Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Medlemmar på SR uppmanas lämna facket

Journalistförbundets (SJF) klubbordförande på Sveriges Radio råder medlemmar att lämna fackförbundet för att öka sina chanser att få jobba kvar. Anledningen är att Unionens kollektivavtal, till skillnad från SJF:s, gör det möjligt för SR att stapla visstidsanställningar på varandra i upp till tio år.
Linnea Andersson Publicerad
Hasse Holmberg/TT
Hasse Holmberg/TT

Sedan tre år tillbaka har Unionen kollektivavtal med public service-bolagen SR och SVT, ett avtal som på flera sätt skiljer sig från Journalistförbundets kollektivavtal. En anställd som omfattas av Unionens avtal, eller inte är med i något fack alls, har till exempel möjlighet att vara visstidsanställd under längre tid än den som omfattas av SJF:s avtal. Att avtalen är olika utformade har gjort att flera medlemmar i SJF har valt att gå över till Unionen.

Nu menar SJF:s klubbordförande på SR att hon inte ser någon annan lösning än att råda visstidsanställda, som frågar om vad som gäller, att antingen gå ur Journalistförbundet eller att fortsätta vara icke-anslutna. Det skriver Journalisten.

– Som klubbordförande vill jag gärna prata med de programanställda, och jag är en av dem som säger att om du gärna vill jobba på SR så har du större möjligheter om du är oorganiserad. Jag informerar om hur man går ur facket och hur lång tid det tar, och att man är välkommen att ställa frågor även om man inte är medlem. Det andra alternativet är helt enkelt sämre, säger Ulrika Hyllert, klubbordförande för SJF på Sveriges Radio, till Journalisten.

Hur många medlemmar Journalistförbundet har gått miste om på grund av situationen vet man inte, men enligt Ulrika Hyllert märks det eftersom många nyanställda numera väljer att inte gå med i facket till skillnad från tidigare.

Att Journalistförbundet valt en hårdare linje än Unionen när det gäller visstider beror enligt SJF:s ordförande Jonas Nordling på att förbundet vill motverka ”missbruk av visstider”. Unionen är överens om att tillsvidareanställningar är det mest önskvärda men menar också att deras medlemmar hellre vill ha längre sammanhängande visstidsanställningar än flera korta, för att sedan tvingas lämna företaget.

Journalistförbundet vill se en gränsdragning mellan dem och Unionen som går ut på att de som jobbar redaktionellt ska tillhöra SJF medan övriga tjänstemän ska vara med i Unionen. Liknande gränsdragningar finns ofta på arbetsplatser mellan arbetare och tjänstemän. Unionen tror dock inte på en sådan lösning.

– Vår organisationsidé är att vi ska organisera tjänstemän på arbetsplatsen och att det är arbetsplatsen som är den gemensamma nämnaren, där vi driver fackliga frågor och hittar överenskommelser. Att då göra en gränsdragningsöverenskommelse går emot den idén, sa Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, till Kollega våren 2014.

Trots det höga tonläget hoppas Journalistförbundet att frågan ska lösa sig redan under kommande avtalsrörelse.

– Vi kommer att attackera den här saken då igen. Vi måste lösa detta och kan inte tillåta avtalsshopping på det här sättet, säger Jonas Nordling till Journalisten.

Niklas Hjert menar att Unionen redan dragit sitt strå till stacken för att hitta en lösning.

– För att öka den fackliga styrkan har vi vid flera tillfällen föreslagit Journalistförbundet att vi ska samförhandla. Det tror vi är bästa vägen att förbättra avtalet, säger Hjert till Journalisten.

Enligt Sveriges Radio själva är det ett ”litet problem” då det enligt dem endast är 20 procent av de anställda som har någon form av visstidsanställning. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Fackliga Caroline Nordström: Mer snabbfotat med riksklubb

När statliga Almi omorganiserades startade Unionens medlemmar en gemensam riksklubb – för att kunna jobba effektivare med det fackliga. ”Jag gillar att förhandla”, säger Caroline Nordström, klubbordförande på Almi i Linköping.
Elisabeth Brising Publicerad 5 februari 2026, kl 09:15
Caroline Nordström sitter i en fönsterkarm
Caroline Nordström är ordförande i Unionens fackklubb på Almi i Linköping. Hon tycker att det fackliga arbetet blivit mycket mer effektivt sedan de startade riksklubb. Foto John Sandlund

Caroline Nordström är affärsutvecklare på Almi i Östergötland. På kontoret i Linköping hade de haft en stark fackklubb sedan början av 1990-talet. Men 2025 hände något.

