Arbetsmiljöombuden, AMO, eller skyddsombuden som de också kallas, har inte ansvar för arbetsmiljön på ditt företag. Men de har makten att säkerställa att arbetsgivaren faktiskt tar sitt ansvar. För att göra jobbet bra krävs det att man är nyfiken, men också lyhörd och insatt i ganska snåriga regler och förordningar.
– Ja, det händer mycket på miljöfronten som man bör vara uppdaterad på, säger Marianne Engvall, som varit arbetsmiljöombud sedan 1983 – först på läkemedelsföretaget Pharmacia i Uppsala och numera på allergiföretaget Phadia.
Arbetsmiljöverket införde i mars en ny föreskrift, en så kallad afs, som reglerar ansvar och arbete mot för hög arbetsbelastning, slitsamma arbetstider och kränkande särbehandling. Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på organisatorisk och social arbetsmiljö har ökat med drygt 70 procent på fem år, och målet med den nya föreskriften är att minska den arbetsrelaterade ohälsan. På Phadia har man dessutom en riskabel fysisk arbetsmiljö, eftersom man hanterar både kemikalier och serum.
– Vi ligger i framkant på arbetsmiljöfronten när det gäller den fysiska miljön. Vi har regelbundna arbetsmiljöronder och en arbetsmiljökommitté där arbetsgivare och arbetstagare gemensamt fattar beslut om övergripande mål, berättar Marianne Engvall.
– Däremot är vi inte lika bra på den psykosociala arbetsmiljön, de frågorna är svårare att ta i. Men i och med den nya afs:en kommer nog de frågorna att komma upp på bordet – vår HR-avdelning håller som bäst på att uppdatera policyn.
Läs mer: Chef med dålig koll på arbetsmiljö?
Eftersom Marianne Engvall arbetar som fastighetsförvaltare på Phadia kan det ibland vara svårt att skilja på faktiska arbetsuppgifter och uppdraget som arbetsmiljöombud. Rollerna går liksom hand i hand numera. Om hon som arbetsmiljöombud har något problem med exempelvis en ögondusch, hamnar ärendet förr eller senare på hennes bord som en arbetsuppgift.
Men så har det inte alltid varit.
– När vi skulle köpa hem nya dragskåp till labben för ett antal år sedan påpekade jag att arbetsmiljöombudet skulle få vara med och tycka, men arbetsgivaren ville inte lyssna på det örat. Dragskåpen kom inte mer än hit förrän vi fick byta ut dem eftersom de inte fungerade.
– Delaktigheten vid omorganisation och ombyggnad är jätteviktigt för arbetsmiljöombuden, för det är ändå vi på golvet som vet bäst vilka riskerna är. Numera har vi alltid riskanalyser inför förändringar.
Ett arbetsmiljöombud kan avbryta arbetet om det är omedelbar och allvarlig fara för arbetstagarens liv eller hälsa. Den nödbromsen har Marianne Engvall ännu inte behövt använda sig av.
– En gång var det faktiskt en chef som ville att jag skulle stoppa jobbet eftersom hans personal vägrade att använda skyddsrock och handskar. Det problemet löste jag genom att informera personalen. Man ska ha väldigt torrt på fötterna för att stoppa ett arbete.
På Phadia, där man är runt 500 anställda, finns det ett tiotal arbetsmiljöombud och ett huvudskyddsombud. Om en medarbetare får problem behöver denne inte gå till amo på sin egen avdelning, utan kan vända sig till en annat ombud.
– Det ser vi som en fördel, eftersom det är lätt att bli hemmablind också som arbetsmiljöombud. Dessutom blir det mer anonymt, den anställde kan inte pekas ut, säger Marianne Engvall, som var huvudskyddsombud i sex år.
På Burde förlags AB i Växjö är det mer fokus på den psykosociala arbetsmiljön, men arbetsmiljöombudet Sinikka Luhanko har även ansvar för logistiksidan, där det bland annat förekommer truckkörning, packning och andra arbetsmoment som kan vara farliga.
Sinikka Luhanko, som också är inköpssamordnare på Burde och dessutom kontaktombud för Unionen, är tacksam över den nya föreskriften.
– Jag tycker afs:en är kanon. Den innebär att jag har fått mycket bättre verktyg att jobba med. Tidigare var det lite luddigt vad som gällde arbetsbelastning och stress. Nu ställs högre krav på hur arbetsgivaren ska jobba tydligare och mer förebyggande.
På Burde finns 40 anställda och två amo. Senaste halvåret har varit tufft i och med att Burde Förlags AB förvärvat ett annat företag.
– Jag försöker att vara vaksam på att alla mäktar med, och är hyfsat duktig på att fånga upp dem som inte mår bra. De anställda vet att jag finns där om någon vill prata, och att jag har tystnadsplikt. Att lyssna är kanske min viktigaste uppgift – ofta behöver folk bara få prata av sig och få råd, säger Sinikka Luhanko.
– Min största utmaning är att få ledningen och alla chefer med på båten. Jag vill ha ett gott samarbete och försöker driva en fråga i taget eftersom jag tror att det är bästa taktiken. Och nu tänker ledningen mer på arbetsmiljön än vad de gjorde tidigare.
SKYDDSOMBUD, SKYDDSKOMMITTÉ, ARBETSMILJÖOMBUD
Arbetsgivaren har alltid det yttersta ansvaret för att de anställda ska kunna jobba utan risk för hälsan. På arbetsplatser med minst fem anställda ska ett skyddsombud utses för att företräda samtliga arbetstagare, oavsett om de är medlemmar i något fackförbund eller inte.
Med minst 50 arbetstagare ska det dessutom finnas en skyddskommitté, med företrädare för arbetsgivaren och arbetstagarna. Det går också att tillsätta en skyddskommitté på arbetsplatser med färre anställda, om facket begär det.
Arbetsmiljöombudet, amo, har rätt att bli underrättad av arbetsgivaren om förändringar som rör arbetsmiljön. Amo har även rätt att delta vid planering av lokaler, arbetsmetoder och omorganisationer och kan begära åtgärder av arbetsgivaren för att få en tillräckligt bra arbetsmiljö.
Amo har rätt att ta del av de handlingar och få de upplysningar som behövs för att kunna sköta sitt uppdrag och får varken förhindras att utföra sina uppgifter eller ges försämrade arbetsförhållanden.
NY FÖRESKRIFT OM ARBETSMILJÖ
Arbetsgivaren har ansvar för att:
- ... arbetstagarna inte har en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven och det ska finnas möjlighet till återhämtning.
- ... arbetstiderna inte leder till ohälsa.
- ... kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen.
