Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Facket blev en språngbräda

Att fackliga uppdrag påverkar yrkeskarriären negativt är en myt. Tvärtom kan uppdragen ge förtroendevalda en skjuts i karriären. Så blev det för Max Karlsson och Kristoffer Lithén.
Johanna Rovira Publicerad 17 mars 2017, kl 14:32
Max Karlsson står i en trappa.
De fackliga erfarenheterna bidrog till att Max Karlsson fick jobbet som juristassistent på Hyresgästföreningen i Stockholm. Foto: Christopher Hunt

Allt fler arbetsgivare får upp ögonen för vilken ypperlig chefsskola facket är. Det finns flera fördelar för företagen med att plocka de förtroendevalda russinen ur den fackliga kakan. Arbetsgivarna vet till exempel vad de får och slipper köpa grisen i säcken. De fackliga är redan förtrogna med företagskulturen, insatta i affärerna och dessutom duktiga på arbetsrätt.

Sedan finns förstås även misstanken att arbetsgivarna kan göra sig av med jobbiga motståndare genom att locka bort dem från klubben med nya befattningar – en tanke som ibland kan vara svår att helt bortse ifrån.

– Jag har faktiskt hört talas om sådana fall där principfasta, starka fackliga till allas stora förvåning blivit chefer. Men i mitt fall handlar det nog inte om det, jag tycker inte jag är bortköpt, säger Kristoffer Lithén.

Han har precis lämnat sitt uppdrag som klubbordförande på SOS Alarm för att utbilda andra på företaget. SOS-lärare är hans nya titel.

– Däremot tror jag att det fackliga arbetet gett mig en knuff framåt, jag har utvecklats jättemycket i rollen som förtroendevald och mött arbetsgivaren i olika sammanhang, vilket gjort att ledningen fått upp ögonen för mig.

– Som klubbordförande har jag dessutom lärt mig massor som jag kommer att ha nytta av i min nya tjänst – att ta ansvar, att ställa motkrav och att anamma flera synsätt, bland annat.

Max Karlsson fick jobb tack vare facklig erfarenhet

Max Karlsson, juristassistent och förhandlingshandläggare på Hyresgästföreningen i Stockholm, är övertygad om att han fick sitt nuvarande jobb åtminstone delvis tack vare de fackliga erfarenheter han fått hos sin förra arbetsgivare, Sveriges Elevkårer.

– Jag har egentligen inte rätt utbildning för jobbet, jag har bara läst någon enstaka kurs på högskolan och jag har inte läst juridik, som kan vara ett krav när man jobbar med det jag gör, säger Max Karlsson, som var klubbordförande och fortfarande sitter som ungdomsombud i Unionens regionstyrelse i Stockholm.

– Men som förtroendevald gick jag varje facklig utbildning som fanns på Unionen – det var jättekul och vi lärde oss enormt mycket. På Sveriges Elevkårer var det i perioder mbl-förhandlingar nästan varje vecka, så vi utvecklade viss förhandlingsvana. Vi i styrelsen ville visa framfötterna och utmanade varandra att bli experter på mbl.

Max Karlsson är säker på att hans fackliga meriter kompenserade bristen på formell utbildning.

– I mina fackliga uppdrag har jag lärt mig mycket om arbetsmarknaden i praktiken, till exempel vad arbetsgivare letar efter och hur jag kan validera de egenskaper jag har, säger Max Karlsson.

Att fackliga uppdrag kan vara en bromskloss för karriären stämmer alltså varken i Max Karlssons eller Kristoffer Lithéns fall. Men det kan nog ändå ligga en gnutta sanning i tesen, tror Kristoffer Lithén:

– Det beror nog en hel del på vilken arbetsgivare du har. Men anser arbetsgivaren att det fackliga arbetet och samverkan är viktigt är det inga problem, säger han.

