Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Företaget som satsar på medarbetarnas idéer

Det vimlar av uppfinnare på Sveriges arbetsplatser. Ett av de företag som lämnade in flest patentansökningar förra året var BAE Systems Hägglunds. Men så har det inte alltid sett ut.
Lina Björk Publicerad
Colourbox.com
Colourbox.com

Förra året var ett bra år för BAE Systems Hägglunds uppfinnare. Företaget finns med bland de 20 företag som lämnar in flest idéer för patent i Sverige. Annat var det för tio år sedan. Visst lämnade man in patentansökningar då också men ett vanligt scenario var att en teknikchef lämnade in en idé på detaljnivå. Man hade ingen strategi kring uppfinningar och ibland upptäcktes det att konkurrenten hade snott en idé som de kommit på, men glömt att söka patent på.

– Vi bestämde oss för att göra en satsning. Dels för att skydda våra teknologier och dels för att få anställda att tänka i nya banor. Att våga berätta om idéer, hur stora eller små de än var, säger Bertil Westman, som är FoU-chef på BAE Systems Hägglunds.

Företaget utsåg en patengrupp bestående av personal från konstruktion och marknad och såg till att beslutsgången blev tydligare. Man började även utbilda personalen kring vad som går och inte går att skydda. I dag får den som kommer med en idé till en ny uppfinning en slant av företaget och möjlighet att utveckla den vidare. Man har även tagit hjälp av en extern patentbyrå för att få hjälp med vad som går att gå vidare med.

– Vi nyhetsgranskar varje idé som kommer in, alltså gör en slags minipatentansökan för att se om det håller. Om det gör det kombinerar vi det med en workshop där vi tittar på förmågor. Det innebär att vi försöker skydda hela funktionen, inte bara exempelvis en skruv utan vad du kan göra med skruven, säger Bertil Westman. 

Att skicka in fler patent har hjälpt företaget på flera sätt. Även om alla idéer inte håller för att skyddas så kan man genom att nyhetsgranska dem hos Patent- och Registreringsverket få kunskap om vad konkurrenterna har för sig och spinna vidare på deras idéer. På så vis undviker man även att själv göra intrång på en konkurrents patent. Ett patent är endast giltigt i 20 år. Att i pengar skatta vad företaget har tjänat på sina uppfinningar är nästan omöjligt.

– Vi kan se att konkurrenter inte kan vara med i upphandlingar för att de inte har våra lösningar och det är obetalbart.

Sedan BAE Systems Hägglunds startade sin satsning på uppfinningar har antalet patent fördubblats. Inflödet av idéer har ökat och antalet innovatörer har tredubblats. I dag står 75 personer som uppfinnare eller meduppfinnare. Främst inom teknik, men idéerna kommer från många avdelningar och på alla nivåer.

– Vi försöker att uppmuntra de anställda när de kommer med nya idéer. Alla nya patent publiceras på intranätet där uppfinnaren kort får beskriva vad han eller hon har gjort. Det kommer även med i ett månadsblad som vår ledning i USA skickar ut till alla anställda. Det blir, förutom ersättningen för uppfinningen, en klapp på axeln, säger Bertil Westman.

BAE Systems Hägglunds patentportfölj uppdateras numera varje år. Ungefär en tredjedel av patenten används. Men för företaget är det inte produkterna som är den stora behållningen utan att anställda numera vet att om de har en god idé, som kan förbättra arbetsplatsen, så finns det goda chanser att förverkliga den.

– Om man vill förändra en dålig spiral som vi gjorde så måste man börja med ledningen. Det måste finnas en efterfrågan att effektivisera verksamheten. Och det handlar inte bara om att tjäna pengar på produkter utan man ska premiera förbättringar kring arbetsmiljö, drifter och processer, säger Bertil Westman.

