Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

SLF och Unionen kan bli ett

Styrelsen i fackförbundet SLF, Skogs- och lantbrukstjänstemannaförbundet, har inlett samtal med Unionen om en eventuell sammanslagning.
Sofia Broomé Publicerad
Colourbox
Unionen och SLF har inlett förhandlingar om en eventuell sammanslagning. Colourbox

Skogs- och lantbrukstjänstemannaförbundet, SLF, med drygt 500 medlemmar har förlorat många medlemmar de senaste åren och får inte längre verksamheten att bära sig.

Därför har förbundets styrelse nu inlett förhandlingar med Unionen om en eventuell sammanslagning. Ett förslag kommer sannolikt att läggas på SLF:s stämma i slutet av april nästa år.

– Vi håller på och pratar om vad det är som måste lösas när det gäller de demokratiska delarna och de ekonomiska. Det är en tight tidsplan eftersom förslaget kommer att presenteras redan på SLF:s förbundsstämma i april, säger Unionens förbundssekreterare Leif Nicklagård.

Den demokratiska aspekten handlar om att SLF:s medlemmar måste hamna rätt.

– Vi måste se till att de medlemsgrupper som SLF organiserar hamnar i det fackförbund som de hör till. Unionen ska ju bara organisera dem som vi kan teckna avtal för, säger Leif Nicklagård.

SLF organiserar tjänstemän inom lantbruk, virkesmätning, golfklubbar, naturbruksgymnasier och 4H-gårdar bland annat. Några av de yrkesgrupperna återfinns redan bland Unionens medlemmar. Om en sammanslagning skulle ske kommer Unionen, enligt Leif Niclagård, inte göra några stadgeändringar.

– I några fall vinner medlemmarna på sammanslagningen. Till exempel när det gäller de som är anställda på golfbanorna, där vi blir starkare genom att vara ett TCO-förbund som förhandlar istället för två. Andra fördelar är att vi har bättre inkomstförsäkring och lägre medlemsavgift än SLF, säger Leif Nicklagård.

Några nackdelar kan vara att en förening med bara 500 medlemmar har närmare till förbundsledningen än Unionens medlemmar.

– Det är för tidigt att säga men vi tror och hoppas att detta är den bästa lösningen för våra medlemmar. Men ännu finns bara ett styrelsebeslut och det är viktigt att poängtera att stämman ännu inte sagt sitt, säger SLF:s ordförande Henric Lagercrantz, som dock tror att det finns en bred förståelse för beslutet, skriver TCO-webbtidningen Arbetsvärlden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Scaniafacket om utköpen: ”Positivt att vi slapp säga upp”

Scania CV i Södertälje har haft de största neddragningarna på många år. 350 har köpts ut och ytterligare 100 har omplacerats eller slutat självmant.
– Det positiva är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra, säger Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania.
Elisabeth Brising Publicerad 23 januari 2026, kl 11:24
Lastbil på bilväg och Unionens klubbordförande på Scania
Varslet på Scania i höstas har lett till att 350 anställda slutat och fått ett utköpspaket. Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania, tycker processen skötts på ett bra sätt. Foto: Gustav Lindh Scania/Peter Jonsson Unionen

Kollega har i en rad artiklar lyft fram problem med utköp som erbjuds anställda när företag sparar. Scania CV i Södertälje har nyligen gått igenom ett stort varsel som lett till att 350 personer tagit ett avgångspaket. 

Företaget flyttar sin hr-administration till Polen och har dragit ner på en annan verksamhet.  I samband med varslet i höstas erbjöd arbetsgivaren ett utköpspaket. 

Summorna har varierat beroende på anställningstid och ålder. De äldsta med längst tid i bolaget har fått upp till 22 månadslöner och stöd till omställning hos TRR via kollektivavtalet. 

Unionen på Scania har cirka 4 500 medlemmar. Mari Carlquist är ordförande i klubben och även regionordförande för Unionen i Östra Sörmland och Gotland. Hon tycker inte utköp är något nytt på svenska företag. 

Kritisk mot när man plockar ut människor 


Vad tänker du om metoden med utköp? 

mari_carlquist_ordforande_unionen_ostra_sormland_gotland_foto_peter_jonsson.jpg
Mari Carlquist. Foto: Peter Jonsson/Unionen

Det är en metod som alltid funnits på stora företag, det är inget nytt. Sedan beror det på hur man gör det. Det man kan vara kritisk mot är en annan form när man plockar ut människor som man vill ska sluta och erbjuder dem paket. Jag tycker vi har gjort det på ett bra sätt. Vi har sagt öppet att man kan ansöka om ett paket baserat på sin arbetstid. Sedan har arbetsgivaren jobbat enligt las och omplacerat. Det positiva här är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra.

Det har varit frivilligt att ta avgångspaket– men också en viss stress att söka inom en vecka. Annars fick man ett lite sämre erbjudande senare. Vad tänker du om arbetsgivarens agerande där?

Först gick man ut med ett paket i samband med varslet och man sa: Det här kan du söka nu, men det kommer ett paket senare också som är lägre. Där var vi överens med arbetsgivaren och transparenta tycker jag. Senare kanske man vet mer om ens egen tjänst är hotad. Men den ersättning man får söka då kommer också vara lägre. 

De flesta som sökt har fått utköpspaket. Vad beror det på om man får ja eller nej när man ansöker? 

Det beror på ens kompetens, om det är brist på den på företaget eller inte. 

Det här är den största neddragningen på tjänstemannasidan på Scania på många år. Vad beror det på?

Det beror inte på att orderingången är låg, utan företaget behövde dels dra ner på hr-funktionen, dels göra en större effektivisering. Vanligtvis hamnar vi inte i övertalighet. Det här är för att Scania ska fortsätta vara lönsamt i framtiden.