Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Tufft jobba fackligt i bemanningsbranschen

I början av sommaren fick Tashmina Berdini pris för sitt arbete med att få igång en facklig verksamhet på Academic Work Consulting. I dag är risken stor att klubben hon var med att starta läggs ned.
Niklas Hallstedt Publicerad
Amadeusfoto
Tashmina Berdini lyfter fram flera saker som gör fackligt arbete i bemanningsföretag mer komplicerat än i andra typer av företag. Amadeusfoto

När halva klubbstyrelsen försvinner från en dag till en annan eftersom de har blivit rekryterade till kundföretag där de haft uppdrag blir det svårt att bedriva fackligt arbete. Med en annan arbetsgivare kan de inte längre företräda konsulterna på Academic Work. Det här är den bistra verkligheten i bemanningsbranschen.

Tashmina Berdini vet. Så sent som i juni prisades hon som Årets uppstickare av Unionen, ett pris som ges till en person som har nått framgång i en facklig fråga på kort tid. Då hade det gått drygt fyra månader sedan Unionenklubben på Academic Work Consulting hade sitt första möte. Vid varje möte därefter har styrelsen haft en stående agenda med fyllnadsval och nyval på grund av den stora ruljangsen.

Läs mer: De är årets jobbhjältar

I dag är de bara två kvar i styrelsen. Och snart står Tasmina Berdini ensam kvar eftersom den siste av hennes fackliga kollegor har blivit överrekryterad.

– Vårt arbete blir väldigt ostadigt och det blir svårt att skapa långsiktiga relationer med våra medlemmar och arbetsgivaren när vi hela tiden tappar viktiga personer. De vill ju kunna stanna kvar och bidra, men det fungerar inte så. Jag har kunnat ägna mer tid åt det fackliga arbetet än de andra i styrelsen eftersom jag gjorde det här under min föräldraledighet. Det var först nu i augusti jag kom tillbaka till jobbet, säger Tashmina Berdini.

Samtidigt som det fackliga arbetet har svajat har inte heller samspelet med arbetsgivaren varit smärtfritt, delvis på grund av att det är ovana roller för båda parter.

– I grund och botten är facklig verksamhet bra för arbetsgivaren. De får någon att förhandla med och fråga om råd, det stärker dem också. Men för att det ska fungera måste det finnas ett förtroende för det fackliga arbetet. Arbetsgivaren är inte en fiende, utan en samarbetspartner, med den andan gick vi in i det fackliga arbetet, säger Tashmina Berdini.

Hon lyfter fram flera saker som gör fackligt arbete i bemanningsföretag mer komplicerat än i andra typer av företag: Konsulterna kan när som helst anställas av de företag där de utför sina uppdrag, det är svårt att hålla kontakten med alla medlemmar eftersom de är ute på en mängd olika företag och det kan vara besvärligt att jobba fackligt när man sitter ute hos en kund. Då måste man be om ledigt för det fackliga arbetet först hos kunden och sedan få den godkänd av arbetsgivaren.

– Det går helt enkelt inte att bedriva facklig verksamhet och vara konsult samtidigt, konstaterar Tashmina Berdini.

En möjlig lösning återfinns på bemanningsföretaget Manpower. Där arbetar Yvonne Ingle och ytterligare två kollegor med sina fackliga uppdrag på heltid.

– Man måste arbeta heltid med det fackliga. Man kan inte klona sig och göra det samtidigt som man är uthyrd. Kunden som man är uthyrd tilltycker ju att man är där för att sköta sitt uppdrag, inget annat, säger Yvonne Ingle.

– Vår uppfattning är att om man vill ha ett kvalitativt fackligt arbete och ha en bra dialog med arbetsgivaren och sköta mbl-förhandlingar och allt annat som fackligt arbete innebär, så måste man göra det på heltid i vår bransch.

Enligt Yvonne Ingle är det här också ett krav man har lyft till förbundsnivå. Hon utesluter inte att det kan bli avtalskrav i framtiden.

Tashmina Berdini på Academic Work Consulting kan inte vänta tills nästa avtalsrörelse.

– Vi kommer att kalla till ett medlemsmöte i september och informera medlemmarna om situationen, att om det inte finns någon som vill ta på sig styrelseuppdrag måste vi stänga ner klubbverksamheten, säger hon.

– Det är viktigt att det finns en motpart till arbetsgivaren, annars har vi ingen röst och det blir svårt att påverka anställningsvillkoren till det bättre för våra ambulerande konsulter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen: Fler unga aktiva är en ödesfråga

Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Johanna Rovira Publicerad 13 oktober 2025, kl 13:15
Unionen satsar på att få fler unga att engagera sig fackligt genom initiativet Generation You. Målet är att stärka den svenska modellen och inspirera nästa generation till att ta förtroendeuppdrag.På bild: Ungdomar sätter upp postit-lappar.
Deltagarna fick välja vilka frågor på arbetsplatsen som engagerade dem mest. Foto: Johanna Rovira

Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så  återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser. 

– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen, 

– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den. 

Unionens satsar på unga

På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar.  Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You,  blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras 

Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser.  Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar. 

Yngre ratar facket

Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet  i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen. 

Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa. 

Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen. 

– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg. 

Firas Mohammed Said. Foto: Johanna Rovira.

Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad: 

–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said. 

