Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
I mitten på 1940-talet fanns 165 fackförbund i Sverige. Sedan dess har en mängd förbund slagits ihop och i dag har antalet minskat till 56 stycken, berättar Unionens förbundssekreterare Leif Nicklagård.
– Jag tror inte att vi har sett den sista sammanslagningen av fackförbund i det här landet, säger han.
Unionen är del av utvecklingen. Den 1 januari 2008 gick HTF, som organiserade handelstjänstemän och Sif, som organiserade industritjänstemän samman och bildade Sveriges största fackförbund.
Leif Nicklagård tror att det finns två förklaringar till sammanslagningarna av fackförbund. Större förbund blir ekonomiskt starkare och får samtidigt en starkare ställning på arbetsmarknaden.
– HTF och Sif slogs inte ihop och blev Unionen av ekonomiska skäl, utan för att bli starkare på arbetsmarknaden. I dag representerar vi så många medlemmar att vi är en aktör att räkna med på svensk arbetsmarknad.
Det nya fackförbundet Akavia bildades den 1 januari 2020 och får över 130 000 medlemmar. Förbundet blir det näst största Saco-förbundet efter Sveriges ingenjörer. Förutom ekonomer och jurister vill Akavia bland annat organisera samhällsvetare, personalvetare och kommunikatörer.
Bland Akavias medlemmar finns därmed delvis samma yrkesgrupper som hos Unionen, men Leif Nicklagård ser inte det nya storfacket som ett hot.
– Vi organiserar på helt olika idéer. Vi anser att alla på en arbetsplats ska tillhöra samma fackförbund och gör ingen skillnad beroende på vilken utbildning du har. Akavias idé är att man måste ha rätt utbildning för att kunna vara organiserad hos dem. På de arbetsplatser där Jusek och Civilekonomerna finns i dag är det samma förhållanden.
Unionen, Akavia, Vision – det finns flera exempel på nya fackförbund där namnet inte direkt återspeglar vilka yrkesgrupper som är organiserade hos dem.
– Det kan nog finnas en tanke om att vilja modernisera. Det är en utmaning om ett förbund byter namn till något som inte associerar till dess verksamhet. Men i Unionens fall har det aldrig varit någon nackdel. Vi har lanserat namnet, som är känt i dag, säger Leif Nicklagård.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
