Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Facket på Electrolux i USA möjligt tack vare Unionen

I Memhpis upphörde Electroluxfabrikens ledning med sina aggressiva metoder för att stoppa fackligt engagemang. Unionens inflytande på Electrolux svenska företagsledning var en avgörande faktor.
Sofia Broomé Publicerad 3 oktober 2018, kl 13:27
Tidslinje över Unionens och IF Metalls samarbete med facket på Electorlux fabrik i Memphis. (Bläddra för fortsättning).

Det är förvånansvärt lite som har hänt sedan den Gävlebördige protestsångaren Joe Hill drog till Amerika i början av 1900-talet och började verka som fackföreningsaktivist. I nuläget är bara 6,5 procent av de privatanställda i USA medlemmar i ett fackförbund. Arbetsgivarna är mycket negativt inställda till facket och genom "union busting - antifacklig verksamhet, försöker de hålla det fackliga engagemanget så lågt som möjligt.

För att få gå med i facket krävs en omröstning på arbetsplatsen där mer än 50 procent av de anställda röstar för facket. Sådana omröstningar måste hållas på varje enskild arbetsplats även om ett företag har anställda på olika arbetsplatser. Det är inte ovanligt att arbetsgivare bedriver aggressiva kampanjer, union busting, i syfte att skrämma arbetare från att rösta för facket. Det är vad Ikeas ledning i USA just nu anklagas för. Ett annat svenskägt företag i USA som har ägnat sig åt det är Electrolux. Det resulterade i att arbetarna i fabriken i Memphis med 700 anställda vid en första omröstning inte fick organisera sig fackligt.

Går du med i facket stänger vi fabriken

Randal Middleton, som basar för fackförbundet *IBEW, det fackförbund som arbetarna på Electrolux spisfabrik i Memphis inte fick ansluta sig till, är på besök i Stockholm, på Unionens huvudkontor. Han berättar hur ledningen på Memphisfabriken betedde sig inför den första omröstningen.


Electrlux fabrik i Memphis. Foto: Adrian Sainz/TT

– Vi på facket fick inte gå in på arbetsplatserna. Vi kunde stå utanför och dela ut flygblad men det var få som vågade sig fram till oss. De som kom till de möten som vi höll på stan fotograferas när de gick in i möteslokalerna och identifieras sen. Då var det inte ovanligt att de utsattes för trakasserier och påtryckningar för att inte rösta för facket. Ledningen kunde säga saker som, ”Går du med i facket stänger vi fabriken.” eller ”Du äventyrar din anställning om du går med i facket.”. Därför var dörrknackning den mest använda metoden. Vi sökte upp arbetaren hemma för att i lugn och ro berätta om vår verksamhet, säger han.

Förutom hot och trakasserier hyrde Memphisfabrikens ledning in hundratals kontraktsanställda som skulle rösta mot facket. Nejsägarna fick majoritet med 59 röster. Och ledningen drev förtalskampanjer med rena lögner om vad facket stod för och vad facklig verksamhet kunde leda till.

Men under nästa omröstning gick det bättre för facket. Det berodde till stor del på ett nära samarbete mellan IBEW, IF Metall och Unionen, vars klubbordförande på Electrolux i Sverige, Peter Ferm, sitter med i företagets bolagsstyrelse som facklig representant.

– Vi informerade den svenska företagsledningen om hur ledningen i Memphis betedde sig och det ledde till att den svenska ledningen kunde få dem i Memphis att hålla sig neutrala under röstningsperioden, säger Peter Ferm.

I december 2016 röstade 80 procent av de anställda för att facklig verksamhet skulle dras igång. I september 2017 var kollektivavtalet klart.

– Det är väldigt svårt att lyckas organisera sig fackligt på företag i södra delstaterna och detta är därför en unik framgång, säger Magnus Kjellson internationell chef på Unionen. 

Men trots att det har gått ett år sedan kollektivavtalet skrevs har facket inte lyckats påverka situationen på fabriken så som de anställda hade förväntat sig. Det är en av orsakerna till att Randal Middleton är i Stockholm.

– Randal är här i hopp om att vi ska kunna påverka Electrolux HR och ledning, att ge sin välsignelse till att företagsledningen i Memphis låter IBEW utbilda sina nyblivna medlemmar i sin Code of Excellence, säger Peter Ferm. 

EBEW:s Code of Excellence är ett slags program för att lära fackliga medlemmar vad det innebär att vara IBEW-ansluten. Fabriken går dåligt och det har överskuggat den fackliga verksamheten.

– Det är problem med företagsledningen och det är arbetskraftsproblem - det är svårt att rekrytera kompetent arbetskraft. Dessutom är frånvaron bland de anställda mycket hög, säger Randal Middleton.

– På måndagar och fredagar är frånvaron över 30 procent. Det borde inte vara en facklig fråga men det är så illa att vi på facket uppmanar våra medlemmar att gå till jobbet. För annars kommer de snart inte att ha något jobb att gå till, säger han.

I IBEW:s Code of Excellence lyder den första uppmaningen till medlemmarna: Come to work on time, fit for duty and ready to work.

