Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

7 nyårslöften för din ekonomi

Tolvslagets löften handlar ofta om sundare vanor. Men det är också ett utmärkt tillfälle att se över ekonomin – oavsett om du har mycket eller lite pengar.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Colourbox

1. GÖR EN BUDGET – FÅ KONTROLL

Hur ser din ekonomi ut efter julhelgerna? Har du naggat lite för mycket på spardepåerna, eller mer än du tänkt dig på krediten? Börja i så fall med att betala av krediten så att du slipper onödiga ränteutgifter. Fundera på om du behöver börja sätta av en summa varje månad för att inte hamna i samma sits nästa jul eller semester.

Ja, hur bra koll har du egentligen på vart pengarna tagit vägen? Ta kontroll över din ekonomi och gör en budget för 2019. Skriv ner alla kända inkomster i en spalt och alla utgifter i en annan. Fundera på om det är något du kan göra som kan öka inkomsterna. Jobbar du deltid finns det kanske möjlighet att gå upp i tid eller att byta jobb? Kanske passar det dig att jobba extra?

Finns det några utgiftsposter som går att sänka eller skala bort? Har du möjlighet att hyra ut ett rum eller klara dig med ett mindre boende? Att dela lägenhet ger också lägre boendekostnader.

Konsumentverkets budgetkalkyl är ett bra verktyg. Appar som Tink och Dreams hjälper till att hålla koll på vart slantarna tar vägen.

2. STARTA ETT BUFFERTSPARANDE

Oavsett var du är i livet är det bra att ha en buffert för oförutsedda händelser, om du förlorar jobbet eller om bilen plötsligt går sönder. Hur stor bufferten ska vara är experterna oense om, men många rekommenderar minst två månadslöner som riktmärke.

Se till att månadssparandet hamnar på ett konto där du får ränta eller på ett ISK-konto (investeringssparkonto).

Ha för vana att se över ditt fondsparande ett par gånger per år och fundera på vilken risk du är beredd att ta. Ersätt dyra aktivt förvaltade aktiefonder med billiga indexfonder.

3. MINSKA LÅNEKOSTNADERNA

Har du blancolån eller krediter? Aviavgifter, uppläggningsavgifter och höga räntor kan göra det till en dyr affär – särskilt om du har flera mindre lån. Det lönar sig nästan alltid att slå ihop flera lån till ett och få förmånligare ränta. Om inte, försök att betala av de lån som har högst ränta så fort som möjligt.

Se över dina bolånekostnader och kontrollera hur det gick med den där rabatten som banken gav dig senast, så att den inte plötsligt tagits bort. Med nya aktörer på bolånemarknaden finns också goda chanser att låna billigare än hos storbankerna.

4. SE ÖVER DIN PENSION

Även om din pension ligger långt fram i tiden kan det vara klokt att regelbundet se över hur pensionssparandet utvecklas. På många års sikt kan det nämligen innebära en skillnad på flera tusenlappar i plånboken som pensionär – varje månad – om pengarna är placerade i fonder med låga avgifter.

Har du efterlevandeskydd på din tjänstepension? Fundera på om det behövs, eftersom det gör din pension lägre.

Se över dina premiepensionsfonder. Är du nöjd med ditt PPM-val eller behöver det justeras? Kom även ihåg att du kan flytta över premiepensionen till din partner om det är stor löneskillnad, det kan ge en högre sammanlagd pension.

Läs mer på: minpension.se och collectum.se

5. SPARA TILL NÅGOT SÄRSKILT

Det bästa sättet att hitta motivationen är att sätta upp ett konkret mål för vad pengarna ska användas till. Att ha ett separat sparande för framtida aktiviteter och inköp ökar sannolikheten att det verkligen blir av. Namnge dina konton för olika ändamål, exempelvis semestern, barnens körkort eller jorden runt-resan som du alltid drömt om. Många experter rekommenderar ett sammanlagt sparande på cirka tio procent av lönen.

6. KOLLA FÖRSÄKRINGAR OCH AVTAL

Gör en översyn av ditt försäkringsskydd. Byt bolag med jämna mellanrum, spela ut dem mot varandra och spara en slant. Se regelbundet över avtal för internet, el och mobiltelefonabonnemang.

7. SKAFFA NYA VANOR

Fundera en extra gång vid varje inköp – oavsett om det är en kopp kaffe eller ett nytt klädesplagg: behöver du verkligen det här? En latte för 30 kronor om dagen blir 900 kronor i månaden och närmare 11 000 kronor om året. Matlåda i stället för ute-lunch sparar stora summor årligen. Bil är en av de största utgifterna i ett hushåll. Att samåka, åka kollektivt eller cykla kan spara tusenlappar varje månad på bensin, försäkring och verkstad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.