Bra fackliga kurser

Ett axplock av utbildningar man kan gå som fackligt förtroendevald:

  • Facklig grundkurs (ges vid ett 60-tal tillfällen runt om i landet)
  • Framgångsrik förhandling
  • Aktivt lönearbete
  • Effektiva möten
  • Genèveskolan (fyraveckorskurs i Genève för unga förtroendevalda)
  • How do you say arbetsbrist
  • Avtalsrörelsen 2017
  • Med rätt att vara olika
  • Presentationsteknik. Flera av de här kurserna är F-märkta, vilket innebär att du har rätt att gå dem med bibehållen lön om du är förtroendevald. Ännu fler kurser hittar du på www.unionen.se.
Fackligt

Klubben på Spotify hoppas fortfarande på kollektivavtal

I somras drog sig Spotify ur förhandlingarna om kollektivavtal. Men för den lokala klubben är frågan fortfarande aktuell.
– Vi ser ett värde i att säkerställa att anställda kan lita på att villkoren kommer att finnas kvar, säger Jonas Sundberg, klubbordförande på Spotify.
David Österberg Publicerad 23 november 2023, kl 06:03
Till vänster Jonas Sundberg, Unionenklubbens ordförande på Spotify, till höger Spotifys huvudkontor i Stockholm.
I somras drog sig Spotify ur förhandlingarna om kollektivavtal. Men för den lokala klubben är frågan fortfarande aktuell, enligt klubbordförande Jonas Sundberg. Foto: Peter Knutsson/Magnus Hjalmarsson Neideman/TT.

I januari i år bildades den första Unionen-klubben på Spotify. Strax efteråt meddelade företaget att personalstyrkan skulle minskas med sex procent – vilket innebar runt 100 personer i Sverige.

– Då blev de fackliga frågorna extra aktuella. Det gjorde också att vi fick fler engagerade. I dag är engagemanget fortfarande stort, men inte på den nivån som vi hade i januari, säger Jonas Sundberg som är klubbordförande sedan några månader tillbaka.

Spotify körde kampanj mot kollektivavtal

Under våren hamnade Spotify åter i rampljuset när Unionen krävde kollektivavtal på företaget. Förhandlingar inleddes och tonen mellan företag och fack var bitvis hätsk. Efter att Unionen stått utanför Spotifys kontor för att informera om fördelarna med kollektivavtal svarade Spotify med att dela ut en flyer till sina anställda. På den fanns två kolumner. I den ena listades de förmåner som anställda på Spotify har, i den andra om förmånen finns med i det kollektivavtal som bland andra Unionen vill att företaget ska teckna. Budskapet var att ett kollektivavtal skulle försämra villkoren på Spotify. 

I juni drog sig företaget ur förhandlingarna.

– Vi träffades några gånger, men kom aldrig in på exakt hur ett kollektivavtal skulle kunna se ut innan Spotify drog sig ur. Vi är förstås missnöjda med det och vill gärna återuppta diskussionerna, säger Jonas Sundberg. 

Har ni fått några sådana signaler?

– Vi har inte hört något i dagsläget. Just nu fokuserar klubben mer på vilka sakfrågor som medlemmarna vill att vi ska driva, oavsett om det är via kollektivavtal eller inte.

Finns det intresse bland medlemmarna att ha kollektivavtal?

– Det finns ett intresse att reglera anställningsvillkoren. Vårt mål är att förbättra och säkerställa villkoren för de anställda och kollektivavtal är det vanligaste verktyget för att göra det.

Håller ni med arbetsgivaren om att villkoren är väldigt goda?

– Över lag så gör vi det. Men villkoren är i dag till stor del är ensidiga utfästelser från arbetsgivarens sida vilket innebär att de har möjlighet att förändra villkoren på egen hand. Vi ser ett värde i att säkerställa att anställda kan lita på att villkoren kommer att finnas kvar, även om de ekonomiska förutsättningarna förändras eller företagsledningen byts ut, till exempel. 

Vilka frågor jobbar klubben med just nu?

– Att säkerställa att de villkor vi har kommer att finnas kvar och att få mer transparens kring lönesättning och lönerevision. Ytterligare en fråga är en ny policy för att kunna välja om man vill arbeta från kontoret eller på distans. I dag säger policyn att Spotify kan besluta om olika lösningar för varje enskild anställd. Vi vill att den regleras tydligare så att man som anställd kan lita på att man får fortsätta jobba på distans, så att man till exempel vågar flytta från de orter där vi har kontor.