Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Männen håller i privatekonomin

Inte bara lönerna är fortfarande ojämlika. Även när det gäller förvaltningen av hushållets pengar dominerar männen – vilket kan få tuffa konsekvenser för kvinnorna.
Anita Täpp Publicerad
Johnér
Det bästa är att båda parter i ett förhållande är insatta i hushållets ekonomi. Johnér

Nyligen visade en studie gjord vid Linköpings universitet att kvinnor har mindre kunskap och sämre självförtroende än män när det gäller ekonomi.

Enligt Thérèse Lind, doktor i beteendeekonomi, som står bakom studien är en tänkbar orsak att det lever kvar en bild av att ekonomi i första hand är ett område för män. Det kan göra att kvinnor drar sig för att engagera sig i privatekonomiska frågor och på sikt kan det få stora konsekvenser för dem, som att de bara har ett mindre buffert- och pensionssparande.

Landets budget- och skuldrådgivare ser också många andra konsekvenser.

– Efter en skilsmässa eller när mannen har avlidit har väldigt många svårt att ställa om, säger Peter Hedström, budget- och skuldrådgivare i Skellefteå.

– Typexemplet är en äldre kvinna som vill bo kvar i huset när mannen har gått bort. Men eftersom han alltid skött ekonomin vet hon inte vad boendet kostar och måste ta en kredit när pannan går sönder. Sedan kanske hon har sju obetalda krediter när hon kommer till oss för att få hjälp. Och då kan det vara för sent för att kunna bo kvar.

När en kvinna blir ensam på grund av en skilsmässa eller separation har hon ofta länge betalat hälften av alla kostnader, inklusive ränta och amorteringar, trots att hon tjänat mindre än mannen. Och då inte kunnat pensionsspara.

Och även om paret har varit gifta – då grundregeln vid skilsmässa är att allt ska delas på hälften – är det inte alls säkert att hon får halva hans privata pensionssparande.

Marie Magnusson, budget- och skuldrådgivare i Lund, pekar också på att ekonomin kan vara en maktfaktor i ett förhållande.

– Kvinnan kan ha jobbat deltid och tjänat mycket mindre än mannen samtidigt som han har haft hand om och kontroll över ekonomin, som hon inte har någon insyn i.

– Då kan det också vara svårt att lämna relationen, om hon inte tror sig klara ekonomin på egen hand. Vilket mannen även kan ha sagt till henne. I det fallet blir ekonomin en maktfaktor, ett slags ekonomiskt våld.

För ekonomijournalisten Birgitta Piper, som länge försökt påverka kvinnor att ta ansvar för sin privatekonomi, är resultatet av Thérèse Linds forskning bara ännu en bekräftelse på hur det länge har varit.

– Att kvinnor har en extremt liten tro på sig själva när det gäller ekonomi hänger ihop med att vi är vana vid att vara mindre värda, exempelvis genom att vi generellt sett ofta har jobb med lägre status och lägre löner än männen. Då tror vi också att våra ekonomiska kunskaper är sämre än deras.

– Men när vi ändå vågar ta egna ekonomiska beslut är vi mindre riskbenägna än män och tar därför mer långsiktigt kloka beslut, som att vi bara köper aktier som vi förstår oss på. Och då vinner vi ändå i längden.

Många kvinnor som söker hjälp hos budget- och skuldrådgivarna är medelålders eller äldre. Men att även yngre kan få problem visar sig exempelvis i grupper för aktieintresserade på nätet, där unga kvinnor kan be om ekonomiska råd sedan de blivit lämnade.

För att komma till rätta med problemet måste varje individ ta ansvar för sin egen ekonomi, menar experterna. Men då krävs också att privatekonomi börjar ingå i all skolundervisning, med start i grundskolan.

När kvinnor vågar ta egna ekonomiska beslut är vi mindre riskbenägna än män och fattar mer långsiktigt kloka beslut

Ett av budget- och skuldrådgivarnas råd är att alla ska ha två egna bankkonton, för privata löpande utgifter och för eget sparande. Plus att man har ett gemensamt konto för hushållsutgifterna, där insättningen är viktad, så att båda bidrar olika mycket beroende på sin inkomst.

Birgitta Piper råder alla sambor att gifta sig, eftersom sambolagen ger sämre ekonomisk trygghet än vad äktenskapsbalken gör.

– Att gå från ett lagrum till ett säkrare ger kvinnor större chans att gå ur en relation med något bättre villkor. Men viktigt är då också att skriva in i ett äktenskapsförord att det man sparat till sig själv, inklusive ett pensionssparande, ska vara enskild egendom. Annars tvingas man ge bort hälften av allt man har sparat som giftorättsgods vid en skilsmässa, säger hon.

Birgitta Piper anser att kvinnor behöver ställa högre krav på sig själva och sin man.

– Att som rutin ta fram alla papper och sätta sig ner och diskutera ekonomin så länge man är sams är en bra början.

Fler råd: Så får du bättre koll på privatekonomin

BUDGET- OCH SKULDRÅDGIVARE

Finns i alla kommuner och erbjuder gratis råd, stöd och idéer för att man ska få ordning på sin ekonomi. Rådgivarna har tystnadsplikt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.