Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

TCO:s Per Hilmersson får toppjobb i Europafacket

På fredagen valdes TCO:s internationella chef Per Hilmersson till vice generalsekreterare i Europafacket. Under kongressen som hölls i Wien under veckan antog Europafacket även ett konkret handlingsprogram för perioden 2019-2023.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
TCO
Per Hilmersson har arbetat med EU-frågor i 19 år. TCO

Per Hilmersson har arbetat med EU-frågor i 19 år - för Socialdemokraterna i Europaparlamentet, i Margot Wallströms kabinett i EU-kommissionen och på LO/TCO/Sacos kontor i Bryssel, där han var chef i fyra år. Sedan 2015 är han TCO:s internationella chef med EU på sitt bord.

– Mina favoritfrågor är EU och fackliga frågor. Därför är Europafacket ett naturligt steg för mig, säger han.

Varifrån kommer ditt engagemang för EU- och arbetsmarknadspolitiska frågor?
– Båda mina föräldrar var aktiva medlemmar i TCO-förbund, så mitt politiska och fackliga engagemang kommer hemifrån. Själv planerade jag först att bli samhällskunskaps- och historielärare. När vi började läsa om EU tyckte jag att det var spännande. För att med egna ögon få en bild av hur EU:s institutioner fungerar gjorde jag praktik på ett regionalt representationskontor i Bryssel 2000 – och blev kvar. Under min tid på TCO har jag pendlat, men nu flyttar jag hem till min familj i Bryssel.

Vilka frågor kommer du att driva i Europafacket?
– Generalsekreteraren avgör vilka ansvarsområden jag får, men jag har föreslagit arbetsmarknadspolitik, fri rörlighet, arbetsmiljö och internationell handel. På det arbetsmarknadspolitiska området är det, med tanke på digitaliseringen och den gröna omställningen, viktigt att fokusera på arbetskraftens omställningsförmåga. När det gäller den fria rörligheten gäller det att stärka arbetstagarnas möjligheter att röra sig över gränserna, samtidigt som vi vidtar åtgärder mot oseriösa företag som konkurrerar med låga löner och dåliga arbetsvillkor. På arbetsmiljöområdet behövs till exempel en mer långsiktig EU-politisk strategi för att pusha medlemsländerna att ta tag i problemen med arbetsplatsolyckor och den psykosociala arbetsmiljön.

Vilka blir dina konkreta arbetsuppgifter?
– En viktig uppgift blir att ersätta generalsekreteraren om han inte kan åka på möten.  Jag får också ansvar för ett antal kommittéer, där olika sakfrågor diskuteras. Det blir även möten med representanter för EU-kommissionen, ministerrådet, Europaparlamentet och arbetsgivarna samt mycket kontakt med medlemsorganisationerna.

Har det någon betydelse att en av Europafackets två vice generalsekreterare är svensk?
– Jag företräder inte de svenska facken, utan alla 90 fackliga centralorganisationer som är medlemmar i Europafacket.  Men jag för med mig ett svenskt perspektiv - värdet av en stark kollektivavtalsmodell, där arbetsmarknadens parter gör upp om arbetsvillkor och löner. Flera studier visar att de länder som klarade sig bäst i den globala ekonomiska krisen har starka oberoende parter på arbetsmarknaden, som snabbt har kunnat hitta flexibla lösningar på olika problem.

Vilka frågor blir viktiga för Europafacket den kommande kongressperioden 2019-2023?
– Vi kommer att lyfta fram vikten av kollektivavtalsförhandlingar och arbeta för att EU ska främja kapacitetsuppbyggnad för partssamverkan. Jämställdhet, likahandling, antidiskriminering, kompetensutveckling och klimatet blir andra viktiga frågor. Vi fortsätter även att arbeta för att EU-länderna levererar på den sociala pelaren, de 20 principer som ska vägleda dem i deras social- och arbetsmarknadspolitik. 

Europafacket

  • Den europeiska fackliga samarbetsorganisationen (EFS), på engelska European Trade Union Confederation (ETUC) kallas ofta Europafacket i Sverige.
  • Bildades 1973.
  • 2015 valdes italienaren Luca Visentini till generalsekreterare.
  • Företräder 45 miljoner löntagare i 90 fackliga centralorganisationer från 38 länder i Europa, samt 10 europeiska fackliga branschorganisationer. Svenska medlemmar är TCO, LO och Saco.
  • Förhandlar med motsvarande arbetsgivarorganisationer på europeisk nivå för att ingå kollektivavtal i specifika frågor, dock inte löneförhandlingar. Exempel på avtal som blivit EU-lag gäller visstidsanställningar, distansarbete och stress i arbetet. Arbetar även för bland annat jämställdhet, rättvisa löner och säkra arbetsplatser.

Källa: ETUC, Europaportalen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen om AI-chefer: ”Måste finnas människa i kontroll”

Unionen drar en tydlig gräns mot AI som fattar beslut i stället för mänskliga chefer.
– Du kan aldrig automatisera en chef, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på digitala tjänster.
Elisabeth Brising Publicerad 21 maj 2025, kl 06:01
Victor Bernhardtz.
Victor Bernhardtz, utredare på Unionen varnar för en övertro på AI-system för chefer. "Vissa dras med i hajpen och tror mer om tekniken än vad den kan leverera", säger han. Foto: Unionen

AI och algoritmiska system används mer och mer i arbetsledning. Det innebär nya risker i arbetsmiljön visar en svensk forskningsrapport. 

