Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Jobba utomlands - så funkar det

Att få arbeta utomlands är för många russinet i jobbkakan. Det ser bra ut i cv:t och ger dig nya erfarenheter. Men det kan också göra att du går miste om förmåner. Se till att du vet vad du ger dig in på.
Publicerad
Colourbox.com
Att flytta till Sydostasien är krångligare och en betydligt större omställning än att jobba i ett land i EU. Men kanske också mer spännande och intressant. Colourbox.com

När Eva Björklunds man fick jobb i Singapore blev det mycket att ta ställning till. Hon, som till vardags är rådgivare på TRR, Trygghetsrådet, och de två barnen skulle ju också följa med.

– Både partner och barn ska trivas. Man måste efterforska ordentligt vad som gäller i det nya landet, till exempel beträffande försäkringar, pensionsavsättningar och andra förmåner, säger Eva Björklund.

Hennes man hade fått anställning i ett internationellt bolag på en lokal tjänst. Familjen fick räkna på boende-, barn- och reseförsäkringar, pensionsavsättningar samt boende- och skolkostnader. I Singapore är både skolor och boende extremt dyrt. En hyreslägenhet på tre rum kostar mellan 30 000 och 50 000 kronor i månaden.

– Vissa kan kanske få hjälp av företaget de är utskickade av, men mycket av ansvaret ligger på en själv, säger Eva Björklund.

Läs mer: Köpa bostad utomlands? Tänk på det här!

I sin roll som rådgivare på TRR har hon mest mött arbetssökande som varit intresserade av att arbeta i Europa. Håller man sig inom EU är förutsättningarna enklare när det gäller arbetstillstånd, löner och sjukförsäkringar.

Man vidgar sina vyer, lär sig språk och får erfarenhet av andra kulturer och arbetsklimat

Det brukar sägas att det tar upp till ett år att acklimatisera sig i ett nytt land. I början är det mycket praktiska bestyr, från att hitta ett nätverk till att veta var man ska handla och leta fritidsaktiviteter till barnen.

– För oss gick det ganska snabbt. Singapore är bra, många flyttar in och ut och klimatet gör det lätt för familjer att anpassa sig.

Första halvåret ägnade Eva Björklund mest åt familjen. Sedan jobbade hon ideellt i kvinnonätverket Swea. Sista halvåret de bodde i Singapore arbetade hon på svenska ambassaden.

– Det är en bra erfarenhet att ha arbetat utomlands. Man vidgar sina vyer, lär sig språk och får erfarenhet av andra kulturer och arbetsklimat.

Finns det risk att karriären hemma avstannar?
– Det finns ingen baksida med att fylla på med helt nya erfarenheter. Men om man är medföljande och inte sysselsätter sig kan det vara en liten uppförsbacke när man kommer tillbaka. Man kan ha tappat kompetens. Det är enklare att komma tillbaka om man på ett tydligt sätt kan förklara vad man har gjort. Man kan lära sig språk eller arbeta ideellt, det senare är stimulerande och ger en referenser.

Eva tycker att man alltid ska ha en liten jobbplanering med sig själv någon gång per år. Det ska man ha även när man jobbar utomlands och även om man är medföljande. Det är så lätt hänt att dagarna fylls av andra viktiga saker när man bor i ett annat land.

Karriärrådgivaren Ingela Skullman, Team Factory, rekommenderar att man oavsett ålder har en plan, både för livet och för om man funderar på att arbeta utomlands.

– En utlandserfarenhet är guld värd i dag när arbetslivet är globalt. Flytande engelska är ett ofta ett krav. Har man en akademisk utbildning är utlandsjobb ett steg i karriären, säger Ingela Skullman.

Okvalificerade jobb utomlands är däremot inget som förgyller cv:t.

– Alla reser i dag. För 10–15 år sedan tog man upp au pair-jobb på cv:t. Jobbar man till exempel som bartender i Australien i fem år så halkar man dessutom efter sina jämnåriga.


Text: Cajsa Högberg

TÄNK PÅ DET HÄR INNAN DU ÅKER

➧ Håll koll på olika anställningsformer och vad de innebär: utsänd, dotterbolags- eller lokalanställd ger olika villkor.

➧ Beroende på vilket företag som är din arbetsgivare påverkas skatte- och socialförsäkringsfrågor olika.

➧ Se över lönen. Är man lokalt anställd har man till exempel inte samma pensions- eller försäkringsvillkor som om man är utsänd av ett svenskt bolag.

➧ Ta reda på levnadsomkostnaderna – till exempel vad boende och skolor kommer att kosta i det land du ska till – innan du förhandlar om lön, ersättningar och förmåner.

➧ Fundera över hur länge du vill vara utomlands. Skriv gärna kontrakt på ett år i taget och ompröva din planering när det har gått nio månader.

