Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Risk för nej till bolån vid 60
När du närmar dig 60 minskar dina möjligheter att ta bolån betydligt. Bankerna börjar då att räkna på vad du kommer få i pension, inte vad du har i lön. Även yngre som tillfälligt går ner i lön riskerar att ratas.
Foto: Erik Nylander/TT
Funderar du på att byta bostad eller göra en större renovering av ditt nuvarande boende innan du går i pension? Då är det bra att veta att din möjlighet att få låna kan minska väsentligt redan innan din 60-års dag.
Bankerna gör alltid en kreditprövning innan de beviljar ett bolån för att kontrollera att du kommer att klara av att betala ränta och eventuella amorteringar framöver.
Och då är inte minst din inkomst avgörande för hur stort bolån du kan få.
Kalkylerar med din aktuella inkomst
Det lånet kan banken sedan aldrig dra tillbaka, så länge du sköter betalningarna för det. Det gäller även om du senare permanent eller tillfälligt – som vid föräldraledighet, deltidsarbete eller tjänstledigheter för studier – får en lägre inkomst.
Men om du först får en lägre inkomst och därefter behöver ett nytt eller utökat bolån får du sannolikt låna mindre pengar, eftersom banken då kan välja att kalkylera med din aktuella inkomst.
Om du får barn får du också låna mindre eftersom banken då även lägger in beräknade kostnader för barnet i kalkylen.
Och om du i stället börjar närmar dig de 60 kan banken alltså räkna med vilken pension du kommer få i stället för din inkomst när kreditprövningen görs.
Oklar åldersgräns
Exakt vid vilken ålder detta sker är oklart. När den oberoende stiftelsen Konsumenternas bank- och försäkringsbyrå – som bland annat har representanter från Konsumentverket och Finansinspektionen i sin styrelse - har ställt frågan till bankerna har man inte lyckats få besked om det.
– När vi har frågat några hur de gör har de svarat att det inte finns några fasta åldersgränser, säger Eva Lindström jurist på Konsumenternas bank- och försäkringsbyrå.
Men enligt sparekonomen Sharon Lavie, med mångårig erfarenhet från olika banker och bankinstitut, kan man utgå från att bankerna börjar kalkylera med ens kommande pension när man fyllt 59. Och Kollega har uppgifter om att det kan inträffa redan vid 57 års ålder.
Har alltid ett eget ansvar
Om man känner till det här kan man välja att agera utifrån det. Man kanske köper en ny bostad tidigare än planerat. Alternativt i god tid ansöker om ett utökat bolån till en renovering av sitt nuvarande hem, även om det sedan inte kommer ske förrän man har blivit pensionär.
– Så kan man nog göra. Men då är nackdelen att man kan få betala räntor i flera år i onödan. Och då kan det ändå vara bättre att amortera mindre på sitt lån och spara de pengarna till renoveringen i stället, säger Sharon Lavie.
Hon påpekar att man alltid även har ett eget ansvar, så att man inte tar ett för stort bostadslån.
– För om man inte klarar att betala för det så kan man i värsta fall bli tvungen att sälja sin lägenhet eller sitt hus, säger Sharon Lavie.
Tänk på det här
- Fundera på ditt kommande bostadsbehov, både vad gäller en eventuell flytt eller renovering, i god tid innan du fyller 60.
- Sluta om möjligt amortera på ditt nuvarande bostadslån och spar de pengarna i stället.
- Ställ dig för säkerhet skull i hyreskö.
- Om du är äldre och din bank inte vill ge dig det bostadslån du behöver, kontrollera om en annan bank eller bolåneinstitut - som kan ha en annan beräkningsmodell - vill ge dig lånet
- Använd dig i första hand av en jämförelsetjänst så du kan jämföra erbjudanden från flera banker och långivare. Då görs endast en kreditprövning. Många kreditprövningar kan skada ditt kreditbetyg och minska möjligheten att få låna.
- Om du har barn kan du fråga dem om de kan stå som medlåntagare, vilket kan öka chansen att få ett större lån.
Källa: Sharon Lavie
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Stålbad på studieförbunden efter sparkrav
De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills.
– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.
I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort.
Studieförbund har lagt ner
Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund.
Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen.
– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.
Hur många anställda påverkas?
– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han.
Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?
– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga.
Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.
Uppsägningar på Folkuniversitetet väst
På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning.
Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben:
– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han.
100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan
Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare.
Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024.
– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst.
Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar.
– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt.
Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.
– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle.
Visstidsanställda får sluta först
På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut.
Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget:
– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon.
Hur har ert arbete förändrats?
– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.
Stålbad och ökade krav
Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023.
Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal.
– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.
Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?
– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.
Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9
Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet.
Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.
