Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
”Du har fått ett kamikaze-uppdrag”
Förändrad arbetsrätt, urholkad a-kassa och parternas fria roll i Sverige. Under måndagen talade Eva Nordmark (S) politik på Unionens kongress. Hon berättade också om hur stressen gjorde att hon drabbades av halvsidig ansiktsförlamning.
Eva Nordmark (S) var ordförande för TCO mellan 2011 och 2019. Och det var i den egenskapen hon bjöds in att tala under Unionens kongress som just nu pågår i Malmö. Nu blev det i stället i rollen som arbetsmarknadsminister. Martin Linder, ordförande för Unionen, passade inför hennes tal på att berätta om hur hon blev tvungen att ljuga för TCO:s styrelse innan det var officiellt att hon utsetts till minister.
– Vi skulle samlas för att planera den kommande kongressperiodens arbete. Då var det en väldans osis att det visade sig att TCO:s ordförande hade drabbats av akut magsjuka och inte kunde delta, sa Martin Linder.
Eva Nordmark inledde sedan sitt tal med att intyga att lögnen var en engångshändelse.
– Jag kan inför kongressen berätta att jag inte brukade ljuga för TCO:s styrelse. Och det var jättejobbigt de där dagarna. Även Stefan Löfven fick veta att jag våndades, och jag frågade honom ”Hur ska jag göra?” men det kunde såklart inte han lösa.
Sedan förra valet är arbetsmarknadspolitiken komplicerad. Den nuvarande regeringen fick börja sin mandatperiod med att regera med Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Det innebar bland annat ett beslut om att Arbetsförmedlingen skulle läggas ner.
Dessutom innebär januariavtalet att flera politiska viljor ska tillgodoses. Eva Nordmark nämnde även det i sitt tal.
– Det är ingen hemlighet att det har varit stora kompromisser och förhandlingar just när det gäller arbetsmarknadsmarknadspolitiken. Någon sa till mig: ”Eva, du har fått kamikaze-uppdraget i regeringen.”. Det tycker jag inte riktigt, men jag vet att det är ett tufft uppdrag.
Eva Nordmark nämnde sedan utredningen om den förändrade arbetsrätten, stigande arbetslöshet och den tuffa situationen för personalen på Arbetsförmedlingen.
Läs mer: Förhandlingar om arbetsrätten inledda
– För drygt ett år sedan fanns det en politisk majoritet för att lägga ner Arbetsförmedlingen helt och hållet. Där är vi inte nu. Arbetsförmedlingen är en stor myndighet fortsatt, med ett stort och viktigt uppdrag.
Läs mer: Nordmark positiv till att Arbetsförmedlingen reformeras
Mot slutet av sitt tal blev arbetsmarknadsministern personligare. Hon berättade om när hon tagit studenten och fått jobb som handläggare på Försäkringskassan i Luleå. Hon jobbade många extrapass, samtidigt som hon var ordförande i SSU och satt i kommunfullmäktige i Luleå. En dag drabbades hon av halvsidig ansiktsförlamning.
När läkaren frågade om hon stressat mycket konstaterade hon att hon inte haft en ledig dag under sex månader.
– Då lärde jag mig att om jag inte säger nej kommer min kropp att göra det åt mig. Jag är glad för att det drabbade mig tidigt, för det har inte drabbat mig sedan dess. Men jag får hela tiden kämpa med balansen, särskilt i min nya roll där det kan vara svårt att hitta pauser.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
S: ”Högern spelar dubbelspel om svenska modellen”
Högerpartierna använder den svenska modellen som ett slagträ i EU-debatten, utan att egentligen bry sig. Det säger Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
”Ett slagträ”
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
”Lögn – det beror på sociala pelaren”
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Höger och vänster
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
Bråk om lönetransparens och socialt protokoll
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.