➧ Kolla om du har rätt till så kallat hardshiptillägg. Orter med tufft klimat, politiska och sociala spänningar och ordnings- och säkerhetsproblem kallas hardship-orter och kan ge kompensation i form av pengar, extra resor eller andra förmåner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Långtidssjuka Maria Kristiansen: ”Regeringens bidragsreform slår mot dem som redan ligger”

Regeringens bidragsreform innebär hårdare krav på den som tar del av socialförsäkringarna.
– Man slår på de som redan ligger i stället för att se hur fler kommer i arbete, säger Maria Kristiansen som är sjuk och nu lever på bistånd från socialtjänsten. Flera tunga myndigheter framför samma kritik.
Sandra Lund Publicerad 23 mars 2026, kl 11:02
Bilden är tvådelad. Till vänster står arbetsmarknadsminister Johan Britz och socialförsäkringsminister Anna Tenje i strikta kläder, på en presskonferens. Till höger en bild på Maria Kristiansen i mörk tröja och mörkt lockigt hår.
Långtidssjuka Maria Kristiansen är en av dem som påverkas av regeringens bidragsreform, som kritiseras av flera myndigheter för att slå mot redan utsatta. Foto: Henrik Montgomery/TT och privat

Artikeln i sammanfattning:


Bidragsreform med skärpta krav: Regeringen inför en omfattande reform för att "arbete ska löna sig mer än bidrag". Cirka 150 000 får sänkta ersättningar, enligt regeringen.

Nya regler och datum: Reformen innehåller bland annat aktivitetkrav, krav på läkarintyg vid sjukdom, bidragsspärr/sanktionsavgifter, bidragstak och minskat bistånd för stora familjer – samt kvalificering till vissa ersättningar för nyanlända (stegvis från 2026–2027).

Kritik: Långtidssjuka Maria Kristiansen beskriver hur kraven slår mot dem som redan är utsatta. Flera tunga instanser varnar för ökat utanförskap och barnfattigdom. Ministern vill inte ställa upp på intervju om den kritiserade reformen.

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

I år börjar regeringens omfattande bidragsreform omsättas till praktik. Den har föregåtts av en rad utredningar, betänkanden och myndighetsuppdrag.

I onsdags presenterades den sista propositionen för reformen. Nu återstår omröstning i riksdagen.

I stort sett alltid presenteras förslagen med meningar som: 

”Barn ska se sina föräldrar gå till jobbet.” 

 ”Det ska löna sig att arbeta.”

”Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem.”

Enligt regeringens egna beräkningar kommer runt 150 000 människor få sänkta bidrag i och med reformen. Och syftet är att arbete alltid ska löna sig jämfört med bidrag.

Reformen innehåller bland annat:

  • Ny riksnorm, ett tak för vad man kan få i bistånd.
  • Familjer med fler än tre barn får minskat bistånd.
  • Krav på aktivitet på den som söker.
  • Krav på läkarintyg för den som är sjuk.
  • Att bidrag och ersättningar kan spärras, och sanktionsavgift för den som lämnar felaktiga uppgifter.
  • Att den som invandrat ska kvalificera sig för att få ta del av barnbidrag, bostadsbidrag, sjukersättning antingen genom att bo här i minst fem år eller arbeta, det kan gå snabbare för den som får viss lön.
  • Kommuner som inte levererar "systematiska" aktiviteter för den som beviljas bistånd riskerar sanktionsavgift på mellan tio tusen och tio miljoner kronor.

När träder bidragsreformen i kraft? Viktiga datum

  1. Första juli införs krav på läkarintyg och aktiviteter, samt även bidragsspärr och sanktionsavgifter för den som försöker utnyttja systemet, eller lämnat fel uppgifter.
  2. Första januari 2027 begränsas försörjningsstödets storlek. Då införs också ett nytt bidragstak, och kravet att man som invandrad ska kvalificera sig. Det senare gäller de som bosätter sig i Sverige från och med detta datum.
  3. Första juli 2027 införs sanktionsavgifter för kommuner som gör fel.

”Inte lätt att bara få jobb”

En av dem som påverkas är Maria Kristiansen i Örebro. 

Hon är 43 år, och har tidigare jobbat som lärare och inom hemtjänsten. För tio år sedan gick hon i väggen, sedan dess har hon varit sjukskriven och lever nu på försörjningsstöd från socialtjänsten.

Hon har med tiden fått en autismdiagnos och blir snabbt urlakad av sociala interaktioner.

Jag klarar inte samhällets krav, jag klarar knappt hem och vänner. Allt är uttröttande. Jag försökte arbetsträna i två år, men det går inte. Då orkar jag inte laga mat, så lever jag hungrig. Det är inte lätt för mig att bara få ett jobb.

Finanspolitiska rådet: Reformen kan öka barnfattigdomen

Många av förslagen har väckt kritik. En genomgående sådan handlar om att det saknas stöd för att hårdare krav på bidragstagare gör att de börjar jobba.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk värdering (IFAU), skriver i ett remissvar:

"Det finns inga studier på svenska data som visar att minskade bidrag i sig leder till ökad sysselsättning."

