Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Facket blev en språngbräda

Att fackliga uppdrag påverkar yrkeskarriären negativt är en myt. Tvärtom kan uppdragen ge förtroendevalda en skjuts i karriären. Så blev det för Max Karlsson och Kristoffer Lithén.
Johanna Rovira Publicerad
Max Karlsson står i en trappa.
De fackliga erfarenheterna bidrog till att Max Karlsson fick jobbet som juristassistent på Hyresgästföreningen i Stockholm. Foto: Christopher Hunt

Allt fler arbetsgivare får upp ögonen för vilken ypperlig chefsskola facket är. Det finns flera fördelar för företagen med att plocka de förtroendevalda russinen ur den fackliga kakan. Arbetsgivarna vet till exempel vad de får och slipper köpa grisen i säcken. De fackliga är redan förtrogna med företagskulturen, insatta i affärerna och dessutom duktiga på arbetsrätt.

Sedan finns förstås även misstanken att arbetsgivarna kan göra sig av med jobbiga motståndare genom att locka bort dem från klubben med nya befattningar – en tanke som ibland kan vara svår att helt bortse ifrån.

– Jag har faktiskt hört talas om sådana fall där principfasta, starka fackliga till allas stora förvåning blivit chefer. Men i mitt fall handlar det nog inte om det, jag tycker inte jag är bortköpt, säger Kristoffer Lithén.

Han har precis lämnat sitt uppdrag som klubbordförande på SOS Alarm för att utbilda andra på företaget. SOS-lärare är hans nya titel.

– Däremot tror jag att det fackliga arbetet gett mig en knuff framåt, jag har utvecklats jättemycket i rollen som förtroendevald och mött arbetsgivaren i olika sammanhang, vilket gjort att ledningen fått upp ögonen för mig.

– Som klubbordförande har jag dessutom lärt mig massor som jag kommer att ha nytta av i min nya tjänst – att ta ansvar, att ställa motkrav och att anamma flera synsätt, bland annat.

Max Karlsson fick jobb tack vare facklig erfarenhet

Max Karlsson, juristassistent och förhandlingshandläggare på Hyresgästföreningen i Stockholm, är övertygad om att han fick sitt nuvarande jobb åtminstone delvis tack vare de fackliga erfarenheter han fått hos sin förra arbetsgivare, Sveriges Elevkårer.

– Jag har egentligen inte rätt utbildning för jobbet, jag har bara läst någon enstaka kurs på högskolan och jag har inte läst juridik, som kan vara ett krav när man jobbar med det jag gör, säger Max Karlsson, som var klubbordförande och fortfarande sitter som ungdomsombud i Unionens regionstyrelse i Stockholm.

– Men som förtroendevald gick jag varje facklig utbildning som fanns på Unionen – det var jättekul och vi lärde oss enormt mycket. På Sveriges Elevkårer var det i perioder mbl-förhandlingar nästan varje vecka, så vi utvecklade viss förhandlingsvana. Vi i styrelsen ville visa framfötterna och utmanade varandra att bli experter på mbl.

Max Karlsson är säker på att hans fackliga meriter kompenserade bristen på formell utbildning.

– I mina fackliga uppdrag har jag lärt mig mycket om arbetsmarknaden i praktiken, till exempel vad arbetsgivare letar efter och hur jag kan validera de egenskaper jag har, säger Max Karlsson.

Att fackliga uppdrag kan vara en bromskloss för karriären stämmer alltså varken i Max Karlssons eller Kristoffer Lithéns fall. Men det kan nog ändå ligga en gnutta sanning i tesen, tror Kristoffer Lithén:

– Det beror nog en hel del på vilken arbetsgivare du har. Men anser arbetsgivaren att det fackliga arbetet och samverkan är viktigt är det inga problem, säger han.

Bra fackliga kurser

Ett axplock av utbildningar man kan gå som fackligt förtroendevald:

  • Facklig grundkurs (ges vid ett 60-tal tillfällen runt om i landet)
  • Framgångsrik förhandling
  • Aktivt lönearbete
  • Effektiva möten
  • Genèveskolan (fyraveckorskurs i Genève för unga förtroendevalda)
  • How do you say arbetsbrist
  • Avtalsrörelsen 2017
  • Med rätt att vara olika
  • Presentationsteknik. Flera av de här kurserna är F-märkta, vilket innebär att du har rätt att gå dem med bibehållen lön om du är förtroendevald. Ännu fler kurser hittar du på www.unionen.se.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.