Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Per Hilmersson har arbetat med EU-frågor i 19 år - för Socialdemokraterna i Europaparlamentet, i Margot Wallströms kabinett i EU-kommissionen och på LO/TCO/Sacos kontor i Bryssel, där han var chef i fyra år. Sedan 2015 är han TCO:s internationella chef med EU på sitt bord.
– Mina favoritfrågor är EU och fackliga frågor. Därför är Europafacket ett naturligt steg för mig, säger han.
Varifrån kommer ditt engagemang för EU- och arbetsmarknadspolitiska frågor?
– Båda mina föräldrar var aktiva medlemmar i TCO-förbund, så mitt politiska och fackliga engagemang kommer hemifrån. Själv planerade jag först att bli samhällskunskaps- och historielärare. När vi började läsa om EU tyckte jag att det var spännande. För att med egna ögon få en bild av hur EU:s institutioner fungerar gjorde jag praktik på ett regionalt representationskontor i Bryssel 2000 – och blev kvar. Under min tid på TCO har jag pendlat, men nu flyttar jag hem till min familj i Bryssel.
Vilka frågor kommer du att driva i Europafacket?
– Generalsekreteraren avgör vilka ansvarsområden jag får, men jag har föreslagit arbetsmarknadspolitik, fri rörlighet, arbetsmiljö och internationell handel. På det arbetsmarknadspolitiska området är det, med tanke på digitaliseringen och den gröna omställningen, viktigt att fokusera på arbetskraftens omställningsförmåga. När det gäller den fria rörligheten gäller det att stärka arbetstagarnas möjligheter att röra sig över gränserna, samtidigt som vi vidtar åtgärder mot oseriösa företag som konkurrerar med låga löner och dåliga arbetsvillkor. På arbetsmiljöområdet behövs till exempel en mer långsiktig EU-politisk strategi för att pusha medlemsländerna att ta tag i problemen med arbetsplatsolyckor och den psykosociala arbetsmiljön.
Vilka blir dina konkreta arbetsuppgifter?
– En viktig uppgift blir att ersätta generalsekreteraren om han inte kan åka på möten. Jag får också ansvar för ett antal kommittéer, där olika sakfrågor diskuteras. Det blir även möten med representanter för EU-kommissionen, ministerrådet, Europaparlamentet och arbetsgivarna samt mycket kontakt med medlemsorganisationerna.
Har det någon betydelse att en av Europafackets två vice generalsekreterare är svensk?
– Jag företräder inte de svenska facken, utan alla 90 fackliga centralorganisationer som är medlemmar i Europafacket. Men jag för med mig ett svenskt perspektiv - värdet av en stark kollektivavtalsmodell, där arbetsmarknadens parter gör upp om arbetsvillkor och löner. Flera studier visar att de länder som klarade sig bäst i den globala ekonomiska krisen har starka oberoende parter på arbetsmarknaden, som snabbt har kunnat hitta flexibla lösningar på olika problem.
Vilka frågor blir viktiga för Europafacket den kommande kongressperioden 2019-2023?
– Vi kommer att lyfta fram vikten av kollektivavtalsförhandlingar och arbeta för att EU ska främja kapacitetsuppbyggnad för partssamverkan. Jämställdhet, likahandling, antidiskriminering, kompetensutveckling och klimatet blir andra viktiga frågor. Vi fortsätter även att arbeta för att EU-länderna levererar på den sociala pelaren, de 20 principer som ska vägleda dem i deras social- och arbetsmarknadspolitik.
Källa: ETUC, Europaportalen
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
