Per Hilmersson har arbetat med EU-frågor i 19 år - för Socialdemokraterna i Europaparlamentet, i Margot Wallströms kabinett i EU-kommissionen och på LO/TCO/Sacos kontor i Bryssel, där han var chef i fyra år. Sedan 2015 är han TCO:s internationella chef med EU på sitt bord.
– Mina favoritfrågor är EU och fackliga frågor. Därför är Europafacket ett naturligt steg för mig, säger han.
Varifrån kommer ditt engagemang för EU- och arbetsmarknadspolitiska frågor?
– Båda mina föräldrar var aktiva medlemmar i TCO-förbund, så mitt politiska och fackliga engagemang kommer hemifrån. Själv planerade jag först att bli samhällskunskaps- och historielärare. När vi började läsa om EU tyckte jag att det var spännande. För att med egna ögon få en bild av hur EU:s institutioner fungerar gjorde jag praktik på ett regionalt representationskontor i Bryssel 2000 – och blev kvar. Under min tid på TCO har jag pendlat, men nu flyttar jag hem till min familj i Bryssel.
Vilka frågor kommer du att driva i Europafacket?
– Generalsekreteraren avgör vilka ansvarsområden jag får, men jag har föreslagit arbetsmarknadspolitik, fri rörlighet, arbetsmiljö och internationell handel. På det arbetsmarknadspolitiska området är det, med tanke på digitaliseringen och den gröna omställningen, viktigt att fokusera på arbetskraftens omställningsförmåga. När det gäller den fria rörligheten gäller det att stärka arbetstagarnas möjligheter att röra sig över gränserna, samtidigt som vi vidtar åtgärder mot oseriösa företag som konkurrerar med låga löner och dåliga arbetsvillkor. På arbetsmiljöområdet behövs till exempel en mer långsiktig EU-politisk strategi för att pusha medlemsländerna att ta tag i problemen med arbetsplatsolyckor och den psykosociala arbetsmiljön.
Vilka blir dina konkreta arbetsuppgifter?
– En viktig uppgift blir att ersätta generalsekreteraren om han inte kan åka på möten. Jag får också ansvar för ett antal kommittéer, där olika sakfrågor diskuteras. Det blir även möten med representanter för EU-kommissionen, ministerrådet, Europaparlamentet och arbetsgivarna samt mycket kontakt med medlemsorganisationerna.
Har det någon betydelse att en av Europafackets två vice generalsekreterare är svensk?
– Jag företräder inte de svenska facken, utan alla 90 fackliga centralorganisationer som är medlemmar i Europafacket. Men jag för med mig ett svenskt perspektiv - värdet av en stark kollektivavtalsmodell, där arbetsmarknadens parter gör upp om arbetsvillkor och löner. Flera studier visar att de länder som klarade sig bäst i den globala ekonomiska krisen har starka oberoende parter på arbetsmarknaden, som snabbt har kunnat hitta flexibla lösningar på olika problem.
Vilka frågor blir viktiga för Europafacket den kommande kongressperioden 2019-2023?
– Vi kommer att lyfta fram vikten av kollektivavtalsförhandlingar och arbeta för att EU ska främja kapacitetsuppbyggnad för partssamverkan. Jämställdhet, likahandling, antidiskriminering, kompetensutveckling och klimatet blir andra viktiga frågor. Vi fortsätter även att arbeta för att EU-länderna levererar på den sociala pelaren, de 20 principer som ska vägleda dem i deras social- och arbetsmarknadspolitik.
Europafacket
- Den europeiska fackliga samarbetsorganisationen (EFS), på engelska European Trade Union Confederation (ETUC) kallas ofta Europafacket i Sverige.
- Bildades 1973.
- 2015 valdes italienaren Luca Visentini till generalsekreterare.
- Företräder 45 miljoner löntagare i 90 fackliga centralorganisationer från 38 länder i Europa, samt 10 europeiska fackliga branschorganisationer. Svenska medlemmar är TCO, LO och Saco.
- Förhandlar med motsvarande arbetsgivarorganisationer på europeisk nivå för att ingå kollektivavtal i specifika frågor, dock inte löneförhandlingar. Exempel på avtal som blivit EU-lag gäller visstidsanställningar, distansarbete och stress i arbetet. Arbetar även för bland annat jämställdhet, rättvisa löner och säkra arbetsplatser.
Källa: ETUC, Europaportalen
