Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Fackliga förebilder fick superhjältetitlar

Årets jobbhjältar, åtminstone två av dem, fick ta emot sina superhjältetitlar av Unionens ordförande Martin Linder på förbundets extrakongress och förbundsråd på tisdagskvällen.
Johanna Rovira Publicerad
Patrik Nygren
Årets Eldsjäl, Kristiina Sagbrant, tillsammans med Marina Åman och Peter Hellberg (Unionens 2:e respektive 3:e vice ordförande) under förbundets extrakongress. Patrik Nygren

Förr om åren har Unionen uppmärksammat fackliga stordåd genom att förära medlemmar titlar som Årets raket, Årets värvare och Årets stordåd. I år får tre förtroendevalda helt nya superhjältetitlar.

Årets Uppstickare är en utmärkelse som ges till en person som har nått framgång i en facklig fråga på kort tid och det har Anders Elgendahl, förtroendevald på callcentret Go Excellent i Östersund gjort.

– Jag misstänker att jag får titeln för mitt arbete att värva medlemmar på företaget, säger Anders Elgendahl som ökat Unionens medlemskår med åtminstone 30 personer på kort tid.

– Jag argumenterar mycket om styrkan i antalet medlemmar och att man kan gå med av solidariska skäl, men det argument som biter bäst just här är Unionens studiestöd.

Go Excellent är en av de största arbetsgivarna i Östersund och det jobbar runt 250 personer på företaget. Snittåldern är 24 år och många av de anställda kommer direkt från gymnasiet.

– Det första jag märker när jag talar om facket är att de inte har den blekaste aning om vad facket är. Svenska modellen är också i stort sett okänd för de flesta, så jag ser till att utbilda dem lite. Jag vill ju ge dem en bra start på arbetslivet – jag vill att de ska veta hur det fungerar och varför det är som det är.

Motiveringen till Anders Elgendahls utmärkelse lyder: ”För hans förmåga att företräda Unionen. Som nyvald förtroendevald ger han sig med full kraft in i arbetet, bygger goda relationer med medlemmarna, har full fart på medlemsvärvningen och är duktig på att argumentera för Unionens vision och hjärtefrågor.”
 

Årets Eldsjäl är en utmärkelse för ett dagligt fackligt arbete utöver det vanliga och tilldelas Kristiina Sagbrant, projektledare på Riksidrottsförbundet/SISU idrottsutbildarna.

– Jag blev paff när de ringde och berättade om utmärkelsen – jag visste inte ens om att jag var nominerad. Men det är fantastiskt roligt.

Kristiina Sagbrant har varit förtroendevald i fyra år och ordförande i tre. Hon åtog sig uppdraget under förutsättningen att hon skulle få göra på sitt eget sätt och det sättet har uppenbarligen fungerat bra.

– För mig är förtroende väldigt viktigt. När det finns förtroende når man fram lättare och bättre. Jag tar mig tid att lyssna på medlemmar vad det än är, det kan vara både stort och smått, säger Kristiina Sagbrant.

– Mitt arbete vore inte möjligt om det inte fanns en styrelse som backar upp till hundra procent, medlemmar som engagerar sig eller om det inte fanns ett förtroende hos arbetsgivaren och en vilja att hitta lösningar i samverkan.

Motiveringen lyder: ”För ett stort engagemang i arbetsplatsens gemensamma frågor så väl som för att den enskilda individen ska känna delaktighet. I en tid av stora förändringar har hon med hjärta, ork och energi alltid gjort det lilla extra, varit påläst och skött särskilt jobbiga frågor professionellt. Hon är en förebild för hur man kan jobba fackligt.”
 

Årets Nytänkare lever efter Unionens måtto ”allt kan bli bättre” vilket kan innebära nya arbetssätt, strategier eller samarbeten som gett goda resultat. Robin Kullberg, projektledare på reklambyrån Södra tornet kommunikation i Uppsala, kunde inte ta emot titeln personligen, eftersom han befinner sig på kurs i Génève för Unionens räkning och lär sig om fackets och folkrörelsers möjligheter att påverka i en globaliserad värld.

Sin arbetsgivare har han redan påverkat en hel del – fast när det gäller att träffa kollektivavtal har han inte nått ända fram.

– Det är ju att jobba lite i uppförsbacke när det inte finns kollektivavtal. Det finns inga givna rättigheter, utan allt blir en fråga om förhandlingar och samarbete.

– Att vara facklig på en reklambyrå är ganska ensamt så det är härligt att få uppskattning från förbundet för den tid och kraft jag lägger ner på det fackliga arbetet.

Motiveringen lyder: ”För ett enastående lösnings- och relationsorienterat fackligt arbete. Som förtroendevald på en arbetsplats utan kollektivavtal i en bransch utan fackliga traditioner, levererar han samarbetsinriktade lösningar på problem i Unionens anda, att allt kan bli bättre.”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.