera perioder av passivitet och omotiverade liggtider”, skriver myndigheten och medger att man inte hanterat ärendet i enlighet med gällande lagstiftning eller interna rutiner när man exempelvis inte har återkopplat till varken Tilda eller hennes läkare.

– När jag läste Försäkringskassans svar kändes det som att vinna på lotteri. Jag blev också uppringd av en områdeschef som bad om ursäkt. Det räckte för mig

– Det är en seger, men det handlar inte om pengar, utan ett erkännande om att ingen ska behöva bli behandlad så som jag har blivit behandlad, säger Tilda.

Tilda heter egentligen något annat.

JO-anmälan

Vem som helst som anser att en myndighet eller tjänsteman på en myndighet behandlat någon felaktigt kan göra en JO-anmälan. Man behöver inte vara berörd personligen av det man anmäler, men anonyma anmälningar utreds normalt inte. Inte heller utreds anmälningar som rör sådant som hände för mer än två år sedan. JO kan inte ändra en dom eller beslut eller pröva frågor om skadestånd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.