Fattigdomen i Sverige har ökat. Högre trösklar till försörjningsstöd och en urholkad socialförsäkring är några av orsakerna. Nu varnar Sveriges Stadsmissioner för att nya bidragsreformer kommer att försämra läget.

– I dag förs inte en politik som ser människor i utsatthet. Om det lades lika mycket resurser på att se till att människor får den hjälp de har rätt till, som det läggs på kontroll av olika bidrag, så skulle fattigdomen minska och även människors lidande och samhällets kostnader, säger Marika Hjelm Siegwald, senior strateg på Sveriges Stadsmissioner.

Fattigdomsrapporten 2025: fler söker hjälp med mat

Varje år skriver Sveriges Stadsmissioner en fattigdomsrapport som tar avstamp i det ekonomiska läget. 2025 års resultat är dystert. Fattigdomen har ökat och allt fler söker sig till Stadsmissionen för hjälp. 

Enligt SCB levde 729 000 människor i materiell och social fattigdom förra året. Närmare 20 procent av befolkningen har inte pengar för oförutsedda utgifter.

– Vi ser fler orsaker till ökningen. Det ena är inflationen och lågkonjunkturen som har påverkat el- och matpriser. Det andra är att det inte längre går att leva på försörjningsstödet, a-kassan och sjukersättningen, säger Marika Hjelm Siegwald. 

– Bidragen har inte följt med kostnadsutvecklingen i samhället. Socialförsäkringarna, inklusive ekonomiskt bistånd, har urholkats och skyddar inte längre människor i utsatthet från fattigdom.

Bidragstak och sänkt försörjningsstöd – Stadsmissionens kritik

Och fler ersättningar kan komma att reformeras. Regeringen föreslår bland annat ett bidragstak med motiveringen att det inte ska gå att ”stapla” bidrag på varandra. Men för dem som får försörjningsstöd i dag tas redan hänsyn till om hushållet har fler bidrag, och då räknas de inkomsterna av från försörjningsstödet. 

Ett annat förslag är att sänka försörjningsstödet för större hushåll.

– Att sänka stödet innebär att man sänker levnadsstandarden. Förslaget riktar dessutom in sig på större barnfamiljer, vilket innebär att barn riskerar att inte få sina grundläggande behov tillgodosedda.

Sveriges Stadsmissioner försöker stödja människor i behov av ekonomisk hjälp på både lång och kort sikt. Men under det senaste året har man jobbat mer med basbehov än tidigare.

– Vi har inte arbetat så mycket med matinsatser sedan 1990-talet. Det är resurskrävande och inte det vi egentligen önskar ägna mest tid åt, men vi ser nya grupper som söker sig till oss. Ensamstående med barn som jobbar men inte får pengarna att räcka till, och personer som fått sin a-kassa sänkt efter de nya reglerna. Det är personer som tidigare låg på marginalen och som nu inte klarar sig, säger Marika Hjelm Siegwald.

”Sista veckan äter jag gröt” – ensamstående förälder om ekonomin

Ensamstående mammor är en särskilt utsatt grupp där över hälften inte klarar av en oförutsedd utgift, enligt Stadsmissionens rapport. 

Angelica, 37 år, från Stockholm är en av dem. Hon har en kronisk sjukdom som har inneburit många och långa sjukskrivningar genom åren som har tärt på ekonomin. På grund av sitt mående arbetar hon deltid på ett idrottskansli men hon tar så många extra pass hon kan och får. 

Hon försörjer sin dotter ensam då pappan aldrig funnits med i bilden.

– Jag har aldrig haft mycket pengar, men jag har ganska länge haft en förhållandevis låg hyra så har det gått runt. Men lönen är låg och utgifterna har blivit högre. 500 gram nötfärs kostar ju 90 spänn, hyran har höjts och min dotter börjar få andra behov, säger hon. 

De senaste åren har hon vänt på varje krona. Hon hyr ut sin lilla två på sommaren i några veckor fast hon egentligen inte får och flyttar hem till sin mamma. 

Men ibland räcker pengarna ändå inte. Sista veckan innan lön äter hon mest havregrynsgröt så dotter kan få annan mat. 

I höstas efter ännu en sjukskrivning fick hon för första gången hämta julklappar från Stadsmissionen. 

Hennes mammahjärta går sönder när hon märker hur duktig hennes dotter försöker vara för att inte stressa sin mamma med olika önskemål. Hon vill till exempel gå en danskurs med sina kompisar men fritidskortet, som är ett nationellt ekonomiskt stöd för barn och unga, täcker inte kostnaden på långa vägar. 

– Jag begär inte lyx men jag vill att min unge ska få vara som alla andra ibland och att vi kan äta en pizza på skolavslutningen. Är det för mycket begärt?

När stöd blir kontroll: ”Politiken ser inte människor i utsatthet”

Enligt Marika Hjelm Siegwald har bilden av fattiga förändrats genom åren. Det som tidigare betraktades som en följd av bristande trygghet, otur eller strukturer som svikit, ses nu som individens misslyckande. 

I politiken har ord som stöd, hjälp och trygghet bytts ut mot kontroll, motkrav och incitament. 

När man förr talade om att bygga broar tillbaka till samhället, talar man nu om att stänga grindar för att människor inte ska utnyttja system.

– Jag önskar att politiker kunde komma och möta de människor vi möter. Det finns ingen som vill leva på försörjningsstöd och behöva be om hjälp med mat och kläder. Människor vill jobba och vara en del av samhället, men möts av en arbetsmarknad som är präglad av missmatchande och diskriminering. Det är där politiken borde lägga sin kraft: att utveckla en arbetsmarknadspolitik för att lösa dessa problem, säger hon.

I år börjar regeringens omfattande bidragsreform omsättas till praktik. Den har föregåtts av en rad utredningar, betänkanden och myndighetsuppdrag.

I onsdags presenterades den sista propositionen för reformen. Nu återstår omröstning i riksdagen.

I stort sett alltid presenteras förslagen med meningar som: 

”Barn ska se sina föräldrar gå till jobbet.” 

 ”Det ska löna sig att arbeta.”

”Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem.”

Enligt regeringens egna beräkningar kommer runt 150 000 människor få sänkta bidrag i och med reformen. Och syftet är att arbete alltid ska löna sig jämfört med bidrag.

Reformen innehåller bland annat:

• Ny riksnorm, ett tak för vad man kan få i bistånd.
• Familjer med fler än tre barn får minskat bistånd.
• Krav på aktivitet på den som söker.
• Krav på läkarintyg för den som är sjuk.
• Att bidrag och ersättningar kan spärras, och sanktionsavgift för den som lämnar felaktiga uppgifter.
• Att den som invandrat ska kvalificera sig för att få ta del av barnbidrag, bostadsbidrag, sjukersättning – antingen genom att bo här i minst fem år eller arbeta, det kan gå snabbare för den som får viss lön.
• Kommuner som inte levererar "systematiska" aktiviteter för den som beviljas bistånd riskerar sanktionsavgift på mellan tio tusen och tio miljoner kronor.

”Inte lätt att bara få jobb”

En av dem som påverkas är Maria Kristiansen i Örebro. 

Hon är 43 år, och har tidigare jobbat som lärare och inom hemtjänsten. För tio år sedan gick hon i väggen, sedan dess har hon varit sjukskriven och lever nu på försörjningsstöd från socialtjänsten.

Hon har med tiden fått en autismdiagnos och blir snabbt urlakad av sociala interaktioner.

– Jag klarar inte samhällets krav, jag klarar knappt hem och vänner. Allt är uttröttande. Jag försökte arbetsträna i två år, men det går inte. Då orkar jag inte laga mat, så lever jag hungrig. Det är inte lätt för mig att bara få ett jobb.

Finanspolitiska rådet: Reformen kan öka barnfattigdomen

Många av förslagen har väckt kritik. En genomgående sådan handlar om att det saknas stöd för att hårdare krav på bidragstagare gör att de börjar jobba.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk värdering (IFAU), skriver i ett remissvar:

"Det finns inga studier på svenska data som visar att minskade bidrag i sig leder till ökad sysselsättning."

I sin senaste årsrapport skriver Finanspolitiska rådet, som ska granska regeringars finanspolitik, att "brist på ekonomiska incitament inte är huvudproblemet utan att det i stället främst behövs åtgärder som rustar bidragstagarna för att kunna få de jobb som finns".  

Rådet varnar också för barnfattigdom.

SKR: Risk för ökat utanförskap och inlåsning i bidrag

Sveriges kommuner och regioner (SKR) vars medlemmar ska genomföra reformen, är positiva till vissa delar av reformen som ett tydligt krav på aktivitet. 

Men kritisk till bidragstak och att människor ska kvalificera sig till socialförsäkringar. 

– Risken är överhängande för inlåsning i bidrag, ökat utanförskap och att barn kommer i kläm, skriver Anders Henriksson (S), ordförande för SKR, i en kommentar.

Socialstyrelsen, som styr och stödjer kommunerna i ekonomiskt bistånd, säger nej till bidragstak. 

I sitt remissvar vill de lyfta fram att antalet mottagare av ekonomiskt bistånd är på historiskt låga nivåer, och nämner vad sänkta biståndsnivåer i Danmark lett till:  

”En ökning av brott begångna av vuxna, ökad ungdomskriminalitet, minskat deltagande i barnomsorg, sämre skolresultat och en ökad benägenhet för att ungdomar lämnar studier för att arbeta”. 

Arbetsförmedlingen:  Hot och våld

Arbetsförmedlingen skriver också i sitt remissvar att förslaget om att människor ska kvalificera sig till socialförsäkringar saknar empiriskt stöd.

Det riskerar också, enligt myndigheten, att öka individens psykiska ohälsa, att ensamstående kvinnor med barn kommer drabbas hårdast och att barn riskerar att bli utestängda från försörjningsstöd. 

Arbetsförmedlingen ser också att risken för att hot och våld ökar mot de egna medarbetarna, eftersom människor kommer bli mer desperata.

Unionen: Nya krav kan förvärra kompetensbristen

Inte heller Unionen vill se ett krav på kvalificering. 

I sitt remissvar skriver fackförbundet att ”kvalificerad arbetskraft" delvis väljer land att jobba i utifrån hur bra man kan etablera sig där med familj.

”De kvalificeringsvillkor som föreslås för arbetskraftsinvandrare stärker inte Sveriges attraktivitet bland kvalificerad arbetskraft och riskerar därmed att förvärra kompetensbristen i svenska företag.”

Läkare kritiska till intygskrav: ”Vi är inte polis”

Redan i dag kan kommunen kräva läkarintyg av den som är sjuk, och söker ekonomiskt bistånd.

Nu blir det krav. 

Något som Ylva Sandström, ordförande för Svenska distriktsläkarföreningen inom Läkarförbundet, ”ogillar skarpt”. 

– Det riskerar bli meningslöst pappersarbete. Vi vill hjälpa sjuka, inte skriva meningslösa intyg. Socialtjänsten ska använda oss om det verkligen behövs. Vi är inte polis utan sjukvård, säger hon till Kollega.

Hon anser att socialtjänsten i dag ofta begär intyg för sådant som borde vara ”sunt förnuft”, som att någon med ryggproblem anvisas städjobb. 

– Förr hade vi alltid avstämningsmöten med Försäkringskassa, patient och arbetsgivare där man diskuterade en plan framåt. Det är ovanligt nu. Nu är man mer inne på att bara underkänna.

Maria: ”Reformen slår mot oss som redan ligger”

43-åriga Maria Kristiansen lämnar inte hemmet om hon inte måste, planerar varje inköp noga och handlar oftast på Matmissionen, en social livsmedelsbutik som säljer svinn till bra priser för medlemmar. 

Tidigare fick hon hjälp av sin mamma, men hon har nu gått bort.

Varje månad ska allt hon gör redovisas för socialtjänsten.

– Allt fler utförsäkras, och politikerna stramar bara åt. Arbetslinjen ska hållas till varje pris. Man slår på de som redan ligger i stället för att se hur fler kommer ut i arbete. För det krävs en humanare politik som inte bara tittar på de få procent som luras, utan även på oss som är sjuka. Som får lämna hus och hem, och leva på anhöriga. 

Ministern vill inte intervjuas om kritiserade reformen

Kollega har under flera veckor försökt få en intervju med socialförsäkringsminister Anna Tenje (M). Det svar vi har fått är att vi kan få mejla in frågor, och vänta in mejlsvar.

Kollega anser inte att det är en intervju, eftersom vi inte ens vet vem som svarar och det går inte heller att ställa följdfrågor på ett sådant sätt.

Därför har vi inte nappat på det erbjudandet.

Maria Dahlin är 51 år, har en oavslutad forskarutbildning i nationalekonomi i grunden och bor nu i källaren till föräldrarnas hus i Bromma, ett av Stockholms mest välbärgade områden.

– Om jag inte hade fått bo här så hade jag bokstavligen hamnat på gatan, som sjuk.

Efter ett ryggmärgsprov fick hon ett läckage av ryggmärgsvätska, som inte går över. Läckaget skapar ett lågt tryck i hjärnan, som ger ständig svår huvudvärk, hjärntrötthet och allmän trötthet. 

Förutom när hon ligger raklång. 

Men hon nekades sjukersättning. Försäkringskassan ansåg visserligen att hennes arbetsförmåga är nedsatt. Men inte stadigvarande, eftersom ”det finns en möjlighet att ditt hälsotillstånd kan förändras” och att vården borde göra mer.

Till en början kunde hon leva på sparpengar, och fick bo gratis hos föräldrarna. Att gå till socialtjänsten fanns inte på kartan. Hon väntade ju bara på rätt vård.

Nu har det gått mer än fyra år.

I januari tog hon sig till kommunkontoret i Bromma för att söka ekonomiskt bistånd, det som förr hette socialbidrag –  samhällets yttersta skyddsnät.

Nu har hon fått det i två månader, och skrivit ett hyreskontrakt med föräldrarna som i sin tur gör vad de kan för att behålla sitt hus.

Maria Dahlin är inte ensam.

Allt fler sjuka människor, med läkarintyg, vältras över på kommunerna. Det visar statistik från Socialstyrelsen som Kollega granskat. 

25 000 sjuka får gå till socialtjänsten

Närmare 25 000 sjukskrivna med läkarintyg får vända sig till socialtjänsten. Antingen för att de nekats sjukersättning. Eller för att de inte klarar sig på den ersättning de får.

När myndigheten började mäta ”försörjningshinder” hos de som beviljats bistånd 2010 var 7 procent sjuka. 

Sedan dess har gruppen bara växt. 2024 var de 15 procent. Närmare var sjätte person.

För att få bidrag gås allt igenom, varje månad: Har du pengar på banken? Har någon swishat dig? Äger du en cykel?

– Det enda jag har är min gammelmosters ring. Den har jag inte fått av mig flera på år. Vi får se om de klipper upp den, säger Maria Dahlin.

Per Sternbeck är sekreterare på Equal Stockholm, en förening som stöttar socialt utsatta. 

Han hjälper Maria att ta sig vidare i byråkratins digitala korridorer. Nu väntar två överklaganden på prövning i förvaltningsrätt .

”Vanligt folk faller igenom”

Tidigare var det främst människor med livslångt utanförskap som vände sig till föreningen, säger han.

– Nu kommer allt flera som varit välfungerande, ofta högpresterande. De har blivit sjuka eller varit med om en olycka och når den bortre gränsen i sjukförsäkringen. Det är ”vanligt folk” som bara faller rätt igenom.

Hur tolkar du utvecklingen? 

– Som en 30 års urholkning av våra välfärdssystem. Hålen är nu så stora i det så kallade nätet att människor mycket lätt, och mycket snabbt faller igenom. 

Han tycker sig också se att myndigheter ”tar rygg på varandra”. Säger Försäkringskassan att man är arbetsför, gör socialtjänsten samma bedömning.

Politiska skruvar påverkar också. 

Han nämner att regeringens sänkning av aktivitetsstödet börjat märkas. Att människor som har stödet nu behöver vända sig till soc.

