Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Risk för nej till bolån vid 60

När du närmar dig 60 minskar dina möjligheter att ta bolån betydligt. Bankerna börjar då att räkna på vad du kommer få i pension, inte vad du har i lön. Även yngre som tillfälligt går ner i lön riskerar att ratas.
Anita Täpp Publicerad
Ett legohus och sedlar.
Det gäller att se om sitt hus i tid när man börjar närma sig pensionsåldern. För redan vid 59, eller ännu tidigare, kan banken börja räkna med din kommande pension i stället för din aktuella inkomst när du söker bolån.
Foto: Erik Nylander/TT

Funderar du på att byta bostad eller göra en större renovering av ditt nuvarande boende innan du går i pension? Då är det bra att veta att din möjlighet att få låna kan minska väsentligt redan innan din 60-års dag.

Bankerna gör alltid en kreditprövning innan de beviljar ett bolån för att kontrollera att du kommer att klara av att betala ränta och eventuella amorteringar framöver.

Och då är inte minst din inkomst avgörande för hur stort bolån du kan få.

Kalkylerar med din aktuella inkomst

Det lånet kan banken sedan aldrig dra tillbaka, så länge du sköter betalningarna för det. Det gäller även om du senare permanent eller tillfälligt – som vid föräldraledighet, deltidsarbete eller tjänstledigheter för studier – får en lägre inkomst.

Men om du först får en lägre inkomst och därefter behöver ett nytt eller utökat bolån får du sannolikt låna mindre pengar, eftersom banken då kan välja att kalkylera med din aktuella inkomst.

Om du får barn får du också låna mindre eftersom banken då även lägger in beräknade kostnader för barnet i kalkylen.

Och om du i stället börjar närmar dig de 60 kan banken alltså räkna med vilken pension du kommer få i stället för din inkomst när kreditprövningen görs.

Oklar åldersgräns

Exakt vid vilken ålder detta sker är oklart. När den oberoende stiftelsen Konsumenternas bank- och försäkringsbyrå – som bland annat har representanter från Konsumentverket och Finansinspektionen i sin styrelse - har ställt frågan till bankerna har man inte lyckats få besked om det.

– När vi har frågat några hur de gör har de svarat att det inte finns några fasta åldersgränser, säger Eva Lindström jurist på Konsumenternas bank- och försäkringsbyrå.

Men enligt sparekonomen Sharon Lavie, med mångårig erfarenhet från olika banker och bankinstitut, kan man utgå från att bankerna börjar kalkylera med ens kommande pension när man fyllt 59. Och Kollega har uppgifter om att det kan inträffa redan vid 57 års ålder.

Har alltid ett eget ansvar

Om man känner till det här kan man välja att agera utifrån det. Man kanske köper en ny bostad tidigare än planerat. Alternativt i god tid ansöker om ett utökat bolån till en renovering av sitt nuvarande hem, även om det sedan inte kommer ske förrän man har blivit pensionär.

Sharon Lavie
Sharon Lavie, sparekonom. Foto: Martin Sörbo

– Så kan man nog göra. Men då är nackdelen att man kan få betala räntor i flera år i onödan. Och då kan det ändå vara bättre att amortera mindre på sitt lån och spara de pengarna till renoveringen i stället, säger Sharon Lavie.

Hon påpekar att man alltid även har ett eget ansvar, så att man inte tar ett för stort bostadslån.

– För om man inte klarar att betala för det så kan man i värsta fall bli tvungen att sälja sin lägenhet eller sitt hus, säger Sharon Lavie.

Tänk på det här

  • Fundera på ditt kommande bostadsbehov, både vad gäller en eventuell flytt eller renovering, i god tid innan du fyller 60.
  • Sluta om möjligt amortera på ditt nuvarande bostadslån och spar de pengarna i stället.
  • Ställ dig för säkerhet skull i hyreskö.
  • Om du är äldre och din bank inte vill ge dig det bostadslån du behöver, kontrollera om en annan bank eller bolåneinstitut - som kan ha en annan beräkningsmodell - vill ge dig lånet
  • Använd dig i första hand av en jämförelsetjänst så du kan jämföra erbjudanden från flera banker och långivare. Då görs endast en kreditprövning. Många kreditprövningar kan skada ditt kreditbetyg och minska möjligheten att få låna.
  • Om du har barn kan du fråga dem om de kan stå som medlåntagare, vilket kan öka chansen att få ett större lån.

