Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Medlemmar på SR uppmanas lämna facket

Journalistförbundets (SJF) klubbordförande på Sveriges Radio råder medlemmar att lämna fackförbundet för att öka sina chanser att få jobba kvar. Anledningen är att Unionens kollektivavtal, till skillnad från SJF:s, gör det möjligt för SR att stapla visstidsanställningar på varandra i upp till tio år.
Linnea Andersson Publicerad
Hasse Holmberg/TT
Hasse Holmberg/TT

Sedan tre år tillbaka har Unionen kollektivavtal med public service-bolagen SR och SVT, ett avtal som på flera sätt skiljer sig från Journalistförbundets kollektivavtal. En anställd som omfattas av Unionens avtal, eller inte är med i något fack alls, har till exempel möjlighet att vara visstidsanställd under längre tid än den som omfattas av SJF:s avtal. Att avtalen är olika utformade har gjort att flera medlemmar i SJF har valt att gå över till Unionen.

Nu menar SJF:s klubbordförande på SR att hon inte ser någon annan lösning än att råda visstidsanställda, som frågar om vad som gäller, att antingen gå ur Journalistförbundet eller att fortsätta vara icke-anslutna. Det skriver Journalisten.

– Som klubbordförande vill jag gärna prata med de programanställda, och jag är en av dem som säger att om du gärna vill jobba på SR så har du större möjligheter om du är oorganiserad. Jag informerar om hur man går ur facket och hur lång tid det tar, och att man är välkommen att ställa frågor även om man inte är medlem. Det andra alternativet är helt enkelt sämre, säger Ulrika Hyllert, klubbordförande för SJF på Sveriges Radio, till Journalisten.

Hur många medlemmar Journalistförbundet har gått miste om på grund av situationen vet man inte, men enligt Ulrika Hyllert märks det eftersom många nyanställda numera väljer att inte gå med i facket till skillnad från tidigare.

Att Journalistförbundet valt en hårdare linje än Unionen när det gäller visstider beror enligt SJF:s ordförande Jonas Nordling på att förbundet vill motverka ”missbruk av visstider”. Unionen är överens om att tillsvidareanställningar är det mest önskvärda men menar också att deras medlemmar hellre vill ha längre sammanhängande visstidsanställningar än flera korta, för att sedan tvingas lämna företaget.

Journalistförbundet vill se en gränsdragning mellan dem och Unionen som går ut på att de som jobbar redaktionellt ska tillhöra SJF medan övriga tjänstemän ska vara med i Unionen. Liknande gränsdragningar finns ofta på arbetsplatser mellan arbetare och tjänstemän. Unionen tror dock inte på en sådan lösning.

– Vår organisationsidé är att vi ska organisera tjänstemän på arbetsplatsen och att det är arbetsplatsen som är den gemensamma nämnaren, där vi driver fackliga frågor och hittar överenskommelser. Att då göra en gränsdragningsöverenskommelse går emot den idén, sa Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, till Kollega våren 2014.

Trots det höga tonläget hoppas Journalistförbundet att frågan ska lösa sig redan under kommande avtalsrörelse.

– Vi kommer att attackera den här saken då igen. Vi måste lösa detta och kan inte tillåta avtalsshopping på det här sättet, säger Jonas Nordling till Journalisten.

Niklas Hjert menar att Unionen redan dragit sitt strå till stacken för att hitta en lösning.

– För att öka den fackliga styrkan har vi vid flera tillfällen föreslagit Journalistförbundet att vi ska samförhandla. Det tror vi är bästa vägen att förbättra avtalet, säger Hjert till Journalisten.

Enligt Sveriges Radio själva är det ett ”litet problem” då det enligt dem endast är 20 procent av de anställda som har någon form av visstidsanställning. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen om AI-chefer: ”Måste finnas människa i kontroll”

Unionen drar en tydlig gräns mot AI som fattar beslut i stället för mänskliga chefer.
– Du kan aldrig automatisera en chef, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på digitala tjänster.
Elisabeth Brising Publicerad 21 maj 2025, kl 06:01
Victor Bernhardtz.
Victor Bernhardtz, utredare på Unionen varnar för en övertro på AI-system för chefer. "Vissa dras med i hajpen och tror mer om tekniken än vad den kan leverera", säger han. Foto: Unionen

AI och algoritmiska system används mer och mer i arbetsledning. Det innebär nya risker i arbetsmiljön visar en svensk forskningsrapport. 

Vad ser facket för risker med AI och algoritmer som chefsstöd?

– Att vi lärt oss att lita på datorer, att det är maskiner som räknar rätt. Men när det kommer till AI-system som beslutsstöd vet vi inte alltid exakt hur de funkar. Det är osannolikt att vi får in all data som behövs för att få ut ett korrekt svar, eller en rimlig rekommendation. 

Vad vill Unionen göra när det gäller datadrivet ledarskap?

