Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Unionens klubbar ser ökad ekonomisk tillväxt

Tillväxten i svensk ekonomi tog ytterligare fart under det sista kvartalet 2015. Det visar Unionens panel bestående av nära 200 fackklubbar på företag med sammanlagt 250 000 anställda i Sverige.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Unionens fackklubbar såg en ökad tillväxt på sina företag under sista kvartalet 2015. Colourbox

Av de 187 Unionenklubbarna anger 40 procent att konjunkturläget förbättrades under fjärde kvartalet i fjol medan knappt 20 procent svarar att läget försämrats.

– Panelen bekräftar bilden av en snabb uppgång i Sverige. Utfallet blir om möjligt än starkare med tanke på att BNP-tillväxten under det tredje kvartalet var hela 3,9 procent. Panelen indikerar att tillväxten under det fjärde kvartalet sannolikt var ännu högre. En annan styrkefaktor är att klubbarna inom både industri- och tjänstesektorn signalerar att konjunkturen stärkts, säger Lars Jagrén, Unionens chefsekonom, i en kommentar.

Utvecklingen skiljer sig dock åt mellan olika marknader. Under fjärde kvartalet ökade efterfrågan mest på den svenska marknaden, följt av Europa utanför Norden samt Nordamerika. Motsatsen gäller för Kina, där konjunkturläget har försämrats avsevärt under de senaste månaderna.

Läs mer: Så påverkar börsraset din pension

– Utvecklingen i Kina är ett orosmoln för världsekonomin inför 2016. Det gäller både utvecklingen i den reala ekonomin och vad som händer i det finansiella systemet. Denna osäkerhet kommer sannolikt att fortsätta. Trots att Kina är svagt är dock utvecklingen för näringslivet totalt sett klart positiv, säger Lars Jagrén. 

Hur har efterfrågan från följande marknader utvecklats för ditt företag under det senaste kvartalet?

 

Ökat

Oförändrat

Minskat

Nettotal

Sverige

35%

51%

14%

21

Europa exkl Norden

38%

43%

19%

19

Nordamerika

31%

51%

18%

13

Övriga Norden

24%

59%

17%

6

Övriga världen

28%

48%

24%

3

Kina

20%

48%

32%

-12

 

Unionens snabbpanel

Undersökningen bygger på svar från 187 klubbar i företag med cirka 250 000 anställda i Sverige och genomfördes mellan 15 och 21 december 2015.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.