Flera banker, låneförmedlare och försäkringsbolag erbjuder trygghetsförsäkringar. Försäkringarna kan exempelvis betala amorteringar och ränta om du blir arbetslös eller sjukskriven. Men risken är att försäkringen blir en onödig kostnad, enligt stiftelsen Konsumenternas Försäkringsbyrå.

En orsak är att försäkringstagaren inte uppfyller villkoren. De innehåller ofta krav på tillsvidareanställning eller att konsumenten ska vara arbetsför när försäkringen tecknas. Ofta ska försäkringen dessutom ha gällt under en viss tid innan ersättningen kan betalas ut.

–  Vi möter konsumenter som har betalat för en försäkring i tron att de har ett ekonomiskt skydd. Först när de behöver försäkringen upptäcker de att de inte uppfyller villkoren, säger Håkan Carlsson, jurist och specialist på personförsäkringar på Konsumenternas Försäkringsbyrå.

Exakt hur vanligt det är har han inga siffror på, men beskriver problemet som ”återkommande”.

– Vi har också en del ärenden där personer nekats ett lån, men ändå tecknats för en försäkring. Ofta upptäcker de inte det förrän fakturorna för premien börjar komma.

Många har skydd via fack och arbetsgivare

Många har dessutom redan ett visst skydd via exempelvis a-kassan, fackförbund eller arbetsgivaren. Vid arbetslöshet finns bland annat a-kassa och inkomstförsäkring. Vid sjukdom finns sjuklön, sjukpenning och ofta kollektivavtalade sjukförsäkringar via arbetsgivaren. Därför bör den som överväger en trygghetsförsäkring först kartlägga sitt befintliga skydd, enligt Konsumenternas Försäkringsbyrå.

– En extra försäkring kan ge ett kompletterande skydd, men kontrollera att det är något du faktiskt behöver och kan använda, säger Håkan Carlsson.

Hans råd är att ställa många frågor när en försäkring ska tecknas för att vara säker både på att man omfattas av den och att man behöver den.

– Men bolagen som säljer försäkringarna måste också ta ett större ansvar för att kontrollera att den person de säljer till uppfyller villkoren. Villkoren finns att läsa i avtalet, men i många fall är de inte tillräckligt tydliga.

1. Skilda kvinnor bor trängre än män  

En skilsmässa kan påverka ekonomin rejält. Särskilt hårt drabbas kvinnor. Nyskilda kvinnor får i genomsnitt 14 kvadratmeter mindre boyta efter en separation än män.

5. Äktenskapen håller drygt tio år

Äktenskap som avlutas genom skilsmässa håller i snitt 12,8 år. Flest nyskilda finns i åldersspannet 40-44 år. 

2. Städhjälp minskar risk för skilsmässa

Par som använder hushållsnära tjänster som städning, trädgårdsarbete och barnpassning separerar mer sällan.

3. Skilsmässor bland äldre ökar kraftigt

Antalet skilsmässor bland personer över 50 ökar kraftigt. Nu ska forskare vid Jönköping University ta reda på varför – och vilka konsekvenser det får för ekonomi och livssituation.

4. Oktober är vanligaste skilsmässomånaden

Sommaren verkar vara den tid på året då flest par börjar tröttna på varandra, för att sedan ta steget under hösten. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in, följt av juli och mars. 

6. Så många har skilt sig minst sex gånger

De flesta skiljer sig bara en gång i livet. Men det finns några som verkar ha gjort det till en vana att gifta sig och skilja sig. 262 personer i Sverige har skilt sig minst sex gånger.

Källor: Länsförsäkringar, Sirén, Lunds universitet och Jönköping University. 

1. Högre inkomst kan ge högre föräldrapenning

Föräldrapenningen bygger på hur mycket du har jobbat och tjänat under tiden innan barnet föds. Om du tjänar mindre än taket på 592 000 kronor per år (2026) är det ekonomiskt fördelaktigt att jobba så mycket som möjligt under den period som ligger till grund för din sjukpenninggrundade inkomst (SGI). 

Det kan handla om heltid i stället för deltid, att få upp lönen, ta extra pass, jobba övertid och att ta fler ob-pass. En ny lön måste dock gälla i minst sex månader. 

2. Kollektivavtal kan ge extra föräldralön

I de flesta större kollektivavtal ingår att arbetsgivaren betalar ut en extra ekonomisk ersättning utöver föräldrapenningen, så kallad föräldralön, under en period. Vanligen får du runt 10 procent av lönen under några månader, men det kan se olika ut. 

Unionens kollektivavtal ger föräldralön i upp till sex månader, beroende på hur länge du varit anställd.

3. Föräldralediga kan ansöka om lägre fackavgift

Avgiften till många fackförbund baseras på inkomst och reduceras vid föräldraledighet. Medlemmar i Unionen kan ansöka om tillfälligt sänkt avgift vid föräldraledighet, studieledighet eller sjukskrivning. 

4. Begagnade barnprylar kan minska utgifterna

Det går att spara mycket pengar på att inte köpa ny utrustning och nya kläder. Skillnaden mellan exempelvis en ny barnvagn och en med ett par år på nacken kan vara många tusenlappar. 

5. Hemlagad barnmat kan bli billigare

Att laga egen mat i stället för att köpa färdig barnmat sparar en hel del pengar. Ofta fungerar samma mat som resten av familjen äter om den är allsidig, men utan salt och i mosad form.

6. Skydda din SGI 

För att behålla din SGI behöver du ta ut hel föräldrapenning från Försäkringskassan från det att barnet fyller ett år. 

7. Jobba under din föräldraledighet 

Det går att avbryta sin föräldraledighet och jobba tillfälligt om man är överens med sin arbetsgivare. Det går dock inte att få föräldrapenning de dagar man jobbar. 

Tänk också på att man bara har rätt att ta ut tre perioder av föräldraledighet under ett år, om man inte kommer överens med sin arbetsgivare om något annat. 

Källor: swedbank.se, forsakringskassan.se, unionen.se, foraldraliv.se