Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Facklig protest mot Amazon

I dag, fredag, strejkar anställda på Amazon runt om i Europa i protest mot dålig arbetsmiljö, låga löner och usla villkor. Ombudsmän från Unionen sluter upp bakom kampanjen #AmazonWeAreNotRobots.
Johanna Rovira, Anita Täpp Publicerad
Robert Scoble/Flickr
Robert Scoble/Flickr

Nyligen avslöjades en video där amerikanska näthandelsbolaget Amazon uppmanar sina att chefer hålla utkik efter varningstecken på facklig aktivitet bland personalen. Ett sådant tecken kan vara att två anställda som vanligtvis inte talar med varandra samtalar. I en rekryteringsannons för HR-personal framgick att det är en merit att ha erfarenhet av att ha stoppat facklig aktivitet. Amazon har upprepade gånger kritiserats av fackliga organisationer för omänskliga arbetsförhållanden och för att behandla sin personal illa och i samband med Black Friday-rean protesterar nu anställda i bland annat Spanien, Tyskland, Italien och Frankrike mot sin arbetsgivare.

Unionens Shadé Jalali och Annika Flaten är just på väg hem från ett möte med det engelska facket GMB och Uni Global där villkoren på Amazon stått på dagordningen:

– Vi deltog för att få höra vad vi har att vänta oss av Amazon som nu håller på att etablera sig i Sverige, säger Shadé Jalali.

– Det finns mycket kartlagt och forskat kring arbetsmiljön för lagerarbetarna, men inte så mycket om hur tjänstemännen på Amazon har det. Men företaget verkar anse att man kan behandla sina anställda som robotar och vi som var med på mötet stöttar därför kampanjen #AmazonWeAreNotRobots.

GMB:s generalsekreterare Tim Roache skriver på förbundets hemsida att villkoren för deras medlemmar på Amazon är omänskliga och att ambulans tillkallats till Amazons lager 600 gånger under de senaste tre åren.

– Vi fick höra hårresande vittnesmål om att brandlarmet gått på ett lagerhus och att företaget motat anställda som sprang ut tillbaka in för att passera genom metalldetektorerna, säger Shadé Jalali.

Se protesten här.

Amazon planerar även att etablera sig på tre orter i Sverige – Västerås, Eskilstuna och Katrineholm. På Unionens regionkontor i Västerås har dock inte haft någon kontakt med företaget än.

– Allt är väldigt hemligt och jag har bara hört ryktas att de har anställt. Det är också väldigt luddigt vilken verksamhet de ska bedriva, även om jag tolkat det som att det inte ska bli ett lager för deras nätförsäljning utan ett webbhotell, där företag ska hyra in sin datakapacitet, säger Carina Fisher, kommunikatör på Unionen Västerås.

– Men än så länge finns ingen personal för oss att besöka, varken i Västerås eller Eskilstuna,

Har ni fått några indikationer på att Amazon är antifackliga? Eller är ni oroliga för det?
– Nej, det har vi inte pratat om. Det vi diskuterat är att vi måste etablera någon sorts kontakt för att vara med vid start, så att vi kan värva medlemmar och så vidare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.