Om företaget

BAE Systems Hägglunds AB är ett högteknologiskt företag i Örnsköldsvik. De utvecklar bland annat bandvagnar och stridsfordon

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Starka reaktioner på Kollegas granskning av ekonomisk utsatthet

Kollegas granskning av den växande ekonomiska utsattheten har väckt starka reaktioner. Läsare vittnar om hur snabbt livet kan slå om – och hur små händelser kan få hela ekonomin att rasa.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 13:00
Dålig ekonomi gör att människor hamnar i kläm
Marika Hjelm Siegwald på Sveriges Stadsmissioner varnar för nya grupper av fattiga. Klas Detrumf fick bo i ett fågeltorn i väntan på pengar från Försäkringskassan. Foto: Anders G. Warne/Claudio Bresciani/TT/ Staffan Claesson

Allt fler står i matkön – trots jobb eller a‑kassa. Marika Hjelm Siegwald på Stadsmissionen larmar nu om nya grupper i kris: ensamstående föräldrar och arbetslösa som inte klarar sig på ersättningarna.

”Värsta smällen får de med aktivitetsstöd, det är så ledsamt att se vad regeringen anser om långtidsarbetslösa”

”3330 vräkningar berör mig. Hur många är barn i den statistiken? Dessa bör vi ta hand om innan vräkning sker. Det säger jag av egen erfarenhet. Som barn fick jag läsa brev om ”avhysning”. Inget jag önskar någon. De här siffrorna viktiga att arbeta med. Bakom varje siffra finns en människa, ibland en mkt liten människa utan möjlighet att påverka.”

”Nu i maj kommer många arbetssökande inte längre klara sig på sin tidigare ersättning. Sen får fler och fler nej när de söker försörjningsstöd. Det går inte ihop. Samtidigt så är arbetslösheten skyhög.”

Vi mötte Klas Detrumf som efter att ha fått vänta på ett beslut om sjukpenning från Försäkringskassan tvingades bo i ett fågeltorn i tre månader. 

”Sverige är trasigt! Ingen ska bli hemlös på grund av att Försäkringskassan tar för lång tid att ta beslut. Detta är tyvärr vanligt i dag! Hemskt! Skönt att han fått boende igen.”

”Jag fattar inte att det här kan hända när man har jobbat ihop till en  försäkring. Samma med a- kassan .Jag fick vänta 5 månader under Covid”

”Jag blev av med min lägenhet på grund av socialtjänsten så att det är inte enbart Försäkringskassan som ställer till det för människor.”

Historiskt få personer får försörjningsstöd, men de som får det har allt tyngre problem. I gruppen växer suicid och suicidförsök. Samtidigt vill regeringen ställa hårdare krav. Forskaren Klara Hussenius varnar för att bidragsreformen riskerar att stänga ute de allra mest utsatta.

”Ett av problemen - om man specifikt ser till självmordsfaktorn - är att detta inte tydliggörs i den statistik som förs över dödsfallsorsaker. Det får till följd att staten kan mörka och dölja omfattningen av dödsfall genom självmord som har direkt anknytning till myndighetsutövning. Därför är det t ex uppseendeväckande att socialtjänstspåret inte har utretts i tillräcklig omfattning när det gäller skolskjutningen vid Risbergska i Örebro – med flera fall..”

”Jag som är en av alla de som känner av det, känner även själsligen av fulspelets eftersmak - vilket först sker när polisen skurit av repet.”

”Så är det. Och tolkningar om vad som krävs av den enskilde som är hårresande.”

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.

”Fint att ni lyfter hur lite det är som krävs för att hamna i en så här svårekonomisk situation. Särskilt nu när så många fler människor i Sverige lever på marginalen.”

”Bra att detta tas upp och att det inte alltid beror på ansvarslöshet utan sjukdom arbetslöshet o skilsmässa o vi måste sluta döma de skuldsatta utan finnas där som stöd. Vi måste prata mer om detta.”

”Hos många av dessa människor finns också psykisk ohälsa kopplad o mycket självmord.”