– Vi gick från att vara 20 anställda i vårt gamla bolag till 100. Då tänkte vi att det kanske var dags att bilda en ny riksklubb. Även om vi jobbar i olika län kan vi förhandla om organisatoriska frågor ihop, säger Caroline Nordström, initiativtagare och ordförande i Unionens nya riksklubb på Almi.

Jag skriker nog lite högre än de andra

Hon har jobbat här i tre år, men det fackliga engagemanget har funnits längre. Tio år inom Unionen och i ett annat fack innan dess.

Caroline Nordström. Foto: John Sandlund

– Jag har en fot inom arbetsrätt och halkade tidigt in på fackliga frågor. Jag är orädd, vågar säga vad jag tycker och tänker och tar inget som personlig kritik. Jag skriker nog lite högre än de andra och gillar att förhandla. Oavsett om det går som man tänkt eller inte ger det alltid en nya erfarenheter, säger hon.

Olika kontor - samma fackliga gemenskap

Tanken med en riksklubb är att få till ett smidigare sätt att kommunicera, fatta beslut och ha en dialog med arbetsgivaren för anställda på samma företag, men på orter i olika län.

– Det är en ren effektivisering för snabbare kommunikationsvägar, säger Caroline Nordström.

Det var efter ett klubbstyrelsebeslut som hon tog kontakt med de andra kontorens fackklubbar och arbetstagarrepresentanter förra året.

– Vi frågade om de var intresserade. Vi i Linköping såg en vinning, men man måste ju ha en ödmjukhet för att alla kanske inte vill. Men alla var väldigt eniga om att det här var ett bra alternativ.

Östra Mellansverige samlade ihop sig 

På ett medlemsmöte i somras beslöt de att bilda riksklubben Östra Mellansverige. Caroline Nordström tog kontakt med Unionens regionkontor och fick hjälp med det praktiska. Vissa kontor hade inte haft fackklubb innan, bara arbetsmiljöombud, och nu skulle de bli del av något nytt.

– Utmaningen när man går från en inarbetad klubb där alla känner alla och man blir större är: Hur ska vi kommunicera och göra alla medlemmar delaktiga? Så att inte information bara hamnar hos oss i styrelsen och stannar där, säger Caroline Nordström.

Har ni redan kunnat sett några positiva effekter än av riksklubben?

– Ja, det blir lättare att jobba fackligt när man inte behöver vänta in alla lokala beslut. Förhandlingarna blir väldigt positiva när man kan sitta med en representant för varje kontor. Och om det är lokala frågor kan man förhandla det där och vid behov bolla med styrelsen.

Hur är dialogen med Almis chefer?

– Det är ganska lätt att driva fackligt arbete här, det är en stående punkt på personalmöten och vi har avstämning med vår vd varje månad. Jag kan ringa och bolla en fråga. ”Högt i tak” må vara en klyscha, men det är väldigt lättarbetat och då blir det roligt och mycket gjort.

Vilka frågor har ni förhandlat?

– Omorganisationen. Anställda och chefer som får nya roller, ett nytt organisationsträd och grupper som förändras.

Vilken hjälp har du fått av Unionens regionkontor?

– Ovärderligt stöd. Vi har arbetat tätt med dem. De har även varit med fysiskt i rummet vid de stora förhandlingarna. Ombudsmän har gått igenom vår förhandlingsframställan innan och suttit med och kollat att vi inte har glömt något juridiskt.

ALMI OCH UNIONENS RIKSKLUBB

➧ Almi är ett statligt och regionalt ägt bolag som stöttar små och medelstora företag och innovatörer.

➧ Har 42 kontor över hela Sverige, med 500 anställda.

➧ Förra året omorganiserades Almis bolagsstruktur från 16 till 8 enheter. Då valde några Unionenklubbar att bilda riksklubb – en lokal fackklubb för flera arbetsplatser i olika landskap (alltså inte en helt rikstäckande klubb).