Vårt krav är att det alltid måste finnas en människa i kontroll. Du kan automatisera vissa arbetsuppgifter men du kan aldrig automatisera en chef. Du kan aldrig utkräva ansvar ur ett datorsystem och därför kan det heller aldrig vara det som fattar besluten. Det finns system som fattar mikrobeslut men då måste en chef kunna förklara och överpröva dem.

Det här är algoritmisk arbetsledning och AI som chefsstöd

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
I en rapport från arbetsgivarorganisationen Almega beskrivs hur företag redan använder AI för många administrativa uppgifter.

I en studie på svenska logistikföretag såg forskare att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa

Tror du det blir lika hård övervakning av tjänstemän framöver som för arbetare i logistikbranschen? 

Tjänstemän har så pass hög specialisering och gör så olika saker att det är svårt för ett system att arbetsleda dem så. Det blir snarare mer digital utvärdering av prestationer. Men de system för utvärdering jag tittat på är problematiska på svensk arbetsmarknad utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. Vi vet att chefer ändå installerar programvara i smyg på vissa ställen. 

Vad är problemet med att kontrollera anställdas prestationer med digitala mätningar? 

Om arbetsgivare agerar i hög utsträckning på vad som kan mätas skapar du incitament för personal att bara göra det som mäts, inte det som inte mäts, för det premieras inte. Risken är att man hamnar i en ironisk situation där man inför ett system för ökad effektivitet som minskar produktiviteten. Det kan leda till en låg grad av självständighet, men hög grad av övervakning och kontroll, vilket innebär en sämre arbetsmiljö. 

Hur förberett är facket på att förhandla kring AI och datadriven arbetsledning?

–  Vi har en intellektuell förståelse men det betyder inte att alla i organisationen har kunskapen. Jag tror inte vi kommer komma i mål med det på kort sikt för tekniken uppdateras hela tiden. Men vi ska och kommer göra mer. Det finns en handbok i att förhandla digital integritet och AI. 

Vad kan lokala klubbar göra för att påverka arbetsvillkoren?

– Påkalla MBL-förhandling när nya system införs om inte arbetsgivaren gjort det. Som förtroendevald ska man inte bli rädd för det här. Viss oro är befogad men man ska inte känna att det gör att man inte kan ta tag i det. Precis som i andra frågor finns regelverk. Du behöver inte bli machine-learning-expert.

Vilken kunskap har chefer om hur AI och algoritmer funkar?

Det händer att en fackklubb förklarar att en chef sagt ”det här står i systemet, nu är det så” - att chefen inte längre fattar självständiga beslut utan tittar på en skärm och tar det för sant. Chefer måste förstå att system för algoritmisk arbetsledning inte är maskiner som räknar rätt, utan de gör vad de kan med den data de får och den programmering de har. 

Vad ser Unionen för möjligheter med AI och algoritmer som chefsstöd?

Jag har inte träffat många chefer som säger att de har för lite att göra. Kan du automatisera vissa moment frigör du potentiellt sett tid. Om du får det här att fungera kan du få bättre beslutsunderlag och hantera stora data för exempelvis kompetensutveckling. 

Vad ska man tänka på som chef kring datadrivet beslutsstöd? 

Här kommer jag inte få med allt. Jag kommer ändå få göra en avancerad analys och bedömning innan jag fattar något ledningsbeslut. Ett datorsystem kan bara hantera den data som skickas in och det behöver en massa datapunkter. Du kan mäta interaktioner, eller samtal man ringer, men det säger inget om kvaliteten i mötena eller samtalen. Det finns jättemycket osynligt arbete som alla på ett kontor gör som inte syns i ett system. 

Fördelar med AI/algoritmer som chefsstöd

Kan ge mer konsekvent bedömning av prestationer. 
Kan avlasta chefers administration.
Stora datamängder kan förenkla prognoser och kompetensutveckling. 
Ökad effektivitet, kan ge minskat svinn av tid. 

Risker med AI/algoritmer som chefsstöd

Ökad övervakning och ständig mätning av prestationer skapar fysisk och psykisk stress och ohälsa hos människor.
Mindre rättvis bedömning av prestationer utifrån systemets trubbighet. 
Minskad personlig integritet i arbetslivet. 
Risk att anställda förlorar inflytande och inte kan frångå systemet.
Risk att beslut inte går att ansvarsutkräva av mänskliga beslutsfattare. 
Risk för fel och att chefer och ledning litar alla på förslag och siffror i systemet.
Risk att chefer inte förstår på vilka premisser datan skapats.
Risk för lagbrott mot GDPR, AI-förordningen och Arbetsmiljölagen. 
Miljön påverkas negativt - AI kostar mycket i el och naturresurser

Listan är sammanställd av Kollega. Källor: Forskarrapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef, Unionens AI-expert Victor Bernhardtz och SVT/Forbes. 

Läs mer: Unionen om integritet på jobbet.