Vad ser facket för risker med AI och algoritmer som chefsstöd?

– Att vi lärt oss att lita på datorer, att det är maskiner som räknar rätt. Men när det kommer till AI-system som beslutsstöd vet vi inte alltid exakt hur de funkar. Det är osannolikt att vi får in all data som behövs för att få ut ett korrekt svar, eller en rimlig rekommendation. 

Vad vill Unionen göra när det gäller datadrivet ledarskap?

Vårt krav är att det alltid måste finnas en människa i kontroll. Du kan automatisera vissa arbetsuppgifter men du kan aldrig automatisera en chef. Du kan aldrig utkräva ansvar ur ett datorsystem och därför kan det heller aldrig vara det som fattar besluten. Det finns system som fattar mikrobeslut men då måste en chef kunna förklara och överpröva dem.

Det här är algoritmisk arbetsledning och AI som chefsstöd

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
I en rapport från arbetsgivarorganisationen Almega beskrivs hur företag redan använder AI för många administrativa uppgifter.

I en studie på svenska logistikföretag såg forskare att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa

Tror du det blir lika hård övervakning av tjänstemän framöver som för arbetare i logistikbranschen? 

Tjänstemän har så pass hög specialisering och gör så olika saker att det är svårt för ett system att arbetsleda dem så. Det blir snarare mer digital utvärdering av prestationer. Men de system för utvärdering jag tittat på är problematiska på svensk arbetsmarknad utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. Vi vet att chefer ändå installerar programvara i smyg på vissa ställen. 

Vad är problemet med att kontrollera anställdas prestationer med digitala mätningar? 

Om arbetsgivare agerar i hög utsträckning på vad som kan mätas skapar du incitament för personal att bara göra det som mäts, inte det som inte mäts, för det premieras inte. Risken är att man hamnar i en ironisk situation där man inför ett system för ökad effektivitet som minskar produktiviteten. Det kan leda till en låg grad av självständighet, men hög grad av övervakning och kontroll, vilket innebär en sämre arbetsmiljö. 

Hur förberett är facket på att förhandla kring AI och datadriven arbetsledning?

–  Vi har en intellektuell förståelse men det betyder inte att alla i organisationen har kunskapen. Jag tror inte vi kommer komma i mål med det på kort sikt för tekniken uppdateras hela tiden. Men vi ska och kommer göra mer. Det finns en handbok i att förhandla digital integritet och AI. 

Vad kan lokala klubbar göra för att påverka arbetsvillkoren?

– Påkalla MBL-förhandling när nya system införs om inte arbetsgivaren gjort det. Som förtroendevald ska man inte bli rädd för det här. Viss oro är befogad men man ska inte känna att det gör att man inte kan ta tag i det. Precis som i andra frågor finns regelverk. Du behöver inte bli machine-learning-expert.

Vilken kunskap har chefer om hur AI och algoritmer funkar?

Det händer att en fackklubb förklarar att en chef sagt ”det här står i systemet, nu är det så” - att chefen inte längre fattar självständiga beslut utan tittar på en skärm och tar det för sant. Chefer måste förstå att system för algoritmisk arbetsledning inte är maskiner som räknar rätt, utan de gör vad de kan med den data de får och den programmering de har. 

Vad ser Unionen för möjligheter med AI och algoritmer som chefsstöd?

Jag har inte träffat många chefer som säger att de har för lite att göra. Kan du automatisera vissa moment frigör du potentiellt sett tid. Om du får det här att fungera kan du få bättre beslutsunderlag och hantera stora data för exempelvis kompetensutveckling. 

Vad ska man tänka på som chef kring datadrivet beslutsstöd? 

Här kommer jag inte få med allt. Jag kommer ändå få göra en avancerad analys och bedömning innan jag fattar något ledningsbeslut. Ett datorsystem kan bara hantera den data som skickas in och det behöver en massa datapunkter. Du kan mäta interaktioner, eller samtal man ringer, men det säger inget om kvaliteten i mötena eller samtalen. Det finns jättemycket osynligt arbete som alla på ett kontor gör som inte syns i ett system. 

Fördelar med AI/algoritmer som chefsstöd

Kan ge mer konsekvent bedömning av prestationer. 
Kan avlasta chefers administration.
Stora datamängder kan förenkla prognoser och kompetensutveckling. 
Ökad effektivitet, kan ge minskat svinn av tid. 

Risker med AI/algoritmer som chefsstöd

Ökad övervakning och ständig mätning av prestationer skapar fysisk och psykisk stress och ohälsa hos människor.
Mindre rättvis bedömning av prestationer utifrån systemets trubbighet. 
Minskad personlig integritet i arbetslivet. 
Risk att anställda förlorar inflytande och inte kan frångå systemet.
Risk att beslut inte går att ansvarsutkräva av mänskliga beslutsfattare. 
Risk för fel och att chefer och ledning litar alla på förslag och siffror i systemet.
Risk att chefer inte förstår på vilka premisser datan skapats.
Risk för lagbrott mot GDPR, AI-förordningen och Arbetsmiljölagen. 
Miljön påverkas negativt - AI kostar mycket i el och naturresurser

Listan är sammanställd av Kollega. Källor: Forskarrapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef, Unionens AI-expert Victor Bernhardtz och SVT/Forbes. 

Läs mer: Unionen om integritet på jobbet.