Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Corona ger högt tryck på facket

Oroliga medlemmar och tusentals förhandlingar om korttidsavtal. Coronasmittan har lett till ett enormt tryck på Unionen. Nu ställer förbundet om för att klara utmaningen att förhandla fram nya avtal och svara på medlemmarnas frågor.
Ola Rennstam Publicerad
Janerik Henriksson/TT, AP Photo
"Trycket är högre än under finanskrisen 2008, för det drabbar alla branscher", säger Pierre Svensson, chef på Unionen i Göteborg. Janerik Henriksson/TT, AP Photo

Coronaviruset har lett till enorma konsekvenser på svensk arbetsmarknad. Förändringarna i form av varsel och permitteringar märks inte minst på Unionen.

Men den största utmaningen för organisationen just nu är alla de tusentals korttidsavtal som måste tecknas lokalt mellan fack och arbetsgivare. Enligt Unionen har antalet inkommande förhandlingar ökat med sex gånger det normala på kort tid.

Läs mer: Arbetsgivare och fack överens om korttidsarbete

– Trycket är enormt nu och prognosen är att vi inte ser något stopp på det. Utöver alla korttidsavtal uppstår det andra förhandlingar om exempelvis arbetsbrist längs vägen, säger Jeanette Forss, chef på Unionens regionkontor i Stockholm.

Pierre Svensson, chef på Unionens regionkontor i Göteborg, ger samma bild.

– Jag skulle säga att trycket är större än under finanskrisen 2008, för det drabbar alla branscher. Vår region är hårt drabbad. Den senaste veckan har vi haft 800 förhandlingsärenden, normalt är det 250 ärenden på en månad, säger han.

Det höga trycket på förhandlingsverksamheten har gjort att Unionen fått ställa om. Personal från regionerna hjälper bland annat till på Unionens fackliga rådgivning, dit medlemmar kan vända sig för att få svar på frågor. I normala fall besvaras 800-900 samtal per dag men i dagsläget ligger det på det dubbla, enligt Unionens pressavdelning.

Läs mer: Så stöttar du en orolig kollega

Frågorna från medlemmarna handlar främst om korttidsarbete, arbetsbrist, anställningsvillkor, a-kassa och inkomstförsäkring. Många som hör av sig är oroliga och vill veta vad korttidsarbete kommer att innebära för dem. Enligt presstjänsten oroar sig medlemmarna också för sämre anställningsvillkor, att bli av med jobbet och för sin egen och företagets ekonomi.

Läs mer: Varsel - så funkar det

Förbundet bevakar situationen dag för dag men ser ingen avmattning för tillfället.

– Vi prioriterar bort allt som inte rör förhandlingar just nu för att frigöra resurser och hinna med. Det är ett fantastiskt engagemang från medarbetarna, alla vill hjälpa till. Samtidigt måste vi också se till att hålla oss friska, den största risken nu är att många blir sjuka, säger Jeanette Forss.

Även i Göteborg har kontoret fått ställa om verksamheten.

– Vi har styrt om all befintlig personal till att stötta förhandlingsverksamheten. Vi har hittat ett system som fungerar och har lyckts skapa korta handläggningstider, säger Pierre Svensson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.