Källa: Sharon Lavie

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Långtidssjuka Maria Kristiansen: ”Regeringens bidragsreform slår mot dem som redan ligger”

Regeringens bidragsreform innebär hårdare krav på den som tar del av socialförsäkringarna.
– Man slår på de som redan ligger i stället för att se hur fler kommer i arbete, säger Maria Kristiansen som är sjuk och nu lever på bistånd från socialtjänsten. Flera tunga myndigheter framför samma kritik.
Sandra Lund Publicerad 23 mars 2026, kl 11:02
Bilden är tvådelad. Till vänster står arbetsmarknadsminister Johan Britz och socialförsäkringsminister Anna Tenje i strikta kläder, på en presskonferens. Till höger en bild på Maria Kristiansen i mörk tröja och mörkt lockigt hår.
Långtidssjuka Maria Kristiansen är en av dem som påverkas av regeringens bidragsreform, som kritiseras av flera myndigheter för att slå mot redan utsatta. Foto: Henrik Montgomery/TT och privat

Artikeln i sammanfattning:


Bidragsreform med skärpta krav: Regeringen inför en omfattande reform för att "arbete ska löna sig mer än bidrag". Cirka 150 000 får sänkta ersättningar, enligt regeringen.

Nya regler och datum: Reformen innehåller bland annat aktivitetkrav, krav på läkarintyg vid sjukdom, bidragsspärr/sanktionsavgifter, bidragstak och minskat bistånd för stora familjer – samt kvalificering till vissa ersättningar för nyanlända (stegvis från 2026–2027).

Kritik: Långtidssjuka Maria Kristiansen beskriver hur kraven slår mot dem som redan är utsatta. Flera tunga instanser varnar för ökat utanförskap och barnfattigdom. Ministern vill inte ställa upp på intervju om den kritiserade reformen.

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

I år börjar regeringens omfattande bidragsreform omsättas till praktik. Den har föregåtts av en rad utredningar, betänkanden och myndighetsuppdrag.

I onsdags presenterades den sista propositionen för reformen. Nu återstår omröstning i riksdagen.

I stort sett alltid presenteras förslagen med meningar som: 

”Barn ska se sina föräldrar gå till jobbet.” 

 ”Det ska löna sig att arbeta.”

”Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem.”

Enligt regeringens egna beräkningar kommer runt 150 000 människor få sänkta bidrag i och med reformen. Och syftet är att arbete alltid ska löna sig jämfört med bidrag.

Reformen innehåller bland annat:

  • Ny riksnorm, ett tak för vad man kan få i bistånd.
  • Familjer med fler än tre barn får minskat bistånd.
  • Krav på aktivitet på den som söker.
  • Krav på läkarintyg för den som är sjuk.
  • Att bidrag och ersättningar kan spärras, och sanktionsavgift för den som lämnar felaktiga uppgifter.
  • Att den som invandrat ska kvalificera sig för att få ta del av barnbidrag, bostadsbidrag, sjukersättning antingen genom att bo här i minst fem år eller arbeta, det kan gå snabbare för den som får viss lön.
  • Kommuner som inte levererar "systematiska" aktiviteter för den som beviljas bistånd riskerar sanktionsavgift på mellan tio tusen och tio miljoner kronor.

När träder bidragsreformen i kraft? Viktiga datum

  1. Första juli införs krav på läkarintyg och aktiviteter, samt även bidragsspärr och sanktionsavgifter för den som försöker utnyttja systemet, eller lämnat fel uppgifter.
  2. Första januari 2027 begränsas försörjningsstödets storlek. Då införs också ett nytt bidragstak, och kravet att man som invandrad ska kvalificera sig. Det senare gäller de som bosätter sig i Sverige från och med detta datum.
  3. Första juli 2027 införs sanktionsavgifter för kommuner som gör fel.

”Inte lätt att bara få jobb”

En av dem som påverkas är Maria Kristiansen i Örebro. 

Hon är 43 år, och har tidigare jobbat som lärare och inom hemtjänsten. För tio år sedan gick hon i väggen, sedan dess har hon varit sjukskriven och lever nu på försörjningsstöd från socialtjänsten.

Hon har med tiden fått en autismdiagnos och blir snabbt urlakad av sociala interaktioner.

Jag klarar inte samhällets krav, jag klarar knappt hem och vänner. Allt är uttröttande. Jag försökte arbetsträna i två år, men det går inte. Då orkar jag inte laga mat, så lever jag hungrig. Det är inte lätt för mig att bara få ett jobb.

Finanspolitiska rådet: Reformen kan öka barnfattigdomen

Många av förslagen har väckt kritik. En genomgående sådan handlar om att det saknas stöd för att hårdare krav på bidragstagare gör att de börjar jobba.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk värdering (IFAU), skriver i ett remissvar:

"Det finns inga studier på svenska data som visar att minskade bidrag i sig leder till ökad sysselsättning."

