Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Straffades för att ha kontaktat facket

En 27-årig kvinna fick upprepade varningar eftersom hon, enligt arbetsgivaren, presterade för lite och ofta kom för sent. Unionen hävdar att den verkliga orsaken är att kvinnan tagit hjälp av facket och stämmer nu Stockholmsföretaget för föreningsrättskränkning.
Ola Rennstam Publicerad

Kvinnan hade jobbat på en reservdelsgrossist i två år när det förra våren uppstod en diskussion om hennes lön. Unionen kopplades in och saken löstes vid förhandlingsbordet. Men bara en månad senare fick den 27-åriga kvinnan en skriftlig varning sedan hon kommit 30 minuter sent till sin arbetsplats. Detta trots att hon på morgonen meddelat sin närmaste chef om förseningen och att hon senare arbetade in tiden.

Veckan därefter varslades hon om uppsägning på grund av personliga skäl men även denna gång var Unionens förhandlingstaktik framgångsrik - kvinnan fick behålla jobbet. Lyckan blev dock kortvarig.

Under månaderna som följde fick hon den ena varningen efter den andra, bland annat för att hon skulle ha vägrat att arbeta, vilket kvinnan bestämt nekar till. Enligt arbetsgivaren har hon även lämnat arbetsplatsen utan lov vid ett tillfälle, enligt kvinnan hade hon och en kollega åkt och handlat för bolagets räkning.

Det är anmärkningsvärt att de skriftliga varningarna börjat dugga in direkt efter att den här medlemmen har tagit upp frågan om sin lön och Unionen kallat till förhandling.

-  I mina ögon har hon inte gjort något som motiverar en varning och hon har heller aldrig tidigare under sin anställning fått några påpekanden från arbetsgivaren. Att förteget delar ut varningar ger ett väldigt aggressivt intryck, man försöker hitta fel, säger Anne Alfredson, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd och den som har hand om ärendet.

Under samma period fick 27-åringen även e-post av sin närmaste chef där han beskriver hur han gått förbi hennes arbetsplats varje halvtimme och kontrollerat vad hon ägnat sig åt. Bland annat noterar han att hon är ute och röker, sitter och skrattar med sina kollegor och är frånvarande på grund av lunch.

- De påpekandena är helt absurda, att man småpratar betyder det att man inte sköter sitt arbete? Punkterna indikerar att det här är trams och att den här mellanchefen är ute efter henne, säger Anne Alfredson.

Mellanchefen har också skickat ett sms till kvinnan där han antyder det kommer att få konsekvenser för hennes framtid på företaget om hon blandar in facket. Ett förtäckt hot och föreningsrättskränkning, enligt facket.

- Vi hävdar att man har vidtagit åtgärder för att skada den här medlemmen för att hon kontaktat Unionen och försökt skrämma henne att inte utnyttja föreningsrätten.

Det är oerhört allvarligt, att medlemmar inte vågar kontakta förbundet för att man är rädd att hamna i blåsväder är det värsta som kan hända förbundet. Ett jätteviktigt budskap till alla medlemmar: kom till facket om något är fel - ni ska kunna göra det utan att drabbas av repressalier.

Förhandlingarna slutade i oenighet och nu har Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen, AD och kräver 200 000 kronor i skadestånd. Unionenmedlemmen har tagit illa vid sig av arbetsgivarens agerande och har varit sjukskriven under en längre tid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.