Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Välj rätt resmål och få valuta för pengarna
Sol, bad – och hål i plånboken. Den svaga kronan riskerar att göra årets sommarsemester rekorddyr. Men det finns länder där reskassan räcker längre.
Den svenska kronan har ett tufft år bakom sig. På ett år har den försvagats mycket mot både euron och dollarn, vilket innebär att utlandsresan kan bli en riktigt kostsam historia. Det är framför allt USA och euroländerna som blivit betydligt dyrare. Det gäller även ett land som Danmark, vars krona är knuten till euron, där besöket på Tivoli eller Legoland nu riskerar att bli kostsamt.
Men lyckligtvis finns det åtskilliga länder som fortfarande är prisvärda för svenska plånböcker.
– Turkiet är ett exempel. Liran har fallit med 20 procent på ett år och även det egyptiska pundet står lågt. Sedan måste förstås var och en ställa sig frågan om man vill åka till dessa länder, säger Tom Friberg, kommunikationschef på Forex.
Turkiet präglas av president Erdogans kontroversiella regim och Egypten har utsatts för flera attentat som slagit hårt mot landets turistindustri – även om läget numera bedöms som stabilt har turismen inte återhämtat sig helt.
Tom Friberg tipsar om att det alltid är mer förmånligt att använda den lokala valutan.
– Många tar med sig euro och dollar till Egypten, och de fungerar utmärkt där, men med tanke på hur dyra valutorna är nu och hur låg den lokala valutan är så finns det verkligen pengar att tjäna.
Andra länder som har ett lågt prisläge och är på stark frammarsch som semesterdestinationer är Montenegro och Albanien. Även Kroatien har ett prisläge som gör att vi får mycket mer för pengarna där jämfört med i Italien och Spanien.
De nya resmålens stigande popularitet avspeglar sig hos charterbolagen Ving, TUI och Apollo som hittills i år noterat en minskad efterfrågan på resor till klassiska resmål som Mallorca och Kreta.
Många tror att den svenska kronans värde kan komma att urholkas ytterligare. Riksbankens besked om räntan, en orolig bostadsmarknad och en lågkonjunktur som väntar runt hörnet är faktorer som kan göra att kronan får ta ännu mer stryk.
– Inget tyder på att kronan kommer att stärkas den närmaste tiden. Lite beroende på vad som händer med Brexit kan det brittiska pundet komma att försvagas mot kronan, det skulle göra Storbritannien till ett billigare turistmål för oss, säger Tom Friberg.
Att den svenska kronan är ovanligt svag påverkar inte vårt resande så mycket som man skulle kunna tro. Det gör däremot kulturella och sociala faktorer. Nu när alla har råd att flyga är det inte lika eftersträvansvärt och inom den välutbildade medelklassen är det snarare hög status att avstå från flygresor.
– För personer med goda ekonomiska resurser väger symboliska faktorer som till exempel ökad flygskam tyngre än att resan blivit dyrare. Men det återstår att se hur klimatdebatten och den långsamma stigmatiseringen av flygresor kommer att slå mot våra resmönster, säger Sofia Ulver, forskare i konsumtionskultur vid Lunds universitet.
Oavsett anledning kommer många att välja bort flygresan till Medelhavet i år. I stället riktas blickarna mot länder på närmare håll. Polen och de baltiska länderna har fortfarande ett väldigt lågt prisläge och där finns mycket att utforska, som fina sandstränder och ett rikt kulturutbud. Detsamma gäller centraleuropeiska länder som Bulgarien och Tjeckien.
HÄR ÄR DET BILLIGT
- Egypten
- Turkiet
- Kroatien
- Montenegro
- Albanien
HÄR ÄR DET DYRT
- Eurozonen
- Danmark
- Norge
- USA
Källa: Forex Semesterindex
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Stålbad på studieförbunden efter sparkrav
De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills.
– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.
I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort.
Studieförbund har lagt ner
Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund.
Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen.
– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.
Hur många anställda påverkas?
– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han.
Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?
– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga.
Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.
Uppsägningar på Folkuniversitetet väst
På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning.
Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben:
– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han.
100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan
Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare.
Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024.
– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst.
Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar.
– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt.
Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.
– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle.
Visstidsanställda får sluta först
På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut.
Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget:
– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon.
Hur har ert arbete förändrats?
– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.
Stålbad och ökade krav
Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023.
Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal.
– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.
Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?
– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.
Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9
Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet.
Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.
