Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Fram till 2007 var det möjligt att göra skatteavdrag för en del av fackföreningsavgiften. Avdraget slopades av Alliansen som ett sätt att delfinansiera jobbskatteavdraget. Sedan dess har flera fackförbund krävt att avdraget återinförs och i dag skriver Unionen och Kommunal i en gemensam debattartikel att regeringen nu har ett perfekt läge att införa skattereduktionen.
– Regeringen har signalerat att det finns ekonomiskt utrymme för reformer och då tycker vi att det finns mycket som talar för att avdraget återinförs. Fackligt medlemskap är ett fundament i den svenska partsmodellen och för att så många som möjligt ska ha schyssta villkor på arbetsmarknaden, säger Martin Linder.
Avdraget handlar också om rättvisa, enligt Unionen och Kommunal. I dag kan arbetsgivare göra skatteavdrag för medlemskap i en arbetsgivarorganisation och då är det rimligt att även arbetstagare kan göra det, tycker förbunden.
Tappade Unionen medlemmar när avdraget slopades 2006?
– Det vet jag inte. Unionen har haft en väldigt god medlemsutveckling de senaste åren och avsikten med förslaget är inte att underlätta rekryteringen. Det handlar om att stärka den svenska partsmodellen och att återställa en obalans på arbetsmarknaden.
Fackförbunden har inte räknat på hur stort avdraget ska vara. Fram till 2007 var det 25 procent av avgiften och enligt Vänsterpartiet – som också anser att avdraget ska återinföras – skulle det kosta statskassan ungefär 2,5 miljarder kronor årligen.
Regeringen har hittills inte lagt något förslag om skattereduktion för fackavgifter. Förra året fick finansminister Magdalena Andersson (S) en skriftlig fråga från partikollegan Jamal El-Haj om hon avsåg att återinföra avdraget och svarade då att frågan är viktig men att regeringen för närvarande inte har något sådant förslag.
Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser.
– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen,
– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den.
På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar. Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You, blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras
– Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser. Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar.
Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen.
Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa.
Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen.
– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg.
Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad:
–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said.
7000 jobb i techbranschen har försvunnit första halvåret 2025 jämfört med året innan enligt en rapport från Tech Sverige, trots stora investeringar i branschen.
Spelbolag som Massive Entertainment/Ubisoft, King, Toadman Interactive och Thunderful games har gjort sig av med folk enligt Unionen. I media har det funnits uppgifter om att anställda på King ersätts av AI. Men Björn Larm känner inte igen det.
– AI skapar oftast inte uppsägningarna, vad vi vet. Problemet i branschen är att det inte finns lika mycket kapital som de vuxit för och att konjunkturen går ner, säger Björn Larm.
För de anställda har tuffare tider fått fler att prata om villkoren i spelbranschen.
– Det finns ett teknikfackligt nätverk som grundar sig i anställdas engagemang, säger Björn Larm.
Det organiseras via ett diskussionsforum om techbranschen, Discord, som är frikopplat från fackförbund, men som samlat 200 personer som pratar arbetsvillkor och fackliga ämnen.
Unionen jobbar också aktivt med techbranschen och bjuder in medlemmar till webbinarier och anordnar träffar med medlemmar och fackklubbar. Löner, arbetstidsförkortning och rätt till hybridarbete är heta frågor enligt Björn Larm. Han hoppas samtalen kommer leda till en ökad organisering och fler kollektivavtal i branschen.
– Vi försöker stödja det fackliga arbetet på gräsrotsnivå.
Unionen har tecknat kollektivavtal på 400 techbolag senaste två åren, vilket Kollega skrivit om tidigare.
Kollektivavtal finns i dag på spelbolagen Fatalist (Avalanche), Paradoxe Interactive och EA Digital Illusions CE/Dice (som ägs av Electronic Arts)
Enligt Björn Larm på Unionen förs diskussioner om att teckna kollektivavtal med flera andra bolag.
Ledarna för Massive Entertainment (som ägs av Ubisoft) och Sharkmob (som ägs av Tencent) har gått ut i media och tagit initiativ till ett nytt branschspecifikt kollektivavtal.
Vad vill medlemmarna i spelbranschen ha från Unionen?
– Det finns en oro kring utköp och vi svarar på många frågor om juridiken. I stället för att säga upp folk på ett strukturerat sätt med involvering av anställda och fack får chefer välja ut vilka de tycker ska gå och så får de personerna ett utköpsförslag.
Björn Larm tycker utköpsmetoden i spelbranschen leder till ”osäkra, dumma och felaktiga beslut”. En förhandling om arbetsbrist som följer lagen om medbestämmande, mbl, hade varit att föredra och följt juridiken enligt Unionens ombudsman. Nu riskerar nyckelpersoner att försvinna på lösa grunder enligt facket.
Unionenklubben på Paradox Interactive är en av de Unionenklubbar inom tech som vågar delta i det offentliga samtalet om sina anställningsvillkor. Sedan 1 september är det inte tillåtet med hemarbete på Paradox utan särskilda skäl. Beslutet ledde till ett stort missnöje.
Enligt Gustav Palmqvist, Unionens klubbordförande på Paradox, fortsätter frågan om hemarbete engagera anställda.
– Vi vill skapa en större och bredare debatt runt det här med rätt till hybridarbete bland Unionens medlemmar inför nästa kollektivavtalsförhandling, säger han.
Är rätten till hybridjobbande viktigare än arbetstidsförkortning?
– Många känner att fyradagarsvecka är den absoluta drömmen, men vägen dit verkar ganska lång. Så då är det sådana här saker som känns mer närliggande.