Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Sedan tre år tillbaka har Unionen kollektivavtal med public service-bolagen SR och SVT, ett avtal som på flera sätt skiljer sig från Journalistförbundets kollektivavtal. En anställd som omfattas av Unionens avtal, eller inte är med i något fack alls, har till exempel möjlighet att vara visstidsanställd under längre tid än den som omfattas av SJF:s avtal. Att avtalen är olika utformade har gjort att flera medlemmar i SJF har valt att gå över till Unionen.
Nu menar SJF:s klubbordförande på SR att hon inte ser någon annan lösning än att råda visstidsanställda, som frågar om vad som gäller, att antingen gå ur Journalistförbundet eller att fortsätta vara icke-anslutna. Det skriver Journalisten.
– Som klubbordförande vill jag gärna prata med de programanställda, och jag är en av dem som säger att om du gärna vill jobba på SR så har du större möjligheter om du är oorganiserad. Jag informerar om hur man går ur facket och hur lång tid det tar, och att man är välkommen att ställa frågor även om man inte är medlem. Det andra alternativet är helt enkelt sämre, säger Ulrika Hyllert, klubbordförande för SJF på Sveriges Radio, till Journalisten.
Hur många medlemmar Journalistförbundet har gått miste om på grund av situationen vet man inte, men enligt Ulrika Hyllert märks det eftersom många nyanställda numera väljer att inte gå med i facket till skillnad från tidigare.
Att Journalistförbundet valt en hårdare linje än Unionen när det gäller visstider beror enligt SJF:s ordförande Jonas Nordling på att förbundet vill motverka ”missbruk av visstider”. Unionen är överens om att tillsvidareanställningar är det mest önskvärda men menar också att deras medlemmar hellre vill ha längre sammanhängande visstidsanställningar än flera korta, för att sedan tvingas lämna företaget.
Journalistförbundet vill se en gränsdragning mellan dem och Unionen som går ut på att de som jobbar redaktionellt ska tillhöra SJF medan övriga tjänstemän ska vara med i Unionen. Liknande gränsdragningar finns ofta på arbetsplatser mellan arbetare och tjänstemän. Unionen tror dock inte på en sådan lösning.
– Vår organisationsidé är att vi ska organisera tjänstemän på arbetsplatsen och att det är arbetsplatsen som är den gemensamma nämnaren, där vi driver fackliga frågor och hittar överenskommelser. Att då göra en gränsdragningsöverenskommelse går emot den idén, sa Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, till Kollega våren 2014.
Trots det höga tonläget hoppas Journalistförbundet att frågan ska lösa sig redan under kommande avtalsrörelse.
– Vi kommer att attackera den här saken då igen. Vi måste lösa detta och kan inte tillåta avtalsshopping på det här sättet, säger Jonas Nordling till Journalisten.
Niklas Hjert menar att Unionen redan dragit sitt strå till stacken för att hitta en lösning.
– För att öka den fackliga styrkan har vi vid flera tillfällen föreslagit Journalistförbundet att vi ska samförhandla. Det tror vi är bästa vägen att förbättra avtalet, säger Hjert till Journalisten.
Enligt Sveriges Radio själva är det ett ”litet problem” då det enligt dem endast är 20 procent av de anställda som har någon form av visstidsanställning.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