Den största Electroluxfabriken i USA är den i Springfield. Där är det fackliga intresset obefintligt. En av dem som arbetade mest aktivt för att väcka intresse för facket fick sparken i vintras, enligt företagsledningen på grund av olovlig frånvaro. Enligt mannen som fick sparken och enligt facket blev han avskedad på grund av att han agiterade för facklig verksamhet. Efter det är det nu ingen av de 3 000 anställda på fabriken som vågar visa intresse för facket. Då är det enligt Randal Middleton ingen idé från fackets sida att försöka driva fram en omröstning.

– Engagemanget måste komma från dem som jobbar i Springfield, säger han. 

*IBEW - Internationel Brotherhood of Electrical Workers.

Fackligt

Så jobbar Unionen för bättre arbetsmiljö på apoteken

Mindre ensamarbete, bättre kollektivavtal och lokala diskussioner om schemat. Så jobbar Unionens klubbar vidare med arbetsmiljön på apotekskedjorna.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2024, kl 14:34
Stephanie Nielsen vid en medicinhylla.
Unionens ombud - däribland Stephanie Nielsen, klubbordförande på Kronans apotek - tar olika initiativ för att minska ensamarbete, förbättra kollektivavtal och diskutera optimala scheman på apotekskedjorna. Foto: Henrik Witt.

Kollega har rapporterat om kritik från Unionens fackliga mot bemanningen och arbetsmiljön på Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek. Men vad gör riksklubbarna själva för att få arbetsgivarens öra?

Sagt upp arbetstidsavtal och stoppat ensamarbete

På skärtorsdagen förra året sa Unionen och Sveriges Farmaceuter upp sitt lokala arbetstidsavtal med Apotek Hjärtat för att markera mot brister i schemaläggningen. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Enligt Lena Svensson, riksklubbordförande på Apotek Hjärtat, driver Unionen på för en dialog mellan arbetsgivaren och lokala ICA-handlare om att anpassa öppettiderna på apoteken vid Maxienheterna för en bättre arbetsmiljö. 

– Anpassa helgerna till öppettider klockan 08:00-20.00 så får anställda en helt annan återhämtning och det blir en bättre bemanning i veckorna, säger Lena Svensson. 

Hon vill också se möjlighet till fyra veckors sammanhängande sommarsemester för den som vill ha det. 

– Vilket vi idag inte får på många apotek, säger hon. 

Stress till följd av hot, trakasserier och rån är också faktorer som påverkar apoteksanställda negativt. Men det är arbetsmiljöfrågor som Lena Svensson tycker fack och arbetsgivare lyckats förbättra ihop.  

– Ensamarbete har vi dragit mycket i från fackligt håll och det finns nästan inte i dag, säger hon. 

Förhandlar om bättre semestervillkor

På Apoteket AB arbetar Unionens fackliga mycket med stöd i semesterplanering och lönerevision. De deltar också i ett nytt projekt för att locka och behålla personal. 

per_skoglund
Per Skoglund.

– Utöver det får vi släcka bränder när våra medlemmar hör av sig och behöver hjälp att lösa olika frågor. Vi har varje vecka olika slags förhandlingar, säger Unionens riksklubbordförande Per Skoglund. 

Klubben har ett tätt samarbete med Akademikerföreningen och de gör gemensamma medlemsundersökningar om arbetsmiljön. 

Per Skoglund tycker det är positivt att facket fått igenom nya skarpare skrivningar kring semesterrätt i kollektivavtalet. 

Men ni har bara rätt till tre veckor i följd på sommaren?

– Nja, det stämmer förvisso delvis men endast om det inte alls är möjligt att bevilja fyra veckor. Det gjordes en justering i kollektivavtalets text för något år sedan som ökat möjligheten till fyra veckors sammanhängande semester. 

Kan man inte ändra antalet veckor till fyra i kollektivavtalet i nästa avtalsförhandling?

– Jo, gärna. Frågan har funnits med som krav i de senaste avtalsrörelserna. Men det är inte så lätt att komma överens med vår motpart. Arbetsgivarna ger inget utan att få något och motkravet har vanligen handlat om att de vill plocka bort de extra semesterdagarna som medarbetarna enligt vårt avtal får från 40 respektive 50 års ålder.

Hoppas fler ber om hjälp med arbetsmiljön

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

Stephanie Nielsen på Kronans apotek har, liksom de andra två riksklubbordföranden, berättat för Kollega om rädda medlemmar som ibland inte vågar ta förhandlingshjälp av facket. 

I de fallen tar de förtroendevalda ändå upp sakfrågan med arbetsgivaren högre upp i organisationen. Riksklubben har också gjort undersökningar om arbetsmiljön. 

Unionens klubbordförande tycker det är viktigt att cheferna i företaget får tydliga riktlinjer om att man vill att upplevda problem ska diskuteras ute på apoteken.

– Att vi lyfter upp frågor och vågar diskutera dem öppet för att komma till de bästa lösningarna. Historiskt kanske man fått veta att man ska hålla det nere och göra sitt jobb, säger hon. 

Har du något positivt exempel på när ni lyckats lösa arbetsmiljöproblem?

– Nyligen hade vi ett ärende där vissa medarbetare tyckte att de fått ett orättvist schema och de hade problem i arbetsgruppen. Men när de var raka gentemot fack och regionchef kunde vi påkalla en arbetsmiljökartläggning och reda ut problemen.

Arbetsmiljö

Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken

Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken