Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Jobba utomlands - så funkar det

Att få arbeta utomlands är för många russinet i jobbkakan. Det ser bra ut i cv:t och ger dig nya erfarenheter. Men det kan också göra att du går miste om förmåner. Se till att du vet vad du ger dig in på.
Publicerad
Colourbox.com
Att flytta till Sydostasien är krångligare och en betydligt större omställning än att jobba i ett land i EU. Men kanske också mer spännande och intressant. Colourbox.com

När Eva Björklunds man fick jobb i Singapore blev det mycket att ta ställning till. Hon, som till vardags är rådgivare på TRR, Trygghetsrådet, och de två barnen skulle ju också följa med.

– Både partner och barn ska trivas. Man måste efterforska ordentligt vad som gäller i det nya landet, till exempel beträffande försäkringar, pensionsavsättningar och andra förmåner, säger Eva Björklund.

Hennes man hade fått anställning i ett internationellt bolag på en lokal tjänst. Familjen fick räkna på boende-, barn- och reseförsäkringar, pensionsavsättningar samt boende- och skolkostnader. I Singapore är både skolor och boende extremt dyrt. En hyreslägenhet på tre rum kostar mellan 30 000 och 50 000 kronor i månaden.

– Vissa kan kanske få hjälp av företaget de är utskickade av, men mycket av ansvaret ligger på en själv, säger Eva Björklund.

Läs mer: Köpa bostad utomlands? Tänk på det här!

I sin roll som rådgivare på TRR har hon mest mött arbetssökande som varit intresserade av att arbeta i Europa. Håller man sig inom EU är förutsättningarna enklare när det gäller arbetstillstånd, löner och sjukförsäkringar.

Man vidgar sina vyer, lär sig språk och får erfarenhet av andra kulturer och arbetsklimat

Det brukar sägas att det tar upp till ett år att acklimatisera sig i ett nytt land. I början är det mycket praktiska bestyr, från att hitta ett nätverk till att veta var man ska handla och leta fritidsaktiviteter till barnen.

– För oss gick det ganska snabbt. Singapore är bra, många flyttar in och ut och klimatet gör det lätt för familjer att anpassa sig.

Första halvåret ägnade Eva Björklund mest åt familjen. Sedan jobbade hon ideellt i kvinnonätverket Swea. Sista halvåret de bodde i Singapore arbetade hon på svenska ambassaden.

– Det är en bra erfarenhet att ha arbetat utomlands. Man vidgar sina vyer, lär sig språk och får erfarenhet av andra kulturer och arbetsklimat.

Finns det risk att karriären hemma avstannar?
– Det finns ingen baksida med att fylla på med helt nya erfarenheter. Men om man är medföljande och inte sysselsätter sig kan det vara en liten uppförsbacke när man kommer tillbaka. Man kan ha tappat kompetens. Det är enklare att komma tillbaka om man på ett tydligt sätt kan förklara vad man har gjort. Man kan lära sig språk eller arbeta ideellt, det senare är stimulerande och ger en referenser.

Eva tycker att man alltid ska ha en liten jobbplanering med sig själv någon gång per år. Det ska man ha även när man jobbar utomlands och även om man är medföljande. Det är så lätt hänt att dagarna fylls av andra viktiga saker när man bor i ett annat land.

Karriärrådgivaren Ingela Skullman, Team Factory, rekommenderar att man oavsett ålder har en plan, både för livet och för om man funderar på att arbeta utomlands.

– En utlandserfarenhet är guld värd i dag när arbetslivet är globalt. Flytande engelska är ett ofta ett krav. Har man en akademisk utbildning är utlandsjobb ett steg i karriären, säger Ingela Skullman.

Okvalificerade jobb utomlands är däremot inget som förgyller cv:t.

– Alla reser i dag. För 10–15 år sedan tog man upp au pair-jobb på cv:t. Jobbar man till exempel som bartender i Australien i fem år så halkar man dessutom efter sina jämnåriga.


Text: Cajsa Högberg

TÄNK PÅ DET HÄR INNAN DU ÅKER

➧ Håll koll på olika anställningsformer och vad de innebär: utsänd, dotterbolags- eller lokalanställd ger olika villkor.

➧ Beroende på vilket företag som är din arbetsgivare påverkas skatte- och socialförsäkringsfrågor olika.

➧ Se över lönen. Är man lokalt anställd har man till exempel inte samma pensions- eller försäkringsvillkor som om man är utsänd av ett svenskt bolag.

➧ Ta reda på levnadsomkostnaderna – till exempel vad boende och skolor kommer att kosta i det land du ska till – innan du förhandlar om lön, ersättningar och förmåner.

➧ Fundera över hur länge du vill vara utomlands. Skriv gärna kontrakt på ett år i taget och ompröva din planering när det har gått nio månader.

➧ Kolla om du har rätt till så kallat hardshiptillägg. Orter med tufft klimat, politiska och sociala spänningar och ordnings- och säkerhetsproblem kallas hardship-orter och kan ge kompensation i form av pengar, extra resor eller andra förmåner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.