Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Får du tid för klubbarbete?

Lagstadgade rättigheter till fackligt arbete är inte verklighet för alla. Vissa är klubbordförande på heltid, medan andra tvingas klara förtroendeuppdraget vid sidan om de vanliga arbetsuppgifterna.
Dag Bremberg, Johanna Rovira Publicerad
Johnér Bildbyrå
Johnér Bildbyrå

Hur får du tid till det fackliga arbetet?


Helena Cans, förtroendevald Ostnor, Mora: 

- Det är svårt att hinna med, men jag försöker prioritera det fackliga arbetet så gott det går. även om det fins förståelse från arbetsgivaren är det man själv som får lösa tidsproblemet. Drömläget vore att ha avsatt tid till det fackliga jobbet, kanske sex timmar i veckan. 

 


Emely Vonkavaara Björkman, klubbordförande Svensk Bilprovning, Uppsala: 

- Tiden räcker väl aldrig till, men vi har det ändå ganska bra. Jag pratar med mina chefer och får den tid jag behöver, även om det kanske inte blir exakt just då jag behöver den. Akuta grejer får man ta sig tid till. Jag bedömer att jag i snitt lägger två dagar i månaden på det fackliga arbetet. 

 


Peter Induss, klubbordförande Uppsala konsert och kongress: 

- Vi har oreglerad arbetstid och jag jobbar som ljudtekniker, vilket innebär att jag måste finnas på plats om något strular. Men gör det inte det får jag tid över att läsa på och förbereda ärenden, så att hinna med det fackliga uppdraget är egentligen inget problem. Dessutom har jag just nu en förstående chef som själv är engagerad i arbetsmiljöfrågor. När det är normallugnt på jobbet lägger jag kanske 10-20 procent av min arbetstid på det fackliga arbetet.

 

I princip ska förtroendevalda ges tid och möjlighet att företräda sina medlemmar. Det framgår av medbestämmandelagen, MBL. I praktiken är dock den lagen inget att vifta med, om det inte finns ett kollektivavtal för arbetsplatsen. Då gäller förtroendemannalagen, som ger rätt till ”den ledighet som fordras” för fackligt arbete med lön.

Men det betyder inte att klubbens ombud kan ägna sig åt fackligt arbete när som helst. För det första måste arbetsgivaren få en lista på vilka anställda som är berörda, för det andra måste man ansöka om ledighet i god tid.

Chefen kan mycket väl säga: ”Visst, du har rätt till tid för det fackliga, men det får inte hindra ditt vanliga arbete.” Du får då sköta det fackliga uppdraget efter arbetsdagen och begära övertidsersättning eller kompledigt. 

Bäst för alla är om man kan komma överens om en bestämd facklig tid varje vecka. Om det är en eller åtta timmar eller mer beror på hur många du ska företräda. Ofta behövs extra tid för förhandlingar i samband med lönerevision, omorganisation eller uppsägningar.

I vissa avtal har man angett ett visst antal timmar, till exempel en timme per medlem och år, vilket i en klubb med 200 medlemmar motsvarar en halv dag i veckan. På större företag har man ofta avtal om såväl facklig tid som avsedd klubblokal.

Förtroendevalda har också rätt att på betald arbetstid gå kurser som man tycker att man behöver för att klara sitt uppdrag. Unionen har ett stort utbud av sådana kurser.

Dessutom har de flesta Unionen-medlemmar rätt att gå på fackliga möten på avlönad tid, enligt ett centralt avtal. En förutsättning är att mötena inte omfattar mer än fem timmar per år och att de faktiskt handlar om frågor som rör arbetsplatsen. 

Förtroendemanna-lagen

  • § 6; Facklig förtroendeman har rätt till den ledighet som fordras för det fackliga uppdraget.
  • Ledigheten får dock inte ha större omfattning än som är skäligt med hänsyn till för-hållandena på arbetsplatsen. Ledigheten får inte förläggas så att den medför betydande hinder för arbetets behöriga gång.
  • Ledighetens omfattning och förläggning bestäms efter överläggning mellan arbets-givaren och den lokala arbets-tagarorganisationen.