Han säger att de flesta som vänder sig till föreningen först uppger ett problem, när sedan förtroendet finns dyker helt andra upp. Fram träder en bild där allt blivit en snabb ond spiral. 

”Fattigdom är en jävligt farlig sjukdom”

För den som riskerar sin bostad, och varit i den sitsen ett längre tag, kommer stressjukdomar som i sin tur kan dra igång ett missbruk eller att man slutar öppna post. Så blir det skulder.

– Ekonomi är en mycket underskattad faktor när det gäller psykisk ohälsa. Den finns inte som diagnoskod, men fattigdom är en jävligt farlig sjukdom. 

Andreas Stomby är ordförande för Svensk förening för allmänmedicin och distriktsläkare vid en vårdcentral på Råslätt i Jönköping. 

Han möter ofta människor som befinner sig i spiralen, och är den som ska bedöma dem medicinskt.

Svåra bedömningar för läkare

De har ofta har komplexa utmaningar och ska ställas mot en arbetsmarknad, som han ser ställa allt högre krav på snabbhet, produktivitet och eget ansvar. Oavsett yrke.

Krav som enligt Andreas Stomby gör det svårt för en del av befolkningen.

Bedömningen för läkaren blir därför ofta knepig.  

– När Försäkringskassan läser intyget ser de ”nackvärk”. Bakom värken, som kanske ska leda till fyra veckors sjukskrivning enligt riktlinjen kan det finns så mycket mer. På det stora hela kan individen inte utföra arbete. Här hamnar vi i svårigheter när vi ska samverka med Försäkringskassan, socialtjänsten och Arbetsförmedlingen.

Han säger också att den som hamnat i bistånd från socialtjänsten ofta har en väldigt lång väg tillbaka till arbetsmarknaden.

I Maria Dahlins avslag från Försäkringskassan står att hon ska ”pröva sig fram till en arbetsförmåga i ett anpassat arbete”. 

Hon får också ett välkomstbrev från Arbetsförmedlingen.

”Vågar inte ifrågasätta”

Ett krav från socialtjänsten var att skriva in sig där. Nu ska hon söka ett till fem jobb i månaden för att få bistånd. 

– Jag vågar inte ifrågasätta, men tänker att varje arbetsgivare ser någon helt oduglig i mig. Jag vill verkligen jobba med det jag kämpade så hårt för, men jag fungerar ju inte. 

Enligt en sömnstudie från Akademiska sjukhuset, som finns med i hennes läkarintyg, somnar hon inom tre minuter vid varje tupplurtest.

Från källaren i Bromma sköter hon nu myndighetskontakter. Hon har sin diagnos, och borde få mer vård enligt Försäkringskassan. 

I Tyskland finns en specialistbehandling, godkänd av Försäkringskassan. 

Men myndigheten har nekat henne den, eftersom hon inte har erbjudits motsvarande vård i Sverige.

Den behandlingen hjälper ungefär hälften. Risken finns alltså att det inte blir bättre. 35 000 euro kostar den.

– Mitt absolut sista steg är crowdfounding. Men det är väldigt pinsamt. Särskilt när jag vet att det kanske inte hjälper.

Per Sternbeck från Equal Stockholm säger att han aldrig kan bedöma någon medicinskt. Men att alla som kommer har luntor med intyg och dokumentation, från år av deras liv.

– Att det talas om överutnyttjande av systemet och att man skulle leva gott på försörjningsstöd, särskilt från regeringshåll, har jag inte sett ett dyft av. Det är extremt provocerande.

”Det värsta är när vänner börjar ifrågasätta”

Maria Dahlin återkommer ofta till att hon är rädd att inte bli trodd, ”det syns ju inte att jag är sjuk”.

– Misstron från myndigheter är en sak. Men det värsta är att jag märker hur vänner börjar ifrågasätta. En vän hörde av sig häromdagen när jag hade jag så ont att jag låg i fosterställning. Hon sa att jag skulle skaffa jobb. 

Kollega har sökt socialförsäkringsminister Anna Tenje (M), som i skrivande stund inte återkommit.