Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Facket på Electrolux i USA möjligt tack vare Unionen

I Memhpis upphörde Electroluxfabrikens ledning med sina aggressiva metoder för att stoppa fackligt engagemang. Unionens inflytande på Electrolux svenska företagsledning var en avgörande faktor.
Sofia Broomé Publicerad
Tidslinje över Unionens och IF Metalls samarbete med facket på Electorlux fabrik i Memphis. (Bläddra för fortsättning).

Det är förvånansvärt lite som har hänt sedan den Gävlebördige protestsångaren Joe Hill drog till Amerika i början av 1900-talet och började verka som fackföreningsaktivist. I nuläget är bara 6,5 procent av de privatanställda i USA medlemmar i ett fackförbund. Arbetsgivarna är mycket negativt inställda till facket och genom "union busting - antifacklig verksamhet, försöker de hålla det fackliga engagemanget så lågt som möjligt.

För att få gå med i facket krävs en omröstning på arbetsplatsen där mer än 50 procent av de anställda röstar för facket. Sådana omröstningar måste hållas på varje enskild arbetsplats även om ett företag har anställda på olika arbetsplatser. Det är inte ovanligt att arbetsgivare bedriver aggressiva kampanjer, union busting, i syfte att skrämma arbetare från att rösta för facket. Det är vad Ikeas ledning i USA just nu anklagas för. Ett annat svenskägt företag i USA som har ägnat sig åt det är Electrolux. Det resulterade i att arbetarna i fabriken i Memphis med 700 anställda vid en första omröstning inte fick organisera sig fackligt.

Går du med i facket stänger vi fabriken

Randal Middleton, som basar för fackförbundet *IBEW, det fackförbund som arbetarna på Electrolux spisfabrik i Memphis inte fick ansluta sig till, är på besök i Stockholm, på Unionens huvudkontor. Han berättar hur ledningen på Memphisfabriken betedde sig inför den första omröstningen.


Electrlux fabrik i Memphis. Foto: Adrian Sainz/TT

– Vi på facket fick inte gå in på arbetsplatserna. Vi kunde stå utanför och dela ut flygblad men det var få som vågade sig fram till oss. De som kom till de möten som vi höll på stan fotograferas när de gick in i möteslokalerna och identifieras sen. Då var det inte ovanligt att de utsattes för trakasserier och påtryckningar för att inte rösta för facket. Ledningen kunde säga saker som, ”Går du med i facket stänger vi fabriken.” eller ”Du äventyrar din anställning om du går med i facket.”. Därför var dörrknackning den mest använda metoden. Vi sökte upp arbetaren hemma för att i lugn och ro berätta om vår verksamhet, säger han.

Förutom hot och trakasserier hyrde Memphisfabrikens ledning in hundratals kontraktsanställda som skulle rösta mot facket. Nejsägarna fick majoritet med 59 röster. Och ledningen drev förtalskampanjer med rena lögner om vad facket stod för och vad facklig verksamhet kunde leda till.

Men under nästa omröstning gick det bättre för facket. Det berodde till stor del på ett nära samarbete mellan IBEW, IF Metall och Unionen, vars klubbordförande på Electrolux i Sverige, Peter Ferm, sitter med i företagets bolagsstyrelse som facklig representant.

– Vi informerade den svenska företagsledningen om hur ledningen i Memphis betedde sig och det ledde till att den svenska ledningen kunde få dem i Memphis att hålla sig neutrala under röstningsperioden, säger Peter Ferm.

I december 2016 röstade 80 procent av de anställda för att facklig verksamhet skulle dras igång. I september 2017 var kollektivavtalet klart.

– Det är väldigt svårt att lyckas organisera sig fackligt på företag i södra delstaterna och detta är därför en unik framgång, säger Magnus Kjellson internationell chef på Unionen. 

Men trots att det har gått ett år sedan kollektivavtalet skrevs har facket inte lyckats påverka situationen på fabriken så som de anställda hade förväntat sig. Det är en av orsakerna till att Randal Middleton är i Stockholm.

– Randal är här i hopp om att vi ska kunna påverka Electrolux HR och ledning, att ge sin välsignelse till att företagsledningen i Memphis låter IBEW utbilda sina nyblivna medlemmar i sin Code of Excellence, säger Peter Ferm. 

EBEW:s Code of Excellence är ett slags program för att lära fackliga medlemmar vad det innebär att vara IBEW-ansluten. Fabriken går dåligt och det har överskuggat den fackliga verksamheten.

– Det är problem med företagsledningen och det är arbetskraftsproblem - det är svårt att rekrytera kompetent arbetskraft. Dessutom är frånvaron bland de anställda mycket hög, säger Randal Middleton.

– På måndagar och fredagar är frånvaron över 30 procent. Det borde inte vara en facklig fråga men det är så illa att vi på facket uppmanar våra medlemmar att gå till jobbet. För annars kommer de snart inte att ha något jobb att gå till, säger han.

I IBEW:s Code of Excellence lyder den första uppmaningen till medlemmarna: Come to work on time, fit for duty and ready to work.

Den största Electroluxfabriken i USA är den i Springfield. Där är det fackliga intresset obefintligt. En av dem som arbetade mest aktivt för att väcka intresse för facket fick sparken i vintras, enligt företagsledningen på grund av olovlig frånvaro. Enligt mannen som fick sparken och enligt facket blev han avskedad på grund av att han agiterade för facklig verksamhet. Efter det är det nu ingen av de 3 000 anställda på fabriken som vågar visa intresse för facket. Då är det enligt Randal Middleton ingen idé från fackets sida att försöka driva fram en omröstning.

– Engagemanget måste komma från dem som jobbar i Springfield, säger han. 

*IBEW - Internationel Brotherhood of Electrical Workers.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.