 

I sin senaste årsrapport skriver Finanspolitiska rådet, som ska granska regeringars finanspolitik, att "brist på ekonomiska incitament inte är huvudproblemet utan att det i stället främst behövs åtgärder som rustar bidragstagarna för att kunna få de jobb som finns".  

Rådet varnar också för barnfattigdom.

SKR: Risk för ökat utanförskap och inlåsning i bidrag

Sveriges kommuner och regioner (SKR) vars medlemmar ska genomföra reformen, är positiva till vissa delar av reformen som ett tydligt krav på aktivitet. 

Men kritisk till bidragstak och att människor ska kvalificera sig till socialförsäkringar. 

– Risken är överhängande för inlåsning i bidrag, ökat utanförskap och att barn kommer i kläm, skriver Anders Henriksson (S), ordförande för SKR, i en kommentar.

Socialstyrelsen, som styr och stödjer kommunerna i ekonomiskt bistånd, säger nej till bidragstak. 

I sitt remissvar vill de lyfta fram att antalet mottagare av ekonomiskt bistånd är på historiskt låga nivåer, och nämner vad sänkta biståndsnivåer i Danmark lett till:  

”En ökning av brott begångna av vuxna, ökad ungdomskriminalitet, minskat deltagande i barnomsorg, sämre skolresultat och en ökad benägenhet för att ungdomar lämnar studier för att arbeta”. 

Arbetsförmedlingen:  Hot och våld

Arbetsförmedlingen skriver också i sitt remissvar att förslaget om att människor ska kvalificera sig till socialförsäkringar saknar empiriskt stöd.

Det riskerar också, enligt myndigheten, att öka individens psykiska ohälsa, att ensamstående kvinnor med barn kommer drabbas hårdast och att barn riskerar att bli utestängda från försörjningsstöd. 

Arbetsförmedlingen ser också att risken för att hot och våld ökar mot de egna medarbetarna, eftersom människor kommer bli mer desperata.

Unionen: Nya krav kan förvärra kompetensbristen

Inte heller Unionen vill se ett krav på kvalificering. 

I sitt remissvar skriver fackförbundet att ”kvalificerad arbetskraft" delvis väljer land att jobba i utifrån hur bra man kan etablera sig där med familj.

”De kvalificeringsvillkor som föreslås för arbetskraftsinvandrare stärker inte Sveriges attraktivitet bland kvalificerad arbetskraft och riskerar därmed att förvärra kompetensbristen i svenska företag.”

Läkare kritiska till intygskrav: ”Vi är inte polis”

Redan i dag kan kommunen kräva läkarintyg av den som är sjuk, och söker ekonomiskt bistånd.

Nu blir det krav. 

Något som Ylva Sandström, ordförande för Svenska distriktsläkarföreningen inom Läkarförbundet, ”ogillar skarpt”. 

Det riskerar bli meningslöst pappersarbete. Vi vill hjälpa sjuka, inte skriva meningslösa intyg. Socialtjänsten ska använda oss om det verkligen behövs. Vi är inte polis utan sjukvård, säger hon till Kollega.

 

Hon anser att socialtjänsten i dag ofta begär intyg för sådant som borde vara ”sunt förnuft”, som att någon med ryggproblem anvisas städjobb. 

Förr hade vi alltid avstämningsmöten med Försäkringskassa, patient och arbetsgivare där man diskuterade en plan framåt. Det är ovanligt nu. Nu är man mer inne på att bara underkänna.

Maria: ”Reformen slår mot oss som redan ligger”

43-åriga Maria Kristiansen lämnar inte hemmet om hon inte måste, planerar varje inköp noga och handlar oftast på Matmissionen, en social livsmedelsbutik som säljer svinn till bra priser för medlemmar. 

Tidigare fick hon hjälp av sin mamma, men hon har nu gått bort.

Varje månad ska allt hon gör redovisas för socialtjänsten.

– Allt fler utförsäkras, och politikerna stramar bara åt. Arbetslinjen ska hållas till varje pris. Man slår på de som redan ligger i stället för att se hur fler kommer ut i arbete. För det krävs en humanare politik som inte bara tittar på de få procent som luras, utan även på oss som är sjuka. Som får lämna hus och hem, och leva på anhöriga. 

Ministern vill inte intervjuas om kritiserade reformen

Kollega har under flera veckor försökt få en intervju med socialförsäkringsminister Anna Tenje (M). Det svar vi har fått är att vi kan få mejla in frågor, och vänta in mejlsvar.

Kollega anser inte att det är en intervju, eftersom vi inte ens vet vem som svarar och det går inte heller att ställa följdfrågor på ett sådant sätt.

Därför har vi inte nappat på det erbjudandet.