Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Nytt storfack för akademiker bildas
Ytterligare ett storfack föds när Jusek och Civilekonomerna går samman och bildar Akavia för akademiker. Unionen ser inte det nya förbundet som något hot – trots att de båda förbunden delvis organiserar samma yrkesgrupper.
I mitten på 1940-talet fanns 165 fackförbund i Sverige. Sedan dess har en mängd förbund slagits ihop och i dag har antalet minskat till 56 stycken, berättar Unionens förbundssekreterare Leif Nicklagård.
– Jag tror inte att vi har sett den sista sammanslagningen av fackförbund i det här landet, säger han.
Unionen är del av utvecklingen. Den 1 januari 2008 gick HTF, som organiserade handelstjänstemän och Sif, som organiserade industritjänstemän samman och bildade Sveriges största fackförbund.
Leif Nicklagård tror att det finns två förklaringar till sammanslagningarna av fackförbund. Större förbund blir ekonomiskt starkare och får samtidigt en starkare ställning på arbetsmarknaden.
– HTF och Sif slogs inte ihop och blev Unionen av ekonomiska skäl, utan för att bli starkare på arbetsmarknaden. I dag representerar vi så många medlemmar att vi är en aktör att räkna med på svensk arbetsmarknad.
Det nya fackförbundet Akavia bildades den 1 januari 2020 och får över 130 000 medlemmar. Förbundet blir det näst största Saco-förbundet efter Sveriges ingenjörer. Förutom ekonomer och jurister vill Akavia bland annat organisera samhällsvetare, personalvetare och kommunikatörer.
Bland Akavias medlemmar finns därmed delvis samma yrkesgrupper som hos Unionen, men Leif Nicklagård ser inte det nya storfacket som ett hot.
– Vi organiserar på helt olika idéer. Vi anser att alla på en arbetsplats ska tillhöra samma fackförbund och gör ingen skillnad beroende på vilken utbildning du har. Akavias idé är att man måste ha rätt utbildning för att kunna vara organiserad hos dem. På de arbetsplatser där Jusek och Civilekonomerna finns i dag är det samma förhållanden.
Unionen, Akavia, Vision – det finns flera exempel på nya fackförbund där namnet inte direkt återspeglar vilka yrkesgrupper som är organiserade hos dem.
– Det kan nog finnas en tanke om att vilja modernisera. Det är en utmaning om ett förbund byter namn till något som inte associerar till dess verksamhet. Men i Unionens fall har det aldrig varit någon nackdel. Vi har lanserat namnet, som är känt i dag, säger Leif Nicklagård.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Scaniafacket om utköpen: ”Positivt att vi slapp säga upp”
Scania CV i Södertälje har haft de största neddragningarna på många år. 350 har köpts ut och ytterligare 100 har omplacerats eller slutat självmant.
– Det positiva är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra, säger Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania.
– Det positiva är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra, säger Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania.
Kollega har i en rad artiklar lyft fram problem med utköp som erbjuds anställda när företag sparar. Scania CV i Södertälje har nyligen gått igenom ett stort varsel som lett till att 350 personer tagit ett avgångspaket.
Företaget flyttar sin hr-administration till Polen och har dragit ner på en annan verksamhet. I samband med varslet i höstas erbjöd arbetsgivaren ett utköpspaket.
Summorna har varierat beroende på anställningstid och ålder. De äldsta med längst tid i bolaget har fått upp till 22 månadslöner och stöd till omställning hos TRR via kollektivavtalet.
Unionen på Scania har cirka 4 500 medlemmar. Mari Carlquist är ordförande i klubben och även regionordförande för Unionen i Östra Sörmland och Gotland. Hon tycker inte utköp är något nytt på svenska företag.
Kritisk mot när man plockar ut människor
Vad tänker du om metoden med utköp?
– Det är en metod som alltid funnits på stora företag, det är inget nytt. Sedan beror det på hur man gör det. Det man kan vara kritisk mot är en annan form när man plockar ut människor som man vill ska sluta och erbjuder dem paket. Jag tycker vi har gjort det på ett bra sätt. Vi har sagt öppet att man kan ansöka om ett paket baserat på sin arbetstid. Sedan har arbetsgivaren jobbat enligt las och omplacerat. Det positiva här är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra.
Det har varit frivilligt att ta avgångspaket– men också en viss stress att söka inom en vecka. Annars fick man ett lite sämre erbjudande senare. Vad tänker du om arbetsgivarens agerande där?
– Först gick man ut med ett paket i samband med varslet och man sa: Det här kan du söka nu, men det kommer ett paket senare också som är lägre. Där var vi överens med arbetsgivaren och transparenta tycker jag. Senare kanske man vet mer om ens egen tjänst är hotad. Men den ersättning man får söka då kommer också vara lägre.
De flesta som sökt har fått utköpspaket. Vad beror det på om man får ja eller nej när man ansöker?
– Det beror på ens kompetens, om det är brist på den på företaget eller inte.
Det här är den största neddragningen på tjänstemannasidan på Scania på många år. Vad beror det på?
– Det beror inte på att orderingången är låg, utan företaget behövde dels dra ner på hr-funktionen, dels göra en större effektivisering. Vanligtvis hamnar vi inte i övertalighet. Det här är för att Scania ska fortsätta vara lönsamt i framtiden.
