Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

7 enkla sätt att spara 36 000:-

Ebb i kassan efter helgerna? Ägna lite ledighet åt att kartlägga dina fasta utgifter – det är ofta lättare att sänka dem än att höja inkomsten.
Joachim Stokstad Publicerad
 Fredrik Sandberg / TT
Fredrik Sandberg / TT

Många bäckar små, heter det. Och det kan verkligen visa sig stämma, om man sätter sig med ett kalkylprogram (typ Excel) i datorn och summerar alla fasta kostnader. Det är faktiskt lika fascinerande som lönande att se hur många utgifter små kan bli en fet månadssumma.

Ta ditt mobilabonnemang. Det kan kosta 500 kronor i månaden med oceaner av surftid. Eller en hundring, med bara lite surf. Eller, ekonomiskt uttryckt, 6 000 respektive 1 200 kronor om året. En besparing på 80 procent som är fullt möjlig för den som ändå har wifi på jobbet och hemma, där vi oftast befinner oss.

Bredband hemma, ja. Det kan kosta 369 kronor i månaden. Men ringer du leverantören och säger att du vill säga upp abonnemanget för att det är för dyrt är chansen överhängande att du får svaret att de just nu har en kampanj på 199 kronor om du binder på ett år. För leverantören är det mycket bättre att minska sin intäkt med 46 procent än med 100 procent. Och din årsutgift minskar från 4 428 till 2 388 kronor.

Filmstreamingtjänsten som Netflix kostar 89 kronor i månaden. Men lägger du till 20 kronor kan två användare titta samtidigt, och för 139 kronor kan fyra titta samtidigt. Delar du på ett abonnemang med två vänner kan du därmed halvera din årskostnad från 1 068 till 556 konor.

Det finns numera också en rad streamingtjänster som är gratis. En variant är att prenumerera på den mörka delen av året och kolla gratisvarianterna på sommaren, när vi ändå tittar mindre på tv.

Maten står för en stor del av hushållens utgifter, enligt Konsumentverket äter en vuxen person för 2 000 kronor i månaden. I dag finns det många sätt att handla billigare. Till exempel matsmart.se, som säljer livsmedel med kort eller utgånget datum eller där tillverkaren har bytt etikett. Klimatsmart – och burkmajs, knäckebröd eller pasta med utgånget datum lär inte försämras inom det närmaste året. Och till mycket förmånliga priser.

Mobilappen Karma meddelar dig när det finns krogar i närheten som har färdiglagade rätter som de inte kan servera i morgon – och därför säljer ut till en bråkdel av ordinarie pris.

Och på tal om mat. Lunchpriserna har dragit i väg rejält på senare år, ingen höjer längre på ögonbrynen åt en standardrätt för runt hundralappen. Det innebär guldläge för dig som tar med egen lunchlåda. Kanske inte varje dag, men bara att ha medhavd mat hälften av våra cirka 230 arbetsdagar kan spara runt 10 000 kronor.

Morgontidningen är ofta billigare – och klimatsmartare – att läsa digitalt än att få i pappersformat. Att få exempelvis Svenska Dagbladet i brevlådan kostar 399 kronor i månaden, mot 99 kronor digitalt. 4 788 om året – eller 1 188. Betalar man 185 kronor i månaden kan fem personer läsa tidningen digitalt. Delar du den summan med två vänner sjunker månadskostnaden till 66 kronor, eller 740 kronor per person och år.

Bolån står för en stor andel av hushållets utgifter. Trots det är det lätt hänt att bara betala den där räntan som känns lite i högsta laget i stället för att kolla med några konkurrerande lånegivare. Säg att du har två miljoner i lån och 2,05 procent i ränta. Om någon annan erbjuder dig 1,59 procent betyder det att du sänker din årskostnad (före skatteavdrag) med 9 200 kronor.

Försäkringar är en annan pengaslukare. På fristående Konsumenternas försäkringsbyrå (konsumenterna.se) kan du enkelt jämföra bolagens försäkringar. Utifrån betygsättningen kan du mejla de bästa och be om offert. Varför betala 379 kronor i månaden för en bilförsäkring när du kan få en ännu bättre för 319? Besparing: 720 kronor per år.

Gör du samma sak med alla försäkringar ­– hemmet, villan, bostadsrätten, fritidshuset, båten, husdjuret – kan du högst sannolikt spara rejält mycket mer.

Se där en radda förslag som totalt kan minska dina utgifter med 36 000 kronor, eller 3 000 kronor i månaden. Och då har vi bara räknat med en handfull utgifter. Den som slutar röka ett paket om dagen sparar till exempel 20 000 på ett bräde.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.