Fackligt

Fackligt muller i dataspelsbranschen

Det görs nedskärningar i spelbranschen. Samtidigt har det fackliga engagemanget ökat.
– Ju tuffare villkor desto mer kavlar folk upp ärmarna, säger Björn Larm, kollektivavtalssamordnare på Unionen.
Elisabeth Brising Publicerad 17 september 2025, kl 06:01
Massive Entertainment/Ubisoft
Enligt Unionen finns ett växande intresse för fackliga frågor bland anställda i spelbranschen just nu. Det kan bero på sämre tider. King och Massive Entertainment/Ubisoft är exempel på spelföretag som tvingats säga upp personal. Foto: Massive Entertainment Press

7000 jobb i techbranschen har försvunnit första halvåret 2025 jämfört med året innan enligt en rapport från Tech Sverige, trots stora investeringar i branschen. 

”Ersätts inte av AI”

Spelbolag som Massive Entertainment/Ubisoft, King, Toadman Interactive och Thunderful games har gjort sig av med folk enligt Unionen. I media har det funnits uppgifter om att anställda på King ersätts av AI. Men Björn Larm känner inte igen det. 

Björn Larm Unionen
Björn Larm. Foto: Unionen

AI skapar oftast inte uppsägningarna, vad vi vet. Problemet i branschen är att det inte finns lika mycket kapital som de vuxit för och att konjunkturen går ner, säger Björn Larm. 

Teknikfackligt nätverk

För de anställda har tuffare tider fått fler att prata om villkoren i spelbranschen.  

Det finns ett teknikfackligt nätverk som grundar sig i anställdas engagemang, säger Björn Larm. 

Det organiseras via ett diskussionsforum om techbranschen, Discord, som är frikopplat från fackförbund, men som samlat 200 personer som pratar arbetsvillkor och fackliga ämnen.

Unionen jobbar också aktivt med techbranschen och bjuder in medlemmar till webbinarier och anordnar träffar med medlemmar och fackklubbar. Löner, arbetstidsförkortning och rätt till hybridarbete är heta frågor enligt Björn Larm. Han hoppas samtalen kommer leda till en ökad organisering och fler kollektivavtal i branschen. 

Vi försöker stödja det fackliga arbetet på gräsrotsnivå. 

Satsning på kollektivavtal inom tech

Unionen har tecknat kollektivavtal på 400 techbolag senaste två åren, vilket Kollega skrivit om tidigare. 

Kollektivavtal finns i dag på spelbolagen Fatalist (Avalanche), Paradoxe Interactive och EA Digital Illusions CE/Dice (som ägs av Electronic Arts)

Enligt Björn Larm på Unionen förs diskussioner om att teckna kollektivavtal med flera andra bolag. 

Ledarna för Massive Entertainment (som ägs av Ubisoft) och Sharkmob (som ägs av Tencent) har gått ut i media och tagit initiativ till ett nytt branschspecifikt kollektivavtal. 

Vad vill medlemmarna i spelbranschen ha från Unionen?

Det finns en oro kring utköp och vi svarar på många frågor om juridiken. I stället för att säga upp folk på ett strukturerat sätt med involvering av anställda och fack får chefer välja ut vilka de tycker ska gå och så får de personerna ett utköpsförslag. 

”Osäkra, dumma och felaktiga”

Björn Larm tycker utköpsmetoden i spelbranschen leder till ”osäkra, dumma och felaktiga beslut”. En förhandling om arbetsbrist som följer lagen om medbestämmande, mbl, hade varit att föredra och följt juridiken enligt Unionens ombudsman. Nu riskerar nyckelpersoner att försvinna på lösa grunder enligt facket.

Missnöje med 100 procent kontorskrav

Unionenklubben på Paradox Interactive är en av de Unionenklubbar inom tech som vågar delta i det offentliga samtalet om sina anställningsvillkor. Sedan 1 september är det inte tillåtet med hemarbete på Paradox utan särskilda skäl. Beslutet ledde till ett stort missnöje

Enligt Gustav Palmqvist, Unionens klubbordförande på Paradox, fortsätter frågan om hemarbete engagera anställda. 

Gustav Palmqvist
Gustav Palmqvist. Foto: Privat

– Vi vill skapa en större och bredare debatt runt det här med rätt till hybridarbete bland Unionens medlemmar inför nästa kollektivavtalsförhandling, säger han. 

Är rätten till hybridjobbande viktigare än arbetstidsförkortning?

– Många känner att fyradagarsvecka är den absoluta drömmen, men vägen dit verkar ganska lång. Så då är det sådana här saker som känns mer närliggande. 

Fackligt

Avtalsboom inom tech

400 nya kollektivavtal på 1,5 år. Det är resultatet av Unionens särskilda satsning mot techbranschen – och av konflikten med Klarna.
– Snöbollen är i rullning, säger Björn Larm på Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 16 juni 2025, kl 06:01
Ljudplattformen Epidemic Sound är en av 400 företag inom tech som nyligen tecknat kollektivavtal med Unionen. Klubbstyrelsens Tobias Hurtig, Anna Ekers och Michael Pearce märker av ett ökat intresse och engagemang för fackliga frågor - både hos medlemmarna och deras arbetsgivare. Foto: Anders Warne

Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.

Björn Larm Unionen
Björn Larm. Foto: Unionen

– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.

Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor. 

Spotifys flygblad fick motsatt effekt

Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.

Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 400 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:

– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.

Epidemic Sound välkomnade fackets krav

Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.

Tobias Hurtig

– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.

Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.

Spelbolag vill teckna branschavtal

Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.

– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.

Så många techföretag har tecknat avtal

Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 150 under 2025 (tom augusti). Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.