Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Männen håller i privatekonomin

Inte bara lönerna är fortfarande ojämlika. Även när det gäller förvaltningen av hushållets pengar dominerar männen – vilket kan få tuffa konsekvenser för kvinnorna.
Anita Täpp Publicerad 17 januari 2020, kl 14:11
Johnér
Det bästa är att båda parter i ett förhållande är insatta i hushållets ekonomi. Johnér

Nyligen visade en studie gjord vid Linköpings universitet att kvinnor har mindre kunskap och sämre självförtroende än män när det gäller ekonomi.

Enligt Thérèse Lind, doktor i beteendeekonomi, som står bakom studien är en tänkbar orsak att det lever kvar en bild av att ekonomi i första hand är ett område för män. Det kan göra att kvinnor drar sig för att engagera sig i privatekonomiska frågor och på sikt kan det få stora konsekvenser för dem, som att de bara har ett mindre buffert- och pensionssparande.

Landets budget- och skuldrådgivare ser också många andra konsekvenser.

– Efter en skilsmässa eller när mannen har avlidit har väldigt många svårt att ställa om, säger Peter Hedström, budget- och skuldrådgivare i Skellefteå.

– Typexemplet är en äldre kvinna som vill bo kvar i huset när mannen har gått bort. Men eftersom han alltid skött ekonomin vet hon inte vad boendet kostar och måste ta en kredit när pannan går sönder. Sedan kanske hon har sju obetalda krediter när hon kommer till oss för att få hjälp. Och då kan det vara för sent för att kunna bo kvar.

När en kvinna blir ensam på grund av en skilsmässa eller separation har hon ofta länge betalat hälften av alla kostnader, inklusive ränta och amorteringar, trots att hon tjänat mindre än mannen. Och då inte kunnat pensionsspara.

Och även om paret har varit gifta – då grundregeln vid skilsmässa är att allt ska delas på hälften – är det inte alls säkert att hon får halva hans privata pensionssparande.

Marie Magnusson, budget- och skuldrådgivare i Lund, pekar också på att ekonomin kan vara en maktfaktor i ett förhållande.

– Kvinnan kan ha jobbat deltid och tjänat mycket mindre än mannen samtidigt som han har haft hand om och kontroll över ekonomin, som hon inte har någon insyn i.

– Då kan det också vara svårt att lämna relationen, om hon inte tror sig klara ekonomin på egen hand. Vilket mannen även kan ha sagt till henne. I det fallet blir ekonomin en maktfaktor, ett slags ekonomiskt våld.

För ekonomijournalisten Birgitta Piper, som länge försökt påverka kvinnor att ta ansvar för sin privatekonomi, är resultatet av Thérèse Linds forskning bara ännu en bekräftelse på hur det länge har varit.

– Att kvinnor har en extremt liten tro på sig själva när det gäller ekonomi hänger ihop med att vi är vana vid att vara mindre värda, exempelvis genom att vi generellt sett ofta har jobb med lägre status och lägre löner än männen. Då tror vi också att våra ekonomiska kunskaper är sämre än deras.

– Men när vi ändå vågar ta egna ekonomiska beslut är vi mindre riskbenägna än män och tar därför mer långsiktigt kloka beslut, som att vi bara köper aktier som vi förstår oss på. Och då vinner vi ändå i längden.

Många kvinnor som söker hjälp hos budget- och skuldrådgivarna är medelålders eller äldre. Men att även yngre kan få problem visar sig exempelvis i grupper för aktieintresserade på nätet, där unga kvinnor kan be om ekonomiska råd sedan de blivit lämnade.

För att komma till rätta med problemet måste varje individ ta ansvar för sin egen ekonomi, menar experterna. Men då krävs också att privatekonomi börjar ingå i all skolundervisning, med start i grundskolan.

När kvinnor vågar ta egna ekonomiska beslut är vi mindre riskbenägna än män och fattar mer långsiktigt kloka beslut

Ett av budget- och skuldrådgivarnas råd är att alla ska ha två egna bankkonton, för privata löpande utgifter och för eget sparande. Plus att man har ett gemensamt konto för hushållsutgifterna, där insättningen är viktad, så att båda bidrar olika mycket beroende på sin inkomst.

Birgitta Piper råder alla sambor att gifta sig, eftersom sambolagen ger sämre ekonomisk trygghet än vad äktenskapsbalken gör.

