Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Färre är med i facket

Utvecklingen fortsätter – färre väljer att vara med i facket. Minskningen är störst bland arbetare och utrikesfödda. Det visar en ny rapport om den fackliga medlemsutvecklingen.
Ola Rennstam Publicerad
Facklig organisationsgrad för arbetare, tjänstemän och samtliga anställda. (Procent 2006-2023.)

Den fackliga organisationsgraden fortsätter att minska. Mellan 2006 och 2018 har andelen löntagare som är medlemmar i ett fackförbund sjunkit från 77 procent till 67 procent. Det visar en rapport som Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, skrivit för Arena Idé. Störst minskning har skett bland arbetare, medan tjänstemännens organisationsgrad har minskat i något lägre utsträckning under de tolv åren. I dag är 59 procent av arbetarna och 72 procent tjänstemän med i ett fackförbund. 

Läs också: Tjänstemännen ökar – arbetarna minskar

– Förändringarna kan te sig små sett till enskilda år men sett till senaste dryga tio åren har det skett flera dramatiska förändringar, säger Anders Kjellberg.

Sedan 2006 har tjänstemännens organisationsgrad minskat med fem procentenheter och arbetarnas med hela 18 procentenheter. En förklaring till det kraftiga medlemstappet är Alliansregeringens höjningar av avgifterna till a-kassorna som ledde till att fackens försvagades lokalt på många arbetsplatser och gjorde det svårare att rekrytera. Många tjänstemannafack inom TCO och Saco lyckades dock vända medlemsraset efter åren 2007-2008. Unionen är ett exempel på det, sedan 2006 har förbundet lyckats öka antalet yrkesverksamma medlemmar med 108 500.

– Tjänstemannaförbunden tog tag i problemet tidigare än inom LO och lyckades vända medlemstappet, delvis tack vare inkomstförsäkringar som kompletterade a-kassan. Unionen har slagit ordentligt på trumman för sin inkomstförsäkring, säger Anders Kjellberg.

Men nu kan den positva utvecklingen för tjänstemännen ha vänt, enligt rapporten har organisationsgraden sjunkit de senaste två åren men enligt Anders Kjellberg är det för tidigt att tala om ett trendbrott.

Ett verkligt orosmoln är att skillnaden i organisationsgrad har ökat kraftigt mellan inrikes och utrikes födda arbetare. Från att 2006 ha legat på samma nivå till att i dag vara 63 procent för inrikes födda och 49 procent för utrikes födda. Enligt Anders Kjellberg beror det på att många utrikes födda har en svag anknytning till svensk arbetsmarknad, ofta arbetar på mindre företag och inom sektorer med låg organisationsgrad och dåliga villkor.

– Detta är en stor utmaning för facken. Om de inte lyckas rekrytera utrikes födda kommer det bli mycket svårt att höja organisationsgraden framöver, säger han.

Är den svenska modellen i fara?
– Än så länge är det ingen omedelbar fara, den står den sig ganska bra. Men den fackliga organisationsgraden kan givetvis inte sjunka hur lågt som helst, då urholkas fackens legitimitet och förhandlingskraft och det blir svårare att rekrytera. Men det går inte att ange exakt var gränsen går.

– Arbetsgivarna får inte heller dra sig ur sina organisationer som de exempelvis gjort i Tyskland. Om kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden sjunker i växande branscher kan det resas krav på allmängiltigförklaringar av avtalen.

Allmängiltigförklaring innebär, enkelt uttryckt, att staten bestämmer att kollektivavtal skall gälla för en hel bransch, även de företag och anställda som inte är organiserade. Frankrike och i viss mån Norge är några exempel på länder med allmängiltigförklarade kollektivavtal.

Hur kommer då organisationsgraden utvecklas i framtiden? Anders Kjellberg har gjort en prognos som bygger på att nedgången fortsätter i samma takt som under åren 2017 och 2018. Då kommer den fackliga organisationsgraden sjunka från 72 till 67 procent bland tjänstemän till år 2023. Bland arbetarna kommer den att falla från 59 till 52 procent.

Trots nedgången på senare år har Sverige högst organisationsgrad i världen, följt av de övriga nordiska länderna. Att tjänstemän är med i facket i högre utsträckning än arbetare är också unikt ur ett internationellt perspektiv.

Totalt omfattas 88 procent av andelen anställda av kollektivavtal, en siffra som har legat på samma nivå de senaste tolv åren.

Fackliga organisationsgrad 2018 (2006):

Samtliga:
67 procent (77 procent)

Arbetare:
59 procent (77 procent)

Tjänstemän:
72 procent (77 procent)

Inrikes födda arbetare:
63 procent (77 procent)

Utrikes födda arbetare:
49 procent (77 procent)

Tjänstemän privat sektor:
67 procent (69 procent)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen: Fler unga aktiva är en ödesfråga

Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Johanna Rovira Publicerad 13 oktober 2025, kl 13:15
Unionen satsar på att få fler unga att engagera sig fackligt genom initiativet Generation You. Målet är att stärka den svenska modellen och inspirera nästa generation till att ta förtroendeuppdrag.På bild: Ungdomar sätter upp postit-lappar.
Deltagarna fick välja vilka frågor på arbetsplatsen som engagerade dem mest. Foto: Johanna Rovira

Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så  återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser. 

– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen, 

– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den. 

Unionens satsar på unga

På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar.  Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You,  blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras 

Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser.  Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar. 

Yngre ratar facket

Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet  i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen. 

Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa. 

Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen. 

– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg. 

Firas Mohammed Said. Foto: Johanna Rovira.

Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad: 

–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said.