Kollegas råd: Meddela arbetsgivaren vilka som är Unionens förtroendevalda. Gör gärna ett lokalt avtal om tider, lokal, möten. Diskutera med chefer hur den fackliga tiden läggs bäst. Ansök i god tid om ledighet för förhandlingar eller kurser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.
Fackligt

Hon ska leda Unionen

Ulrika Johansson är ny andre vice ordförande i Unionen. Hon valdes som ersättare för Martin Johansson, som avgick i somras efter knappt ett år på sin post.
Ola Rennstam, Noa Söderberg Publicerad 14 oktober 2024, kl 13:01
Ulrika Johansson ny andre vice ordförande i Unionen.
Ulrika Johansson ny andre vice ordförande i Unionen, omgärdad av Victoria Kirchhoff, förste vice ordförande, och Unionens förbundsordförande Peter Hellberg. Ulrika Johansson, verksamhetsutvecklare på Gestamp Hardtech i Luleå, valdes av knappt 150 delegater till Unionens tredje högsta maktposition. Foto: Ola Rennstam.

Ulrika Johansson är ny andre vice ordförande i Unionen. Det är förbundets tredje högsta maktposition. Johansson jobbar som verksamhetsutvecklare på fordonssäkerhetsföretaget Gestamp Hardtech i Luleå och sitter sedan tidigare i Unionens förbundsstyrelse.

Vad kommer du tillföra Unionens högsta ledning?
– Först och främst känns det oerhört hedrande att ha blivit vald. Jag har mycket kunskap om vad som händer och sker i norra Sverige. Jag kan även mycket om industrisektorn, jag har jobbat på ett industriföretag i 33 år och sitter med i IndustriAll som representant för Unionen.

Vilka är dina fackliga hjärtefrågor?
–  På senaste tid har det blivit mycket kring hbtqi-frågor. Mitt äldsta barn har kommit ut som transtjej för några år sedan. 

Vilka utmaningar ser du framöver för Unionen? 
– Det som blir absolut viktigast att fokusera på nu är att få fram 50 000 förtroendevalda. Där kan jag komma med kreativa idéer och hjälpa till att pusha för att fler medlemmar ska engagera sig.

Ni var flera i förbundsstyrelsen som slogs om den här posten. Hur kommer det att påverka styrelsens arbete framöver?
– Haha. Ja, det var många kandidater men jag tror att det kommer att gå bra, vi har alltid bra diskussioner i förbundsstyrelsen.

Johansson valdes av knappt 150 delegater på det så kallade förbundsrådet. Hon ställdes mot flera andra personer i Unionens förbundsstyrelse. Efter en andra omröstning fick hon en tydlig majoritet av rösterna.

Näst mest röster fick Daniel Landin, regionordförande i Unionen Småland och socialdemokratisk lokalpolitiker i Osby. 

Peter Hellberg, Unionens förbundsordförande, är nöjd med valet av Ulrika Johansson.

Hon är en stabil och förståndig person. Ulrika har stor erfarenhet från industrin och jag ser fram emot att hon ska fortsätta inom IndustriAll, där hon varit aktiv i många år, och även i Facken inom Industrin. 

Victoria Kirchhoff, förste vice ordförande instämmer:
– Ulrika är en trygg person som kommer hjälpa oss i presidiet att navigera när det blåser. Som presidieledamot ska man kunna representera alla medlemmar men med det sagt finns det en viss finess med att Unionens ledning nu får en person från norr, vilket vi inte haft tidigare. 

Ulrika Johansson tar över efter Martin Johansson, som valdes till andre vice ordförande på Unionens senaste kongress men avgick i somras, efter knappt ett år på posten.

I och med den nya rollen lämnar Ulrika Johansson sin ordinarie plats i förbundsstyrelsen. Det innebär att Edvin Arnby Machata, som valdes till suppleant på Unionens senaste kongress, blir ordinarie ledamot.