Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Unionen spår god tillväxt
Hushållens höga konsumtion fortsätter att driva svensk ekonomi. Det visar Unionens konjunkturprognos, som bygger på uppgifter från 454 Unionenklubbar. Viktigast för företagens tillväxt uppges vara väl utbyggd IT-infrastruktur och energiförsörjning.
Rapporten Vind i seglen - men i oprickad farled bygger på Unionens Branschbarometer, med svar från 454 klubbar på företag med drygt 420 000 anställda i Sverige. Den visar att sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar, från 7,5 till 7,3 procent 2016. Men samtidigt fortsätter polariseringen på arbetsmarknaden.
- Det stora problemet med en dåligt fungerande matchning finns ändå kvar. Kontinuerlig kompetensutveckling för de anställda är en fråga som blir allt mer akut i takt med att teknikutvecklingen accelererar. Arbetsmarknadens parter måste hitta lösningar tillsammans med regeringen, säger Lars Jagrén, chefsekonom på Unionen.
På en nationell nivå är det på kort sikt främst en befarad bostadsbubbla som oroar, med eventuella förändringar av ränteavdrag och införande av amorteringskrav.
- Här behövs ett långsiktigt, trovärdigt regelverk så att hushållen vet vad som gäller.
På lite längre sikt finns också en oro kring digitaliseringen som förväntas påverka omkring hälften av alla jobb och då även fördjupa inkomstklyftorna.
Den snabba teknikutvecklingen kräver också en väl utbyggd IT-infrastruktur. I Branschbarometern svarar klubbarna att den digitala infrastrukturen och energiförsörjningen är de absolut viktigaste för fortsatt tillväxt. Den fysiska infrastrukturen, järnvägen, hamnar och tillgång till bostäder, upplevs som de största hindren för industrin i dag.
- IT-infrastrukturen påverkar alla företag. Om järnvägarna och hamnarna inte räcker till slår det mot bas- och tillverkningsindustrin, men IT påverkar alla, säger Lars Jagrén.
Unionens prognos visar, som andra, att tillväxten i omvärlden skakat till ordentligt av Kinas inbromsning och de andra så kallade BRISCT-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Sydafrika, Kina och Turkiet) vars tidigare så snabba tillväxt har saktat in. Kinas broms påverkar också de stora råvaruländerna. Återhämtningen inom Europa och USA ångar däremot på utan större dramatik, enligt Unionen, vilket möjliggör att den svenska nettoexporten kan stiga.
Konsumentpriserna (KPI) förväntas också stiga vilket innebär att Riksbankens inflationsmål kommer närmare och sannolikt kan passeras under 2017, menar Unionens prognosmakare, om också räntorna går upp.
Unionens prognos
Unionen spår att Svensk BNP växer med 3,1 procent i år och 3,2 procent 2016.
Sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar - från 7,5 till 7,3 procent.
Konsumentprisindex går uppåt till 1,1 2016, och 1,5 om man räknar bort energi och räntepåslag.
Riksbankens inflationsmål kan passeras 2017 om räntorna går upp.
Ta del av rapporten här.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Konkurser – de fem största krascherna i Sverige
Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Kreugerkraschen
I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.
När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.
Northland Resources AB
Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.
Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Saab Automobile
Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren – amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.
Panaxia
Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion.
IT-kraschen
I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.
Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.
