Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Varslet var väntat – men inte omfattningen. Hälften av Sonys drygt 2 000 medarbetare i Lund ska bort, det har ledningen i Tokyo bestämt.
För styrelsen i Unionenklubben innebar det dramatiska beskedet att man fick lägga sina ordinarie arbetsuppgifter åt sidan och helt och hållet ägna sig åt att stötta medlemmarna. De senaste veckorna har tjänstemännen strömmat till klubbens kansli – behovet av att prata har varit stort.
– Vi utökade genast öppettiderna så att medlemmarna har kunnat komma när det passat dem, det är väldigt viktigt att vi i styrelsen verkligen är tillgängliga under den här perioden. Många har frågor om varseltider, vad som gäller med a-kassan och vilka försäkringar de har, säger klubbens ordförande Lene Eriksson.
Tiden efter varslet har stämningen på företaget varit dämpad, oron och frustrationen har varit påtaglig.
– Det blir alltid mycket spekulationer om olika scenarier, och en del är besvikna över att det inte är klart med några färdiga paket med avgångslösningar, men det är inget vi styr över, säger Lene Eriksson.
Presskonferenser, möten med företagsledningen, besök av näringsminstern och lokala företrädare har avlöst varandra. För de förtroendevalda det har blivit många väldigt långa dagar de senaste veckorna.
– Det har varit otroligt stressigt. Jag är heller inte särskilt medievan, så det har varit en utmaning att prata med journalister. Men arbetet i klubbstyrelsen har fungerat jättebra, vi känner varandra väl och vet våra roller.
Hur är det att vara förtroendevald i sådan här situation?
– Frustrerande. Vi har inte fått någon tidsplan från företaget och möjligheterna att påverka den här typen av beslut är begränsade. Samtidigt känns det som att vi gör skillnad, framför allt genom att ha en löpande dialog med personalen. Många vill inte prata med sin chef om det här, utan ser oss som en neutral part där man kan lyfta funderingar utan att det blir konsekvenser.
Mitt i all uppståndelse kan det vara lätt att glömma bort sig själv. Varsel är känslomässigt jobbiga – även för förtroendevalda, medger Lene Eriksson.
– Jag vet inte själv om jag har jobbet kvar om ett år, det är förstås väldigt jobbigt. Men just nu är jag helt uppe i det fackliga och sätter mig själv åt sidan.
– Som tur är bor jag på landet, omgiven av djur och natur och har kunnat få perspektiv och mycket frisk luft. Jag har också en väldigt förstående familj, vilket underlättar det fackliga arbetet, säger hon.
För sju år sedan arbetade närmare 4 000 personer på det som då hette SonyEricsson – snart är bara en fjärdedel kvar. Lene Eriksson har varit med om en handfull varsel och erfarenheterna från dem kommer delvis till nytta nu. Styrelsen har fått erfarenhet och arbetat upp rutiner.
– Vi vet vilka åtgärder vi måste vidta, exempelvis när det gäller kontakter med Unionen och vikten av att skicka ut veckobrev till medlemmarna.
– Ändå är varje varsel är unikt. Det på 149 personer var inte lättare än detta på 1 000. Man står inför olika utmaningar och det är alltid lika tufft för den enskilde.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