 

I sin senaste årsrapport skriver Finanspolitiska rådet, som ska granska regeringars finanspolitik, att "brist på ekonomiska incitament inte är huvudproblemet utan att det i stället främst behövs åtgärder som rustar bidragstagarna för att kunna få de jobb som finns".  

Rådet varnar också för barnfattigdom.

SKR: Risk för ökat utanförskap och inlåsning i bidrag

Sveriges kommuner och regioner (SKR) vars medlemmar ska genomföra reformen, är positiva till vissa delar av reformen som ett tydligt krav på aktivitet. 

Men kritisk till bidragstak och att människor ska kvalificera sig till socialförsäkringar. 

– Risken är överhängande för inlåsning i bidrag, ökat utanförskap och att barn kommer i kläm, skriver Anders Henriksson (S), ordförande för SKR, i en kommentar.

Socialstyrelsen, som styr och stödjer kommunerna i ekonomiskt bistånd, säger nej till bidragstak. 

I sitt remissvar vill de lyfta fram att antalet mottagare av ekonomiskt bistånd är på historiskt låga nivåer, och nämner vad sänkta biståndsnivåer i Danmark lett till:  

”En ökning av brott begångna av vuxna, ökad ungdomskriminalitet, minskat deltagande i barnomsorg, sämre skolresultat och en ökad benägenhet för att ungdomar lämnar studier för att arbeta”. 

Arbetsförmedlingen:  Hot och våld

Arbetsförmedlingen skriver också i sitt remissvar att förslaget om att människor ska kvalificera sig till socialförsäkringar saknar empiriskt stöd.

Det riskerar också, enligt myndigheten, att öka individens psykiska ohälsa, att ensamstående kvinnor med barn kommer drabbas hårdast och att barn riskerar att bli utestängda från försörjningsstöd. 

Arbetsförmedlingen ser också att risken för att hot och våld ökar mot de egna medarbetarna, eftersom människor kommer bli mer desperata.

Unionen: Nya krav kan förvärra kompetensbristen

Inte heller Unionen vill se ett krav på kvalificering. 

I sitt remissvar skriver fackförbundet att ”kvalificerad arbetskraft" delvis väljer land att jobba i utifrån hur bra man kan etablera sig där med familj.

”De kvalificeringsvillkor som föreslås för arbetskraftsinvandrare stärker inte Sveriges attraktivitet bland kvalificerad arbetskraft och riskerar därmed att förvärra kompetensbristen i svenska företag.”

Läkare kritiska till intygskrav: ”Vi är inte polis”

Redan i dag kan kommunen kräva läkarintyg av den som är sjuk, och söker ekonomiskt bistånd.

Nu blir det krav. 

Något som Ylva Sandström, ordförande för Svenska distriktsläkarföreningen inom Läkarförbundet, ”ogillar skarpt”. 

Det riskerar bli meningslöst pappersarbete. Vi vill hjälpa sjuka, inte skriva meningslösa intyg. Socialtjänsten ska använda oss om det verkligen behövs. Vi är inte polis utan sjukvård, säger hon till Kollega.

 

Hon anser att socialtjänsten i dag ofta begär intyg för sådant som borde vara ”sunt förnuft”, som att någon med ryggproblem anvisas städjobb. 

Förr hade vi alltid avstämningsmöten med Försäkringskassa, patient och arbetsgivare där man diskuterade en plan framåt. Det är ovanligt nu. Nu är man mer inne på att bara underkänna.

Maria: ”Reformen slår mot oss som redan ligger”

43-åriga Maria Kristiansen lämnar inte hemmet om hon inte måste, planerar varje inköp noga och handlar oftast på Matmissionen, en social livsmedelsbutik som säljer svinn till bra priser för medlemmar. 

Tidigare fick hon hjälp av sin mamma, men hon har nu gått bort.

Varje månad ska allt hon gör redovisas för socialtjänsten.

– Allt fler utförsäkras, och politikerna stramar bara åt. Arbetslinjen ska hållas till varje pris. Man slår på de som redan ligger i stället för att se hur fler kommer ut i arbete. För det krävs en humanare politik som inte bara tittar på de få procent som luras, utan även på oss som är sjuka. Som får lämna hus och hem, och leva på anhöriga. 

Ministern vill inte intervjuas om kritiserade reformen

Kollega har under flera veckor försökt få en intervju med socialförsäkringsminister Anna Tenje (M). Det svar vi har fått är att vi kan få mejla in frågor, och vänta in mejlsvar.

Kollega anser inte att det är en intervju, eftersom vi inte ens vet vem som svarar och det går inte heller att ställa följdfrågor på ett sådant sätt.

Därför har vi inte nappat på det erbjudandet.