– Att gå från ett lagrum till ett säkrare ger kvinnor större chans att gå ur en relation med något bättre villkor. Men viktigt är då också att skriva in i ett äktenskapsförord att det man sparat till sig själv, inklusive ett pensionssparande, ska vara enskild egendom. Annars tvingas man ge bort hälften av allt man har sparat som giftorättsgods vid en skilsmässa, säger hon.

Birgitta Piper anser att kvinnor behöver ställa högre krav på sig själva och sin man.

– Att som rutin ta fram alla papper och sätta sig ner och diskutera ekonomin så länge man är sams är en bra början.

Fler råd: Så får du bättre koll på privatekonomin

BUDGET- OCH SKULDRÅDGIVARE

Finns i alla kommuner och erbjuder gratis råd, stöd och idéer för att man ska få ordning på sin ekonomi. Rådgivarna har tystnadsplikt.

Ekonomi

Unionen: Så påverkas du av räntebeskedet

Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad på 4 procent. Unionens chefsekonom reder ut vad beskedet innebär för dig som löntagare.
Ola Rennstam Publicerad 23 november 2023, kl 13:24
Peter Brännemo, Unionen.
Att räntan lämnas oförändrad är ett välkommet besked som gör att löntagarna kan börja se ett ljus i tunneln kring sin privatekonomi, menar Unionens chefsekonom Tobias Brännemo. Foto: Peter Knutson/Fredrik Sandberg/TT.

Efter att ha höjt den så kallade styrräntan åtta gånger sedan förra våren väljer Riksbanken nu en annan inriktning. Styrräntan förblir oförändrad på 4,0 procent.

Det är ett besked som välkomnas av många ekonomiska experter. Unionens chefsekonom Tobias Brännemo är en av dem:

– Det är jättebra att Riksbanken inte går vidare med fler räntehöjningar, vilket är precis det som vi efterfrågat. Vi har signalerat att de höjningar som man redan har genomfört har börjat få negativa effekter på arbetsmarknaden. Nu när inflationen så tydligt är på väg ner är det helt rätt beslut, säger han.

Vad innebär dagens besked konkret för mig som löntagare? 

– Vi löntagare är pressade av den höga inflationen och de räntehöjningar som redan genomförts. Risken vid ytterligare en höjning hade varit att effekten på jobben skulle bli större. Om man redan har en pressad ekonomi ska man inte dessutom behöva vara orolig för att bli av med jobbet. Så detta är ett välkommet besked som gör att löntagarna kan börja se ett ljus i tunneln kring sin privatekonomi.

Tobias Brännemo anser att dagens ränta är på en för hög nivå men poängterar att en räntesänkning hade varit en för drastisk omsvängning i nuläget.

– Unionens bild är de senaste räntehöjningarna som genomförts har gjorts i onödan. Riksbanken säger själva i sin prognos att räntan kommer sänkas om två år men vi anser den kommer att behöva ske betydligt tidigare än så, säger han.

Ser du några farhågor med dagens beslut från Riksbanken?

– Nej inga alls. Det skulle bara varit om inflationen inte var på väg ner - och där är vår bedömning att det är den. Det viktigaste nu, efter en period av reallönesänkningar, är att komma tillbaka till reallöneökningar.

Så sammanfattningsvis - kan löntagarna förvänta sig reallöneökningar nästa år? 

– Ja, det är vår bedömning. Men det kommer att bero på hur mycket inflationen sjunker och i vilken takt det sker.

Risk med för snabba svängningar

Enligt Riksbankens prognos finns det en risk att man höjer räntan framöver om inflationen inte sjunker tillräckligt. Men från Unionens håll anser man det scenariot som osannolikt. 

– Riksbanken har behov av att skicka en sådan signal. Den ekonomiska utvecklingen gynnas av en långsiktighet och förutsägbarhet och därför finns risker med att göra för snabba omsvängningar, säger Tobias Brännemo.

För att ge löntagarperspektivet större utrymme i den ekonomiska debatten har Unionen, tillsammans med fyra andra fack*, bildat en skuggdirektion som analyserar läget i svensk ekonomi. Den fackliga skuggdirektionens analyser sänds som en podd samma vecka som Riksbanken lämnar nya räntebesked.

*Akavia, LO, Saco samt tankesmedjan Arena idé.